Det var en bred palett av seminarier, debatter och andra evenemang som anordnades av energisektorn i Almedalen. Att energifrågor stod högt på agendan visade sig inte minst i antalet evenemang, där energi var ett av få områden som knappt tappat i antal i jämförelse med senaste gången Almedalen gick av stapeln, 2019.
Flera av seminarierna innehöll hårda uppmaningar till Sveriges politiker för att energisektorns många utmaningar ska gå att övervinna.
Ett aktuellt ämne – med tanke på det skakiga omvärldsläget – var säker energiförsörjning. Energiomställningen har skapat flera internationella beroenden med säkerhetspolitiska konsekvenser, däribland beroendet av rysk gas och behovet av energikritiska metaller. Vilka säkerhetspolitiska utmaningar väntar när samhället behöver ställa om? Det var ämnet för Folk och försvars seminarium Säkerhetspolitiska dilemman i klimatomställningens spår.
Sverige tjänar på kopplingarna till omvärlden
Antony Froggatt, senior research fellow på policyinstitutet Chatham house, höll ett anförande om att världen trots alla nya utfästelser och satsningar på klimatomställning fortfarande ligger långt efter att nå målet på en utsläppsminskning på 40 procent till 2030 (jämfört med 1990). Nu ser vi snarare ut att få en utsläppsökning på 14 procent till dess.
Och det var innan kriget i Ukraina, som riskerar att sakta ner processen ytterligare. I viss mån har det redan börjat märkas, då EU:s dammsugning av naturgas på de internationella marknaderna fått till följd att länder som Thailand och Bangladesh börjat bränna mer olja och kol.
– Vi behöver göra mycket mer på efterfrågesidan för att klara omställningen. Alla länder skulle behöva prioritera energieffektivisering, sa Antony Froggatt.
Mikael Toll, senior advisor på konsultföretaget Ramboll, menade att kriget ytterligare blottade faran med att vara beroende av andra länder för sin energiförsörjning, men att det är viktigt att inte glömma att Sverige trots all tjänar på kopplingarna mot omvärlden. Lösningen är inte att försöka göra Sverige helt självförsörjande, menade Mikael Toll, det är varken nödvändigt eller ekonomiskt försvarbart. Vi borde i stället sträva efter att diversifiera de internationella försörjningskedjorna så att vi inte blir beroende av ett enda land eller aktör.
– Släpp fram proffsen och låt dem göra det de är bäst på. Fatta beslut och låt inte processerna ta så lång tid, sade Mikael Toll.
”Det behövs inga nya regelverk”
Maja Lundbäck, som arbetar på den europeiska stamnätsorganisation Entso-E, höll med och menade att behovet av samverkan i Europa blivit ännu större än tidigare. Hon varnade för politiska förslag om att ”klippa kablarna” till kontinenten då Sverige får mycket hjälp från Europa, och uppmanade även hon svenska politiker att lyssna mer på experterna när de utformar sin energipolitik.
– Det behövs handling, inte nya regelverk. Det finns redan 4 000 sidor regler, sade Maja Lundbäck.
Niklas Johansson, klimat- och kommunikationsdirektör på LKAB, berättade om bolagets omfattande planer på hållbar järnmalmsproduktion och vikten av att titta på hela värdekedjan. Men Niklas Johansson menar att det trots utmaningarna också finns skäl att vara optimistisk:
– Vi har ändå bra förutsättningar i Sverige – både vad gäller energisäkerhet, klimatomställningen, och att skapa tillväxt och jobb. Vi har inte kniven mot strupen på samma sätt som en del länder nere i Europa.
– Råvaror kommer att vara en maktfaktor i framtiden och Sverige har massvis av dem.
Sökes: en balanserad energidebatt
Sveriges elbehov kommer att öka mycket kraftigt de närmaste decennierna. Alla fossilfria energikällor behövs, men i debatten ställs ofta olika energikällor mot varandra. Men vad gäller egentligen? Det var temat för ett Almedalen-seminarium anordnat av Vätgas Sverige: Sökes: en balanserad energidebatt.
Björn Aronsson, verksamhetsledare för Vätgas Sverige, menar att energiomställningen kommer kräva el som aldrig förr. Vätgasen kan bli en viktig pusselbit för att knyta ihop de olika energislukande sektorerna i samhället, men för att detta ska lyckas krävs ett systemtänk på ett annat sätt än vi i Sverige är vana vid. Men han är bekymrad över hur polariserad den energipolitiska debatten har blivit, och menar att den fokuserar på fel saker.
– Debatten borde inte handla om vindkraft mot kärnkraft. Vi behöver ju både och, konstaterade Björn Aronsson.
Christer Wikner, vd på det vätgasfokuserade teknikbolaget Metacon, höll med och menade att det ibland kändes som sandlådenivå i debatten.
– I grund och botten handlar det här om existentiella frågor. Det är viktigt att komma ihåg, sade Christer Wikner.
Debatten borde handla om en bred energiöverenskommelse där samtliga partier surrar sig vid masten.
Martina Wettin, marknads- och PR-chef på teknikföretaget Nilsson Energy, berättade om arbetet i EU-kommissionens projekt Green Hydrogen Alliance. Där har man i ett antal rundabordssamtal diskuterat hur vätgasen kan spela en roll i energisystemet. Hon menade emellertid att EU har en tendens att tänka för storskaligt och att man inte ska missa att utnyttja den produktionskapacitet för vätgas som ofta finns lokalt.
”Det är för mycket pingpong”
Från Trelleborg Energi deltog vd:n Magnus Sahlin som berättade om Trelleborg ambitiösa planer på att bli en klimatsmart stad. Dessa innefattar bland annat satsningar på vätgas. Men även han var kritisk till hur politikerna hanterar energiomställningen och de enorma mängder ny elproduktion som måste tillföras systemet.
– Debatten borde handla om en bred energiöverenskommelse där samtliga partier surrar sig vid masten. Så att man inte om fyra år kan lämna överenskommelsen igen för att fiska röster. Det är för mycket pingpong, sade Magnus Sahlin.
Linus Olin
