De höga gaspriserna har påverkat hela Europas ekonomi på en rad sätt, inte minst elpriserna. Gaspriserna peakade under augusti med en topp på runt 340 euro/MWh efter att Nord Stream-flödet stängdes av Ryssland. Sedan dess har priserna sjunkit i takt med mer fyllda lager och lägre efterfrågan, bland annat som en följd av att EU kommit överens om att minska efterfrågan på naturgas med 15 procent på frivillig basis.
Frågan om ett takpris på gas har diskuterats flitigt i EU under de senaste månaderna, och under tisdagen (den 22 november) lade EU-kommissionen fram ett förslag på ett pristak på 275 euro per MWh för gashandel för nästkommande månad på TTF (den dominerande gasbörsen i Europa). Ett krav för att pristaket skulle slå till var också att TTF-priserna skulle vara 58 euro högre än priset på LNG (flytande naturgas) under tio dagar i följd.
Detta förslag fick dock stark kritik av många länder som tandlöst och otillräckligt, till exempel av Spanien, Polen, Italien och Grekland. Polens klimatminister Anna Moskwa tyckte att förslaget var ”ett skämt”.
– Många länder är missnöjda med förslaget eftersom det förmodligen aldrig skulle komma att användas. Inte ens under peaken i augusti hade pristaket slagit till, säger Henrik Wachtmeister, som forskar i globala energisystem på Uppsala universitet.
Samtidigt är man i vissa länder oroad över att rubba marknadsmekanismerna för mycket vilket de menar skulle kunna påverka försörjningstryggheten. Dit hör till exempel Tyskland, Nederländerna och Danmark.
Nu ska EU-länderna fortsätta diskutera förslaget för att förhoppningsvis nå fram till en kompromiss till nästa ministermöte, som väntas hållas den 13 december.
Samordnade inköp
Några saker kunde EU-ministrarna dock enas om. De ska bland annat samordna sina gasinköp för att få en starkare position i prisförhandlingar och ska även ta fram ett nytt prisriktmärke för LNG från den 31 mars 2023, för att få en mer förutsägbar prissättning. Man kom också överens om att ta fram en mekanism för att sätta en prisgräns för intradagshandel av gas, det vill säga en funktion 
som ska kunna hantera prisrörelser under en och samma dag.
Priserna på naturgas har under hösten minskat ner till runt 100–120 euro/MWh men har successivt ökat svagt i takt med kallare väder. Gaslagren är dock välfyllda och ligger på drygt 95 procent, vilket är cirka 5 miljarder kubikmeter över snittet.
Men lagerpåfyllnaden under 2022 har gynnats av att den ryska gasen flödat under en stor del av året, samtidigt som Kina har haft en lägre efterfrågan på grund av covidnedstängningarna.
Tuffare nästa vinter
Det stora orosmolnet kan bli nästa vinter menar IEA (International Energy Agency) i sin färska rapport ”Never too early to prepare for next winter” där man befarar att EU kommer ha ett underskott på 30 miljarder kubikmeter nästa vinter.
En bedömning som även Henrik Wachtmeister delar:
– Nästa vinter kan bli värre, mycket hänger på vädret. I år har vi ju haft stora gasleveranser från Ryssland halva delen av året. En viktig del för att klara gasförsörjningen nästa år att minska gasen till elproduktion, som står för ungefär för en tredjedel av konsumtionen. Den delen har ökat under det här året, bland annat beroende på problemen med fransk kärnkraft och mindre vattenkraft än normalt, säger Henrik Wachtmeister.
Johan Wickström
