Det känns som att komma hem igen, sa Åsa Petterson när hon tillträdde vd-posten på Energiföretagen i april 2021. Nu, ett drygt år senare, är hon riktigt hemmastadd och har hunnit med att träffa 126 av Energiföretagens 200 medlemsföretag.
Om energifrågan var het för ett år sedan är den glödhet nu efter vinterns kraftiga prisökningar på el och Ukrainakrigets konsekvenser. Energi kan rent av segla upp som en av de centrala valfrågorna.
Åsa Pettersson
Ålder: 47.
Familj: Man, dotter på 14 och tvillingar på 11 (son och dotter).
Bor: Stockholm.
Gör på fritiden: Leder jympa på Friskis och Svettis, lyssnar på poddar om energifrågor och skjutsar barn till träningar.
Personliga energitips: Välj ett boende med fjärrvärme!
– Energiomställningen är ju på allas läppar. Den här utvecklingen visar att fossilfritt är lösningen och att vi måste snabba på tempot ytterligare, säger Åsa Pettersson när vi träffas i Energiföretagens huvudkontor i centrala Stockholm.
För att klara klimatmålet – nettonollutsläpp till 2045 – krävs dubbelt så mycket el, kraftiga elnätsutbyggnader och smarta systemlösningar som gynnar systemets flexibilitet. Och i allt detta har landets energiföretag en nyckelroll för att klara utmaningen.
Energiföretagen har också lagt fram en färdplan för branschen och ett antal tidslinjer för att visa på vad som behöver göras för att klara målen. En del av punkterna kan man sakta börja bocka av, men mycket återstår.
Vilka är de viktigaste frågorna att ta tag i för landets politiker?
– Ja, det är ju en mängd frågor, till exempel att bestämma teknikval vid nätutbyggnad, underlätta för vindkraft i kommunerna, skapa bättre villkor för kraft- och fjärrvärme och se till att regelverket för vätgas kommer på plats.
Mycket av detta finns med i regeringens elektrifieringsstrategi, men den är dock inte politiskt förankrad.
– Men politikerna är i mångt och mycket överens om behovet av elektrifiering och vad som behöver göras, till exempel att halvera tillståndsprocesser för elnät. Men de hamnar ofta i symboliska diskussioner där man letar konflikter, säger Åsa Pettersson
– Samtidigt behöver vi i branschen långsiktighet och stabilitet. Jag tycker att politikerna ska fokusera på det som man kan komma överens om så att man inte fastnar.
Behövs det en ny energiöverenskommelse?
– Det enkla svaret är ja. Man behöver samarbeta över blockgränserna och ta fram en långsiktig plan som alla partier stödjer.
En av de frågor som ofta hamnar i konfliktzonen är synen på kärnkraft – hur ser ni på dess roll framöver?
– Även här finns i grunden en stor samsyn om att vi ska behålla den så länge det går. Det finns goda möjligheter till att förlänga driften också. När det gäller ny kärnkraft så handlar det om att få rätt marknadsförutsättningar så att den kan konkurrera på samma villkor som andra kraftslag. Det är inte politikens ansvar att peka på enskilda lösningar, säger Åsa Pettersson.
Men vad är det då för elmarknad som krävs för att skapa rätt förutsättningar för elektrifieringen?
– Det är ju en marknadsmodell som tjänat oss väl, men nu ser systemet annorlunda ut med mer icke planerbar kraft. Då är det viktigt att se till att kraftslag på elmarknaden som kan leverera systemnytta får betalt för sina tjänster. Vi vill att elmarknaden ses över, säger Åsa Pettersson.
Ja, det är mycket som ska ses över i omställningens spår. För Energiföretagen innebär utvecklingen också ett ökat tryck att förklara och tydliggöra konsekvenser av olika vägval och lagförslag innan besluten tas.
Många av hennes kolleger syns ute i medierna för att förklara till exempel prisutvecklingen på el, men mest syns Åsa Pettersson förstås.
– Samtidigt är ju fönstret öppet för påverkan nu. Alla frågor ligger på bordet och vi vill vara med och göra våra ståndpunkter tydliga.
Det var just i Public affairs-sektorn Åsa Pettersson en gång började sin karriär efter sin examen i statsvetenskap, som trainee på EU-kommissionen i Bryssel 2001. Och eftersom hon trivdes i EU:s hjärta sökte hon därefter jobb på Vattenfalls Brysselkontor.
– Det var i gränslandet mellan politik, samhälle och teknik. Då var det ju många olika direktiv på gång som skulle beslutas, till exempel utsläppsrätter.
Sedan blev hon Vattenfalls första hållbarhetsansvarige, 2007, där hon stannade tills hon 2014 tog steget över till motsvarande position på Scania.
3 lästipsElektrifieringsstrategin Sustainability Leadership
Henrik Henriksson, Elaine Weidman GrunewaldAtt uppfinna världen
Katrine Marcal
Vad tar du med dig från fordonsbranschen?
– Att det går extremt fort. När jag började i fordonsindustrin var det många som var lite skeptiska till elektrifieringen. Men när jag slutade 2021 rullade den första ellastbilen ut ur fabriken i Södertälje och Scania hade börjat planera att bygga en egen batterifabrik.
Bland de nystartade projekt som Energiföretagen nu satt i gång finns även en grupp som tittar på just e-mobilitet, där syftet är att driva på utbyggnaden av laddinfrastruktur i samarbete med andra aktörer, till exempel Scania.
Just samverkan är ett begrepp som ofta lyfts fram av Energiföretagen – men vad innebär det konkret?
– Vi sitter ju mitt i omställningen och vill givetvis vara med och bidra med vår kunskap och vara en aktiv part. Det handlar också om att förstå behoven hos kunderna, industrin och transportsektorn. Vi kommer behöva samverka ännu mer i framtiden – utan samverkan klarar vi inte av att leverera de lösningar som behövs i tillräckligt snabb takt.
Acceptansfrågan och de målkonflikter som finns är en jättestor utmaning, kanske den största. Vi måste koppla hela omställningen till de positiva värden den skapar.
Samtidigt gäller det också att få med sig slutkunderna – det vill säga alla medborgare. Här kan det vara tufft att förklara höjda elpriser och få acceptans för stora vindkraftsparker och nätutbyggnad.
– Acceptansfrågan och de målkonflikter som finns är en jättestor utmaning, kanske den största. Vi måste koppla hela omställningen till de positiva värden den skapar. Vi måste tillsammans med andra branscher och i tätt samarbete med politiken måla upp hela bilden och förklara värdet med elektrifieringen.
Att bidra till att öka den lokala acceptansen för elektrifieringen ingår också i elektrifieringsstrategin som en av de 67 punkter som regeringen presenterade i januari för att snabba på elektrifieringen och där Energiföretagen varit en aktiv part i förarbetet.
– Det är många bra punkter, vi ställer upp på samtliga. Det går inte att sortera ut några, vi behöver göra allt.
En viktig och efterlängtad del av strategin är förslaget att ta fram en strategi för kraft- och fjärrväme. För fjärrvärmeföretagen handlar det om att säkra konkurrenskraften, som är hotad på grund av en hel del extra pålagor – till exempel avfallsförbränningsskatten samt skatten på bioolja.
– En strategi för kraft- och fjärrvärme måste innehålla beskattningsfrågorna för att vara verkningsfull, säger Åsa Pettersson.
– Alla andra flytande biodrivmedel har nedsatt skatt, men inte bioolja. Det är ju ett topplastbränsle istället för olja. Men nu kan det bara användas när elpriset är 2–3 kronor. På så sätt förlorar vi en massa planerbar kraft, som systemet behöver så väl.
Även havsvindkraftens mer variabla produktion är nödvändig för att klara den fördubblade elanvändningen.
– Ja, där finns en stor potential. Förhoppningsvis blir det lättare med acceptansfrågan till havs också. Men just nu har vi åtta stora havsvindprojekt som väntar på tillstånd från regeringen sedan flera år.
Det här exemplet sätter fingret på den trögrörlighet som finns i beslutande organ:
– Det behövs en innovation inom det byråkratiska systemet för att snabba på processerna. Vi behöver mer resurser till regeringskansli och centrala myndigheter. Det är helt nödvändigt för att klara den snabba utvecklingen, säger Åsa Pettersson.
Vi behöver göra en förflyttning inom energibranschen och profilera oss som en framtidsbransch! Det finns ju inget som är tråkigt med energi.
Även när det gäller kompetensförsörjningen finns det utmaningar. En färsk undersökning från Energiföretagen visar att branschen behöver anställa runt 8 000 tekniker och ingenjörer de kommande tre åren.
– Ja, det är svårt att rekrytera redan idag på vissa håll, till exempel inom it. Det är roller som alla kommer att slåss om. Men många unga ställer krav på syfte och meningsfulla jobb – och den här branschen kan erbjuda kryss i alla dessa rutor.
Men många kanske upplever branschen som lite gammal och mossig?
– Ja, vi får väl kanske jobba mer med vår image. På Scania började it-ingenjörerna hitta oss när vi började prata mer om självkörande bilar och geofencing. Vi behöver göra en förflyttning inom energibranschen och profilera oss som en framtidsbransch! Det finns ju inget som är tråkigt med energi – det är ju grunden till allt, säger Åsa Pettersson med ett skratt.
Vad tycker du själv är roligast?
– Jag tycker att det är väldigt roligt att kunna kanalisera våra medlemsföretags möjligheter mot företag och politiker. Och det har varit väldigt kul och givande att åka runt och besöka våra medlemsföretag.
Och svårast?
– Det är nog att prioritera bland frågorna. Att bestämma vad som är viktigast att lägga tid på i varje givet ögonblick – det är ju så oändligt många frågor. Och jag är ju väldigt otålig och vill se saker hända!
400 energiföretag under samma paraplyEnergiföretagen Sverige samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Organisationen bildades 2016 efter en sammanslagning av Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme. Syftet är att skapa goda affärsmässiga villkor för medlemsföretagen och bidra till hållbara och resurseffektiva energisystem.
En viktig del i verksamheten är att erbjuda service till medlemsföretagen – bland annat med specialiststöd, omvärldsbevakning, teknikutveckling, utbildningar och konferenser – för att utveckla branschens kompetens.Under 2020 initierade Energiföretagen projektet Färdplan Energi. Projektet har resulterat i 14 tidslinjer, för olika delområden, som beskriver vad som behöver göras, när och av vem, för att Sverige ska nå fossilfrihet 2045.
Johan Wickström
