Även om de politiska signalerna för vindkraftens del varit lite skiftande efter valet är marknaden fortfarande het. Under perioden 2020-2025 tillkommer 30 TWh vindkraftsel enligt Svensk vindenergi.
Det starka trycket märktes också på vindkraftsbranschens årliga mässa Vind2022. Här samlades 700 personer i Münchenbryggeriet i centrala Stockholm.
Tydligt budskap
För första gången var även Svenskt näringslivs vd Jan Olof Jacke på plats och han hade tydliga budskap till politikerna.
– Energitillgången och energipriserna är de viktigaste frågorna för oss. Vi har alla nya teknologier för omställning på plats – men en förutsättning för att komma vidare är att det finns tillräckligt med fossilfri el. Och det snabbaste vi kan bygga ut är landbaserad vindkraft, säger Jan Olof Jacke som även betonade vikten av att inte polarisera mellan kraftslagen.
– Man ska inte ställa vindkraft mot kärnkraft. Vi behöver all fossilfri el som bara går. Jag tycker inte att partierna ska prata om vilka kraftslag som vi ska ha. Se till att undanröja hindren för all elproduktion istället.
Jan-Olof Jacke tycker dock att regeringens nya politiska linje är bra ”i allt väsentligt” och att det är bra att hindren för ny kärnkraft undanröjs.
– Men jag tycker inte att man ska detaljstyra Vattenfall och jag tycker inte heller att vissa kraftslag ska ha snabbspår. Och lägg ner diskussionen om att återstarta Ringhals 1 och 2, säger Jan-Olof Jacke.
Företagen väntar på mer fossilfri el
På plats fanns också några av företagen som påbörjat sin gröna omställning, till exempel Preem som siktar på att producera förnybara bränslen med grön vätgas som bas och som även har planer på att producera elektrobränslen, för flyg- och fartygssektorn.
– Vi ser ett enormt behov av havsbaserad vindkraft för att klara våra mål, säger Peter Abrahamsson, chef för hållbar utveckling på Preem.
Även Cementa står och väntar på mer fossilfri el till sin anläggning i Slite på Gotland. Företaget står idag för cirka 3 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
– Vi ska bli klimatpositiva till 2030 och vi är först i världen med att göra detta. Men för att lyckas behövs det en tydlig tidsplan för elförsörjningen. Politikerna måste prioritera och inte fastna i frågor som går att lösa som gör att vi tappar fart, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.
Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige, var inne på samma linje:
– Elektrifieringen är avgörande för färdplanerna. Västra Götaland behöver 15 TWh fram till 2030 och de är beroende av ny vindkraftsel. Det finns en jäkla enighet i näringslivet, men en oenighet i riksdagen, säger Svante Axelsson.
Stor satsning i Danmark
Motsatsen gäller i Danmark där det råder en klar enighet över alla partigränser. Här ska man tredubbla det förnybara kraften till 2023, från 36 TWh till uppemot 100 TWh, sa Kristian Jensen, CEO på Green Power Denmark, en intresseorganisation för kraftbranschen.
Kristian Jensen – som tidigare innehaft ett antal ministerposter i danska regeringar – pekade på ett par olika framgångsfaktorer:
– Vi har ett så kallat one-shop-stop – vindkraftsaktörerna behöver bara ha kontakt med en myndighet, danska energimyndigheten, innan man ansöker. Dessutom har vi snabba beslutsgångar i alla led och en bred och långsiktig politisk enighet, säger Kristian Jensen.
En utmaning för vindkraften i Sverige har varit det lokala motståndet som finns här och där, men i Danmark har det minskat betydligt.
– Acceptansen har ökat. Alla kan ju se att elen är billig när det blåser och förstå sambandet mellan vindkraft och elpriser. Sedan hjälper det till att vindkraftsindustrin är lokaliserad i Danmark. Det handlar om jobben också, säger Kristian Jensen.
För att underlätta för vindkraftsaktörer som vill bygga till havs finns i Danmark redan utpekade ytor som är klara för exploatering, till skillnad från i Sverige där det är en mer komplex situation när det gäller att få tillstånd och där även Havs- och vattenmyndigheten nyligen efterlyst lagändringar.
Energiföretagens vd Åsa Petterson betonade vikten av teknikneutralitet och hur viktigt det är att klara den ökade elproduktionen för att säkra svensk industris konkurrenskraft.
– Här är tidsperspektivet centralt. På kort sikt är vindkraften det tydliga alternativet, men alla fossilfria kraftslag behövs i elsystemet. Samsynen mellan industrin och energibranschen är viktig, men även om vi bygger mycket vindkraft på kort sikt så kommer vi behöva kärnkraft på sikt. Funktionen i elsystemet är central och inte vilka volymer som kommer från enskilda kraftslag, säger Åsa Pettersson.
Oenig panel
På plats fanns också en politikerpanel för att svara på vindkraftens betydelse. Här rådde inte den konsensus kring den politiska inriktningen som många från näringslivet vill – även om alla är eniga om slutmålet, nettonollutsläpp till 2045.
Anna af Sillén (m) och Jessica Stegerud (sd) betonade vikten av planerbarhet som den viktigaste prioriteringen där kärnkraften utgör en nödvändig del, medan flera av partierna på oppositionssidan lyfte fram vindkraften som det snabbaste sättet att lösa energiutmaningen.
Centerns Rickard Nordin efterlyste en bred energiöverenskommelse för att komma igång.
– Inget kommer att byggas om vi inte kommer överens. Vi måste vara mer framåtlutade, säger Rickard Nordin.
Johan Wickström
