Motsättningarna mellan vindkraft och försvaret har fått en ökad aktualitet när Sverige ska öka utbygganden av förnybar el och samtidigt höja Försvarsmaktens förmåga. Energimyndigheten och Försvarsmakten har därför beställt en rapport av FOI, som har kartlagt vad som är problemen idag och vad som behöver göras för att minska motsättningarna och öka förutsättningarna till samexistens mellan dessa verksamheter. Syftet med studien är att ge förslag för huren utökad utbyggnad av vindkraft ska kunna ske samtidigt som Försvarsmaktens intressen värnas.
Sverige har satt upp som mål att nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast 2045 och att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Enligt Energiföretagens högelsscenario kan det handla om mer än en fördubbling av elproduktionen från dagens nivå på 140 TWh, upp till 310 TWh per år.
– En så kraftig utbyggnad innebär att det behövs en ökad samverkan mellan berörda aktörer. Därför är det viktigt att vi identifierar och minimerar de målkonflikter som finns, säger Anders Odell, projektledare för rapporten ”Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft”.
Dålig kommunikation
Problemen enligt Försvarsmakten är att vindkraftverken stör deras verksamhet och förmåga att utföra sitt uppdrag för bland annat spaning. Vi
ndkraftsbolagen å andra sidan upplever att det är svårt att föra en dialog med Försvarsmakten. Vindkraftsbolagen vet inte heller på förhand var det är lönt att ansöka och de lägger ner mycket tid, pengar och resurser där de i slutändan kan få ett nej från Försvarsmakten, men även andra aktörer.
– Att vindkraftsbolagen upplever att det är en dålig kommunikation kan bero på att Försvarsmakten har dåligt med resurser att föra en dialog, men också för att de inte kan säga så mycket om varför vindkraftsbolagen inte kan bygga på den tilltänkta platsen eller om det finns möjligheter till förändringar, säger Anders Odell och fortsätter:
– Vindkraftsbolagen framför att de är mycket villiga att anpassa sig och kompensera på olika sätt, till exempel installera en ny radar. Men vår bild är att Försvarsmakten inte vill riskera att deras förmåga att utföra sitt uppdrag påverkas negativt på sikt. Försvarsmakten är inte heller på det klara med vad det kan innebära för säkerhetsrisker om de tillåter att bolagen gör olika anpassningar på vindkraftverken.
Vi ser från andra länder att det finns en stor nytta i att man på förhand kan peka ut vilka ytor som är lämpliga för vindkraft.
Rapporten slår också fast att det är viktigt att mer noggrant mäta och simulera vilka problem som vindkraftsverken faktiskt skapar för Försvarsmakten, för det är inte helt klarlagt idag.
– Det finns en god grundläggande förståelse för de fysikaliska effekterna, men exakt hur stor störningen blir på Försvarsmaktens förmåga behöver utredas vidare, säger Anders Odell.
– När Försvarsmakten avstyrker en vindkraftsetablering behöver de inte ange varför de tar detta beslut. Men det handlar ofta om att radar, signalspaning och kommunikation störs av vindkraftverken.
Andra problem som man lyfter fram i rapporten är lågflygningsområde och hinderbelysning på vindkraftverken.
Starkare styrning i andra länder
En viktig del i rapporten är att visa på lösningar för att få vindkraft och försvaret att kunna samexistera. I studien har man bland annat tittat på hur man löser detta dilemma i Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien.
– Det finns en starkare statlig styrning i andra länder, vilket ger tydligare spelregler. I vissa länder pekar man ut vilka områden där man får bygga och det har fördelen i att det är förutsägbart för vindkraftsaktörerna samtidigt som man har tagit hänsyn till försvarets intressen, säger Anders Odell.
I rapporten lyfter FOI fram drygt 30 olika förslag på lösningar.
– Vi har skannat av frågorna och kommit med många lösningar, men vi har inte kunnat djupdyka i dem. Därför anser vi att det behövs en nationell arbetsgrupp som kan jobba vidare med dessa förslag. Arbetsgruppen bör också jobba med en bättre planering för vindkraft i Sverige. Vi ser från andra länder att det finns en stor nytta i att man på förhand kan peka ut vilka ytor som är lämpliga för vindkraft och också var man inte bör bygga.
– De svenska havsplanerna pekar ut ytor, men det finns fortfarande många oklarheter där. Vi anser att man behöver komma längre i den planeringen och även att man har motsvarande planer för land.
Bland övriga förslag lyfter Anders Odell fram möjligheten att hantera och dela sekretessklassad information mellan myndigheter och länsstyrelser, för det skulle underlätta planeringen.
– Då kan Försvarsmakten diskutera med aktörer som representerar andra intressen och man kan lägga tid och resurser på de ytor där det går att bygga vindkraft, i stället för att Försvarsmakten i ett sent skede avstyrker en tänkt vindkraftspark, säger Anders Odell.
Rapporten har lämnats till Energimyndigheten och Försvarsmakten, vilka gör egna analyser av innehållet och som senare ska rapporteras till ansvariga departement.
Läs rapporten här
Ann-Sofie Borglund
