Fjärrvärmesystemet är relativt nytt i Ulricehamn och den stora utbyggnaden påbörjades 2001 i samband med att energibolaget ingick ett spillvärmesamarbete med pelletstillverkaren Scandbio. Idag kommer cirka 95 procent av värmen från denna leverantör, varav 65 procent är spillvärme. Resterande kommer huvudsakligen från energibolagets egen pelletspanna.
Nätet är 32 kilometer och försörjer drygt 330 kunder med en årlig försäljning på 50 GWh. Rent tekniskt så finns här tydliga utmaningar.
Vi sparar 100 000 – 200 000 kronor i månaden under vintermånaderna.
Henrik Säwe, energiingenjör på Ulricehamns Energi. Foto: Emma Ekstrand.
– Det är många backar i Ulricehamn och vi har en nivåskillnad på 144 meter mellan högsta och lägsta punkten i fjärrvärmenätet. 144 meter motsvarar ett statiskt tryck av 14 bar, och det är 16 bars rör som används, säger Henrik Säwe, energiingenjör på Ulricehamns Energi.
– Sedan ska det finnas utrymme för att pumpa runt vattnet och det får inte bli vakuum i rören längst upp. Det har gjort att vi har tre hydrauliska nät som binds samman med hjälp av värmeväxlare.
Ett nytt avtal med spillvärmeleverantören Scandbio blev startskottet till att Ulricehamns Energi runt 2008–09 aktivt började arbeta med att sänka returtemperaturen.
– Tidigare avtal byggde på fasta effektgränser mellan olika produktionsslag, men vi ansåg att det var mer rättvist för oss båda att avtalet bygger på den verkliga produktionen i varje givet tidsögonblick. Då blir det också mer incitament att effektivisera systemet, säger Henrik Säwe.
Sedan dess har man på Ulricehamns Energi arbetat systematiskt med att få ner returtemperaturen, vilket har gjort att de har gått ner från 45 grader till dagens nivå med ett årsmedel på 39 grader.
Något som förenklar arbetet är att Ulricehamns Energi främst har stora kunder (endast 100 kunder är villaägare) och att energibolaget äger fjärrvärmecentraler större än 100 MWh/år.
Om någon komponent behöver bytas eller annat fel behöver åtgärdas, så går det att göra direkt, eftersom det inte krävs någon diskussion med kunden. För att upptäcka felen tidigt och vilka fel som ska prioriteras utgår driftteknikerna från en databas, som gås igenom varje morgon.
– Vi har timmätning på energi och volym sedan 2005. Det gör att det finns mycket historiska data över dygnsvärden. I vår databas ser man kundernas dygnsvärde och deltaT, säger Henrik Säwe och fortsätter:
– Därutöver finns en parameter som fungerar som ett kvalitetsindex, där vi utgår från vad nätet hade haft för temperatur om vi inte haft kunder med problem. Det gör att vi får fram en åtgärdslista som går att sortera i prioritetsordning.
Det handlar framför allt om att se när det sker en tydlig avvikelse från hur det brukar se ut. Genom den här rutinen hittas felen tidigt, oftast innan kunden ens har märkt att det är något som inte fungerar. I databasen finns all information om kunden samlad. Där framgår också om och vilka åtgärder som tidigare har genomförts i anläggningen samt när det skedde. Det är lätt tillgänglig information samlat på ett ställe.
– Det som är centralt för att ett sådant här system ska fungera är att man kontinuerligt måste mäta och följa upp hur fjärrvärmeanläggningarna fungerar. Informationen måste vara lättillgänglig och det ska vara enkelt att se vilka anläggningar som har problem.
Drivkraften för Ulricehamns Energi att sänka returtemperaturen är att minska kostnaderna.
– Vi sparar 100 000–200 000 kronor i månaden under vintermånaderna genom dessa åtgärder. Om vi sänker returtemperaturen så minskar vi också vattenvolymen som behöver pumpas ut. Därigenom sparar vi även pengar på el till distributionspumparna och det gör också att vi kan få in fler kunder i nätet.
– Men det är också en inspirerande utmaning att göra nätet så bra som möjligt, avslutar Henrik Säwe.
4 tips för att sänka returtemperaturernaI augusti disputerade Sara Månsson vid Lund tekniska högskola med en avhandling om hur man kan optimera en fjärrvärmecentral. För att sänka sina returtemperaturer på ett optimalt sätt ska det ske i följande fyra steg:1. Automatisera feldetekteringen, så att det snabbt syns vilka fjärrvärmecentraler som avviker från det normala. Utgå från den mätdata som energibolaget samlar in för debitering. Om man däremot vill veta exakt vad felet beror på kan det krävas sensorer.
2. När man på energiföretaget ser ett avvikande mönster behöver en ansvarig person ta beslut om att en servicetekniker ska åka ut till kunden och undersöka fjärrvärmecentralen och ta reda på vad felet beror på.
3. Dokumentera vad som var fel och vad det berodde på. Avvikelsen kan bero på ett tekniskt fel, men det kan också vara orsakat av ett annorlunda beteendemönster hos kunden. Här är det viktigt att alla skriver ner felen på ett standardiserat sätt.
4. Återrapportering. Det handlar dels om att rapportera till kunden för att debitera för den åtgärd som genomförts, dels att lära sig av felen för att förbättra feldetekteringsmetoderna. Läs avhandlingen:Spot the Difference! – On the Way towards Automated Fault Handling in District Heating Buildings
Ann-Sofie Borglund
