Det var våren 2021 som Stockholms stad startade Elektrifieringspakten tillsammans med Ellevio, Scania och Volkswagen. Målet är att skynda på arbetet med att få stadens transportsektor helt fossilfri till 2030. Idag står transporterna för omkring hälften av koldioxidutsläppen i Stockholm.
För att klara målet krävs att antalet laddplatser byggs ut i snabb takt. Vid årsskiftet 2021/22 fanns drygt 2 300 publika laddpunkter i Stockholm – en femdubbling sedan 2015. Och målet är att uppnå 4 000 laddpunkter innan årets slut.
Miljöpartiets Daniel Helldén, trafikborgarrådet som är politiskt ansvarig för satsningen inom den blågröna koalition som styr Stockholm, tycker att ”pakten” är på rätt väg.
– I flera delar ligger vi i internationell framkant. Mängden laddplatser, strategin med samordnad utbyggnad inom Stockholms stad och att vi inte fokuserar på snabbladdning utan istället en utbyggnad som systemet klarar.
Så du är nöjd med resultaten hittills?
– I det stora hela, ja, och särskilt med tanke på att det var lite trögt i starten ifjol när corona ställde till. Nu under 2022 har vi kunnat genomföra fysiska möten och det leder arbetet framåt på ett annat sätt. Vi följer tidsplanen och kommer att klara uppsatta mål.
Parkeringshus blir förebild
I maj invigdes P-hus Hagastaden av Stockholm Parkering som något av en förebild för kommande investeringar. Med 800 laddplatser skapas Europas största parkeringshus för elbilar.
– Hagastaden är störst men faktiskt är vi nu uppe i nio p-hus där samtliga har laddplatser och där vi räknar med ytterligare sju innan årets slut och tretton nästa år, säger Christian Rockberger, vd för Stockholm Parkering.
Han menar att det är mer än ägardirektiven om investeringar i laddplatser som driver på utvecklingen.
– Vi kan även se affärsmässiga vinster. När vi bygger parkeringsplatser, ofta under jord, landar det på minst en halv miljon kronor per plats. Merkostnaden för att få med laddmöjligheter stannar vid 20 000 kronor – en rätt bra investering för att öka möjligheterna att alla platser nyttjas.
”Stockholmsmodellen” bygger på långsam laddning med 3,7 kW – en strategi som även går igen när Stockholms stad blickar mot det man kallar innovativ gatuladdning.
En projekttävling genomförs under sommaren i samverkan med statliga Vinnova för att hitta smarta lösningar.
– Grunden är den överkapacitet som alla fastighetsägare i Stockholms innerstad har nattetid. När vi undviker snabbare laddning så bör fastighetselen gå att använda som en resurs. Vi behöver inte alltid göra avancerade saker för att se till så att det finns el till bilar, säger Daniel Helldén.
Sveriges mesta laddgata
Parallellt växer också särskilda laddgator fram. Valhallavägen i Stockholm korades tidigare i sommar som Sveriges mesta laddgata med 60 platser i en första omgång.
Ellevio lovar att främja utvecklingen på en marknad där det är en balansakt att få elen att räcka med gällande stamnätsabonnemang på 1 635 MW.
– När det gäller laddgatorna håller vi inte tillbaka. Det är en del av pakten där vi är helt ´committade´ och jobbar med massutrullning så snabbt det går i Stockholms innerstad. Vid trängsel i nätet kan vi styra ner effekten istället på olika gator så att det går lite långsammare att ladda”, sa Ellevios vd Johan Lindehag vid ett seminarium på Almedalen i somras (”En helt elektrifierad huvudstad”).
Elektrifieringspaktens medgrundare Volkswagen var också med vid seminariet och från deras håll konstaterade man att köpviljan finns som grundförutsättning för att elbilarna gradvis tar över stan.
– Alla pratar elbil och tittar man på första halvåret så svarade elbilarna för nästan 60 procent av försäljningen under första halvåret och med en ökning i juni till närmare 70 procent, sa Sten Forsberg, chef för Volkswagen Personbilar Sverige.
Företagets kundenkät varnar dock för oroande mönster.
– Nästan 90 procent av våra elbilsägare uppger att de bor i villa. Det är en utmaning att inkludera alla stockholmare i omställningen – även boende i flerfamiljshus.
Ytterligare 10 000 ladduttag
I en upphandling som annonseras under sommaren efterfrågar Stockholm stad ytterligare 10 000 ladduttag under en fyraårsperiod – dels som ”egna” platser, dels sådana som ”driftas” för de stadsägda bostadsbolagens räkning.
Bostadsbolagen tar stora kliv i arbetet för fler laddplatser – främst Stockholmshem (3 800 platser) och Svenska Bostäder (2 000 platser). Stockholmshem lägger 137 miljoner kronor på att göra det möjligt för laddplatser till alla hyresgäster som önskar senast 2026.
Dennis Wedin, moderat ordförande för Svenska Bostäder, säger:
– Bostadsbolagens stora utbyggnad av laddinfrastruktur är en viktig del i omställningsarbetet. Detta sker inom ramen för elektrifieringspakten och bidrar till att minska utsläppen. Det gynnar våra hyresgäster i tider med skyhöga bränslepriser, och Stockholm genom bättre klimat och renare luft.
Daniel Helldén ser dock även vissa bekymmer med elbilsutvecklingen:
– Med respekt för att varje elbil är mycket smartare än fossilbilar, så går det lite emot målet med en grön omställning att många som väljer elbil köper ett ganska tungt fordon som drar förhållandevis mycket energi. Här borde det finnas en tydligare styrning genom bonus malus, säger han.
Fredrik Mårtensson
