Kriget i Ukraina har fått EU-kommissionen att ta fram en ny plan för hur EU ska minska sitt gasberoende från Ryssland: RepowerEU (vars förstautkast presenterades i mars). Många länder i EU är beroende av naturgas och hela 90 procent av denna gas är importerad. 40 procent av importen kommer från Ryssland. Dessutom levererar Ryssland 46 procent av EU:s kol och 27 procent av oljan.
EU kommer därför öka importen av naturgas från andra länder och skynda på utbyggnaden av solel och vindkraft. Samtidigt blir det satsningar på energieffektivisering, där man ser en ökad användning av värmepumpar som en del av lösningen. Däremot saknas utbyggnad av fjärrvärme i den nya planen (dock omnämns fjärrvärmen ett par gånger i den mer utvecklade version som presenterades den 18 maj/reds anm).
– Det här visar att det finns en låg förståelse för fjärrvärmens stora möjligheter i EU, säger Kristina Lygnerud, styrelseordförande i DHC+, som är den europeiska branschorganisationen Euroheat & Powers plattform för forskning inom fjärrvärme och fjärrkyla.
Hon får medhåll från Andrej Jentsch, programchef på forskningsprogrammet IEA DHC. Han pekar dessutom på att det kan leda till en rad negativa konsekvenser i EU om man inte satsar på fjärrvärme.
– Om EU försummar fjärrvärme i energisystemet så kommer det att leda till att man tvingas att deponera avfall och man kommer inte kunna nyttiggöra restvärme från industrin eller geotermisk värme. I stället kommer värmen att behöva genereras med ytterligare elförbrukning, vilket riskerar att göra energisystemet mer sårbart, säger Andrej Jentsch.
Vad gäller just restvärme så visar det EU-finansierade forskningsprojektet Heat Roadmap Europe att det finns tillräckligt mycket spillvärme i Europa för att värma alla fastigheter i EU.
– Att man inte bygger ut fjärrvärme så snabbt som möjligt leder till högre kostnader för uppvärmning än vad som är nödvändigt, det är ineffektivt, ger högre elpriser och innebär sannolikt att vi når klimatmålen senare, säger Andrej Jentsch.
Även Euroheat & Power reagerar starkt på fjärrvärmens undanskymda roll i RePowerEU.
– Fjärrvärme är en väsentlig del av energiomställningen och finns med i EU:s gröna giv, vilken ska göra EU klimatneutralt till 2050. Där lägger man stor vikt vid behovet av att göra uppvärmning och kyla hållbart, säger Birger Lauersen, tf vd på Euroheat & Power.
– Att värma upp våra städer på ett hållbart sätt kan göras energieffektivt och kostnadseffektivt med fjärrvärme. Norden har åstadkommit en värmeövergång med mycket fjärrvärme som bygger på förnybar eller återvunnen energi. De nordiska länderna ligger mycket långt framme i jämförelse med EU:s totala värmemarknad, där gas och olja fortfarande står för två tredjedelar av värmebehovet, säger Birger Laursen vidare.
Jag hoppas att EU-kommissionen tar ett omtag kring fjärrvärmefrågan
Det finns tydliga fördelar för EU att satsa på mer fjärrvärme, men det finns också flera hinder för att uppnå detta. Det allra största hindret enligt Birger Laursen, Andrej Jentsch och Kristina Lygnerud är den bristande insikten om fördelarna med fjärrvärme. De lyfter även fram brist på ekonomiskt stöd, att det saknas en gemensam värmeplan liksom att det saknas integration med andra utvecklingsplaner för infrastruktur.
– Tekniken för fjärrvärme finns och man skulle kunna agera snabbt. Men byggtillstånden finns inte. Man har ju tagit fram en speciell klausul inom EU för att kunna ta hand om alla flyktingar från Ukraina. Man borde kunna ta fram en liknande klausul för kritisk infrastruktur med ett snabbspår för byggtillstånd, så att bland annat fjärrvärme skulle kunna börja byggas ut på ett snabbt sätt, säger Kristina Lygnerud.
– Om vi satsar på fjärrvärme i EU för det med sig en rad fördelar i hela unionen, och för Sverige skulle det även innebära goda möjligheter till export av främst fjärrvärmekompetens. Jag hoppas därför att vi får se att EU-kommissionen tar ett omtag kring frågan om hur EU kan minska sitt beroende av naturgas, men även kol och olja från Ryssland, avslutar Kristina Lygnerud.
Fjärrvärme i Europa
Fjärrvärme som energikälla är ojämnt spridd i Europa. Island med sina geotermiska källor ligger överlägset i topp med drygt 90 procent fjärrvärme i hushållssektorn. Andra länder med hög andel fjärrvärme är Lettland, Danmark, Estland och Sverige, vilka samtliga har 50–65 procent fjärrvärme för fastighetsuppvärmning.
Störst termisk fjärrvärmekapacitet har Polen (58 GW) och Tyskland (49 GW). I många länder, till exempel Tyskland, är det dock fortfarande en stor andel fossila bränslen i bränslemixen.Källa: EU-kommissionen.
Ann-Sofie Borglund
