Efter snart fem veckors förhandlingar har Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna enats kring en politik för de kommande fyra åren. Överenskommelsen – kallad Tidöavtalet efter slottet där förhandlingarna skett – består av sju huvudområden, där energi och klimat utgör en av dessa delar.
En stor del av förslagen inom energi- och klimatområdet handlar om att förändra förutsättningarna radikalt för kärnkraften.
– Vi ska återföra Sverige till den kärnkraftsvänliga energipolitik som historiskt gett oss Europas renaste och billigaste el, sa KD-ledaren Ebba Busch som fick redogöra för energi- och klimatdelarna under en presskonferens då den nya politiken presenterades.
Statliga kreditgarantier
Partierna vill bland annat ge särskilda statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för investeringar i kärnkraft, med mer ”generösa villkor än dagens system”. Nya regler ska införas som förhindrar att ”politiken godtyckligt stänger ner” kärnkraftverk, och en utredning ska tillsättas för att se vad som skulle krävas för en återstart av Ringhals 1 och 2.
Vidare ska miljöbalken ändras så att företag kan bygga reaktorer på andra platser än idag och att det ska gå att bygga fler än dagens tio reaktorer, vilket är maxgränsen i dagens regelverk.
Styrningen av myndigheterna och statliga verk inom energiområdet ska också breddas och ändras så att kärnkraften kommer i fokus. Vattenkraft ska få i uppdrag att omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Styrningen av Vattenfall ska ändras med målet att företaget ska bli ledande i uppbygganden av planerbar fossilfri elproduktion med direktiv om upphandling av ny kärnkraft.
Även Energimyndighetens instruktioner ska ”förändras i grunden” för att klara omställningen till ”fossilfria energikällor”. Och Svenska kraftnät ska få ett förtydligat uppdrag att säkerställa driftsäkerheten i elsystemet, bland annat genom att upphandla planerbar elproduktion.
Kortade tillståndsprocesser
Partierna vill också korta tillståndsprocesserna och införa snabbspår för ny kärnkraft för att kunna komma igång snabbt med utbyggnaden. Vidare ska regelverken ses över så att det finns förutsättningar att bygga SMR (Småskaliga modulära reaktorer).
Det energipolitiska målet ska ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Till det energipolitiska målet fogas också ett leveranssäkerhetsmål där Svenska kraftnät ska vara ansvarig för måluppfyllelsen. Planeringen för elanvändningen bör utgå från ett elbehov på minst 300 TWh.
Även för andra kraftslag väntar förändringar. Bland annat ska den nya regeringen stoppa omprövningen av vattenkraften tills det är klarlagt vilka konsekvenser omprövningen av miljövillkor kommer att få för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövningen ska tas fram.
När det gäller vindkraft ska den nya regeringen ta bort de subventionerade anslutningarna till havsbaserad vindkraft, vilket var en av punkterna i 2016 års energiöverenskommelse och som nyligen beslutats. Men denna kostnad ska vindkraftsföretagen nu själva stå för, i likhet vad som gäller för andra elnätsanslutningar.
När det gäller fjärr- och kraftvärmen ska kraftvärmeskatten, avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja ”ses över”. Dessutom ska Energimyndighetens arbete med en samlad strategi utvidgas så att även kärnenergi kan inkluderas.
Det omtalade högkostnadsskyddet till elkunder ska införas ”så snart det är praktiskt möjligt” – med retroaktiv utbetalning. För att minska differensen mellan prisområdena ska utbyggnaden av exporterande kraftkablar – till exempel Hansa Powerbridge – pausas till dessa att prisskillnaderna ”minskat betydligt”.
Energiföretagen betonar vikten av brett underlag
På Energiföretagen välkomnar man många av förslagen:
– Vi ser positivt på ambitionen att underlätta för investeringar i alla fossilfria kraftslag, bland annat genom kortare tillståndsprocesser. Vidare ser vi positivt på ambitionen att underlätta för fjärr- och kraftvärmen genom en översyn av skatterna, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Men hon är dock kritisk till att den slopade anslutningsavgiften nu ska tas bort.
– Vi behöver öka elproduktionen här och nu och vindkraften är det kraftslag vi ser kan realiseras på kortast tid. Vår grundsyn är teknikneutrala spelregler, men att nu ta bort den slopade anslutningsavgiften för havsbaserad vind innebär en ryckighet och oförutsägbarhet för aktörer i branschen, säger Åsa Pettersson som betonar vikten av ett brett parlamentariskt underlag för energipolitiken så att branschen får stabila spelregler för sina investeringar.
På måndag eftermiddag kommer riksdagen hålla en statsministeromröstning om Ulf Kristersson. Därefter kommer regeringsskiftet äga rum dagen därpå. I den nya regeringen kommer M, L och KD ingå.
Johan Wickström
