Ljudet från berg som bilas bort från botten av Göta älv hörs tydligt och när dimman lättar syns även grävmaskinerna. I den kalla oktobermorgonen pågår arbetet för fullt med att ersätta den drygt hundra år gamla dammen med en ny damm.
Det praktiska arbetet med den nya dammen startade 2021, två år senare än beräknat på grund av pandemin. Det första steget i arbetet har varit att torrlägga arbetsplatsen genom en fångdamm i stål som är nio meter hög, vars uppgift är att stå emot älvens vatten. Det är bakom denna fångdamm som arbetet pågår just nu.
– Några av de gamla dammluckorna har använts sedan 1920-talet och de börjar nå slutet av sin livstid, så nu river vi den gamla dammen och utskovsluckorna, berättar Andreas Larsson, projektledare på Vattenfall.
Betongdammen kommer att bestå av 8 000 kubikmeter betong
Klimatsmart betong
Dessa ska ersättas med en ny dammanläggning som består av en 120 meter lång betongdamm med fyra dammluckor. Betongarbetet beräknas starta i januari 2023.
– Betongdammen kommer att bestå av 8 000 kubikmeter betong, som är en så kallad klimatsmart betong. Det innebär att man tar bort en viss mängd cement och ersätter den med flygaska, vilket minskar koldioxidutsläppen med 25 procent, säger Andreas Larsson.
Verkets historia
Lilla Edets vattenkraftverk i Göta älv togs i drift 1926. Syftet var att försörja den västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg med el. Kaplan-turbinen som byggdes som aggregat 1 var världens största när den stod klar.
Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv. Vattenfall äger och driver de fyra vattenkraftverken i Göta älv: Vargön, Hojum, Olidan och Lilla Edet.
Centralt i en dammanläggning är utskoven där man kan spilla vatten. Helst vill man att vattnet ska gå via kraftstationen, men vid vissa moment så måste man spilla vatten vilket görs via luckor. Totalt kommer det att finnas fyra luckor i den nya anläggningen varav en är specialgjord för anläggningen i Lilla Edet.
Traditionella luckor går från botten till toppen och där vill man få genom så mycket vatten som möjligt, medan specialluckan är en klafflucka och där vill man ha så lite vatten som möjligt, men däremot fånga in is och annat som kommer flytande i älven.
– Det är ovanligt att vattenkraftverk ligger på älvar som inte är istäckta på vintern. På Göta älv är det fartygstrafik som bryter upp istäcket vintertid. Då blir det ju isflak som i värsta fall kan sätta igen kraftverket. På andra vattenkraftverk försöker man lägga ett lock med is på vintern för att undvika andra problem, men det går ju inte här på grund av fartygstrafiken, förklarar Magnus Carlson, Asset manager på Vattenfall.
– Men så var det inte när vattenkraftverket byggdes utan vintersjöfarten började 1975 på Göta älv. Då gjordes stora investeringar och vi har en mindre lucka som kan ta hand om isen, men den är inte riktigt anpassad för just is och den släpper igenom onödigt mycket vatten. Den nya luckan blir därför en förbättring, säger Magnus Carlson.
Finska stålluckor
Samtliga luckor tillverkas i stål av det finska bolaget OMP Group, som har sin produktion i Uleåborg. Varje lucka är 16 meter bred och 6 meter hög och väger 30 ton per styck. Dessa kommer att transporteras på fartyg hela vägen till Lilla Edet.
– Vattenfall tog initiativ till att se om det gick att transportera till sjöss, något som inte är så vanligt. Det visade sig vara en bra lösning och som underlättar för oss eftersom vi har så nära till lastning här, säger Andreas Larsson och tar på sig skyddsutrustning för att visa arbetsplatsen.
Lilla Edets vattenkraftverk
Effekt 46 MW
Fallhöjd 7 Meter
Vattenföring 775 m3/sek
Turbin Kaplan
Grävmaskinisterna har därför fått ta en kortare paus. Andreas Larsson och Magnus Carlson blickar först ut över arbetsplatsen och då syns också den vackra ljusgula kraftstationen som invigdes 1926, vilken ligger alldeles bredvid det nu torrlagda området. Kraftstationen är högre än många av dåtidens kraftstationer, vilket beror på att den använde en annan typ av turbin. Många menade då att maskinhallen därmed fick ett mer kyrkligt utseende.
Kraftstationen har numera en installerad effekt på 46 MW och vattenkraftsproduktionen kommer att vara i gång under byggtiden. Under vissa moment, som när dykare är i vatten, kan man däremot behöva köra vatten med lägre flöden.
Vi går vidare ner till botten av Göta älv och blickar upp mot fångdammen och Andreas Larsson pekar där utskovsluckorna ska byggas och poängterar att även under byggtiden kommer vattenkraftproduktionen att behöva utskovsluckor.
– Det har gjort att vi har delat upp projektet i två etapper för att fortsatt kunna ha en säker förmåga att kontrollera vattnet som rinner till området nedströms, samtidigt som vi bygger, säger Andreas Larsson och fortsätter:
– Vi blockerar ett utskov och bygger upp en fångdamm. Då river man ett utskov och tillhörande betong och allt som ska bort och så bygger man upp den nya konstruktionen i torrhet och tar den i drift. Under tiden detta händer så har vi kapacitet i den andra delen av älven att köra vattenkraftsproduktion, säger Andreas Larsson.
Många tester innan
Ett projekt av det här slaget är omfattande även för ett stort företag som Vattenfall. Det genomfördes förstudier och utredningar under fem år innan det praktiska arbetet påbörjades. En del av förarbetet har bestått i att genomföra tester i Vattenfalls försökslabb i Älvkarleby. Där har man gjort avbilder av bergnivåer och byggnader. Utifrån den modellen har man testat sig fram hur anläggningen ska se ut.
– Trots att det finns stor datorkapacitet att simulera det mesta kring hydrauliska beräkningar, så är en tredimensionell modell ett viktigt komplement. Där man bygger upp hela älvbotten som är avskannad och är utmodellerad med varenda liten bergsknalle för att få så bra data som möjligt, säger Magnus Carlson.
– När jag var där och testade modellen så klippte vi till kartongbitar för att simulera is, för att se att de rinner ut genom utskoven på rätt sätt och det är inte lika lätt att simulera i datorn utan det kan behövas en avancerad och storskalig modell, säger Magnus Carlson vidare.
Våra luckor ska kunna avbörda ytterligare 200 kubikmeter jämfört med dagens nivå
Ytterligare en faktor som det nya dammprojektet måste ta hänsyn till är högre flöden i Göta älv. Det finns utredningar kring konsekvenser av framtida klimatförändringar vilka visar att flödena i Göta älv kommer att bli högre längre fram.
– Det har vi tagit höjd för genom att våra luckor ska kunna avbörda ytterligare 200 kubikmeter jämfört med dagens nivå, säger Andreas Larsson.
Hela projektet ska vara klart 2024 och det var planerat att kosta 370 miljoner kronor, men det kommer att bli dyrare – hur dyrt är ännu inte klart. Detta som en följd av fördyringar kopplat till pandemin, kriget i Ukraina och förlängda tider. Men nuvarande tidsplan räknar man däremot ska hålla.
Ann-Sofie Borglund
