Stormklämmor underlättar röjningen
När ett träd faller över en kraftledning, till exempel under en storm, medför det stora risker för de skogsröjare som ska få bort trädet. Arbetet måste ofta utföras i farlig och oländig terräng.
Med hjälp av en så kallad stormklämma kan skogsröjaren spränga bort trädet. En sprängklämma monteras på trädet med hjälp av en teleskopisk glasfiberstång. Allt sker på säkert avstånd från trädet. Med hjälp av en stötvågssprängkapsel som sitter fäst på sprängklämman sprängs trädet. Skogsröjaren befinner sig då påminst 50 m från trädet.
– Den här tekniken gör att skogsröjaren inte behöver arbeta så nära trädet som behövs när man röjer med en motorsåg. Stötvågssprängkapseln är speciellt framtagen med ett icke-elektriskt tändsystem som gör att den inte skapar induktion. Den kan därför användas nära högspänningsledningar helt utan risk, säger Andreas Israelsson på EPC Sverige.
Företaget arrangerar också utbildningar i tekniken. En sprängklämma kostar omkring 1 500 kronor.
– Det är en relativt låg kostnad om man jämför med att någon skadas eller att man tvingas röja med hjälp av helikopter, menar Andreas Israelsson. Vi jobbar för att sprängklämmorna ska finns med som en del i elnätsbolagens beredskapsplaner.
Mobilt ställverk på hjul
Vargen är ett 71 ton tungt mobilt ställverk på hjul som alla elnätsföretag har möjlighet att låna från Ellevio vid ett haveri i en större station. Vargen är ett av tre mobila reservstationer I Sverige som kan kallas in i händelse av krig eller någon form av stor regional kris.
För att få använda sig av Vargen måste en ansökan skickas till Svenska kraftnät som ytterst ansvarar för användningen. Ellevio ansvarar för att reservkraftverket fungerar och ansvar också för att sätta igång det på plats.
– Hittills har vi aldrig använt Vargen i skarpt läge. Det är ju bra på sätt och vis för det visar ju att det sällan är så svåra problem som uppstår i vår elförsörjning, säger Mathias Lersten som är ansvarig för Vargen på Ellevio.
Vargen har nyligen varit med i en övning. På fem dygn ska reservstationen kunna vara igång, på den tiden ska det också kunna transporteras till de flesta regioner i Sverige och också monteras.
– Det är egentligen inte så komplicerat att montera det, men det måste finnas med en expert från Ellevio. Under övningen låg den största utmaningen i att få tillstånd från Trafikverket. Vargen väger 72 ton, så det är viktigt att vi har en bestämd vägrutt som pallar trycket.
Driftbesiktning med drönare
– Det händer att rovfåglar och fiskmåsar försöker skrämma bort vår drönare när den är ute och besiktigar kraftledningar, säger Max Hjalmarsson, vd på Airpelago. Det beror nog på att det är relativt små drönare vi använder, men oftast märker varken djur eller fåglar av våra drönare.
Det finns många fördelar med att besikta kraftledningar med drönare i jämförelse med helikopter. En drönare ger inga utsläpp och inget buller. Dessutom kan piloten stanna på marken och manövrera drönaren därifrån, alltså också en säkrare arbetsmiljö, säger Max Hjalmarsson:
– Att flyga helikopter nära ledningar kan vara riskfyllt. Drönaren kan flyga väldigt nära över ledningen utan risk. Drönaren fotograferar ledningen och bilderna analyseras därefter med hjälp av AI-teknik för att hitta fel. Tack vare hög kvalitet på bilderna hittar vi oftast 5-10 gånger fler fel per kilometer jämfört med helikoptern.
Att flyga med en drönare är också billigare än att flyga med helikopter.
– Det blir allt vanligare med driftbesiktning med hjälp av drönare, avslutar Max Hjalmarsson. Jag tror att vi kan effektivisera och standardisera driftbesiktningar ytterligare.
Kabelskydd skyddar på känsliga ställen
Kablar behöver skydd mot yttre påverkan. En skadad eller avgrävd kabel skapar problem. En skadad kabel kan skada och riskera människors liv. Drifstopp till följd av avgrävda kablar ger upphov till stora kostnader årligen för företag och samhälle.
Nikolas Nilsson jobbar på det familjeägda småländska företaget Greenpipe som bland annat tagit fram delbara kabelskyddsrör.
– Rören kan användas för att skydda kablar på känsliga ställen som vid järnvägar, vind- och kärnkraftverk. De är utvecklade för tuffa förhållanden både på land och på vatten. De tillverkas av kasserade bilstötfångare. Vi exporterar den här rörlåsningen till 20 länder idag, säger Nikolas Nilsson.
Renoverar trasiga tranformatorgropar
Peter Hammerstedt på Qlean Scandinavia jobbar med att besiktiga och renovera transformatorgropar i Sverige och Norge.
– Jag har sett så många livsfarliga transformatorgropar som är täckta med ett rostigt eller till och med trasigt galler. Eftersom gallren ofta är täcka med sten så syns inte skadorna. Kliver man ut på ett sådant galler, finns det en stor risk för att rasa ner flera meter i en grop, som dessutom kan vara vattenfylld, säger Peter Hammerstedt.
– Vi rengör och tätar transformatorgropen och monterar ett speciellt plåtraster som gör den säker och att den följer myndigheternas riktlinjer.
– Det här är verkligen en dold säkerhetsrisk som kan drabba både montörer och allmänhet. Vi hoppas att vi kan bidra till att bygga bort de här farliga groparna.
Marie Kofod-Hansen
