Bioenergi är redan idag det största energislaget i Sverige och står för 158 TWh (38 procent av energianvändningen). Men för att klara klimatutmaningen krävs det betydligt mer. När Fossilfritt Sverige summerade samtliga 22 färdplaner från de olika industrigrenarna kunde man konstatera att efterfrågan på bioenergi skulle öka till 241 TWh till 2045 om alla planer skulle gå i lås.
Men tillgången på bioråvaran – för ett hållbart uttag – är runt 185 TWh, enligt rapporten (som baserar sig på professor Pål Börjessons forskning).
– Det finns ett gap mellan tillgång och efterfrågan. Och vi kan inte dammsuga andra marknader på bioråvaror. Men det vi har gjort i vår strategi är att flytta upp bioråvaran i värdetrappan, sa Svante Axelsson när han presenterade rapporten under en digital presentation.
Konkret betyder det att användningen och efterfrågan av bioråvaran kommer ändras i takt med ökade priser och teknikutveckling
– Till 2030 är det framför allt vägtransporterna som kommer öka användningen av biodrivmedel, men därefter minskar behovet i den sektorn i takt med den ökade elektrifieringen. Istället ökar behovet inom flyg och sjöfart samt inom kemiindustrin, säger Ebba Willerström Ehrning, projektledare för rapporten.
Den ökade efterfrågan på biobränsle kommer även få återverkningar på fjärrvärmesektorn.
– Fjärrvärmeindustrin kommer minska användningen av bioenergi i takt med högra priser. Här blir det successivt mer lönsamt att använda spillvärme, geotermiska lösningar och solvärme. Dessutom minskar värmebehovet på sikt i takt med att klimatet blir varmare och bostäderna blir effektivare, säger Ebba Willerström Ehrning.
Sjunkande efterfrågan efter 2030
Enligt rapporten kommer bioenergianvändningen öka till cirka 193 TWh 2030 (+ 22 procent), men därefter kommer efterfrågan sjunka till 135 TWh 2045, bland annat beroende på en successiv effektivisering i skogsindustrin, som står för en stor del av bioenergianvändningen, och lägre användning i värmeproduktionen.
I värmesektorn bedöms bioenergin minska med 15 TWh och det berör framför allt de rena värmepannorna (hetvattenpannor). Enligt rapporten kommer kraftvärmen ha en fortsatt viktig roll för att bidra med planerbar produktion. Men med tanke på att landets energiföretag använde totalt 25 TWh bioenergi från skogen (mestadels restprodukter) till el och värme, kan ju en sådan här utveckling få konsekvenser även för dessa verksamheter.
För att klara omställningen krävs att regeringen gör ett antal snabba åtgärder enligt strategin. Framför allt handlar det om att utreda möjligheterna att utöka användningen av spillvärme, stimulera den inhemska användningen av biodrivmedel från lignocellulosa, fastställa en reduktionsplikt för flygfotogen 2030-2045 samt säkra fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade drivmedel.
Tjugo företag står bakom
Tjugo större företag och branschorganisationer har skrivit under färdplanen, bland annat Stockholm Exergi vars vd Anders Egelrud var på plats under presentationen:
– Vi står bakom den här strategin. Redan idag återvinner vi en stor del värme från datahallar och andra aktörer. Samtidigt utvecklar vi vårt bio-CCS-koncept i Stockholm. Vi har unika fördelar i Sverige och fjärr- och kraftvärmesektorn är en viktig del i omställningen, säger Anders Egelrud.
Även Mölndal Energi är ett av bolagen som signerat strategin.
– Rapporten är väldigt bra på det viset att den är handlings- och lösningsorienterad. Den försöker balansera olika intressenters behov utifrån ett helhetsperspektiv och också givet de andra färdplanerna, säger Christian Schwartz, vd på Mölndal Energi och fortsätter:
– Min uppfattning är att den väl fyller sitt syfte och jag ser fram emot att tillsammans med våra kunder och politiker jobba för att åstadkomma det hållbara välfärdssamhälle vi siktar mot på 2040-talet.
Kritik från Svebio
Men branschorganisationen Svebio är inte nöjd med strategin och har heller inte skrivit under den. Svebio tycker att rapporten underskattar bioenergins potential och strategiska roll i energisystemet.
– De biobaserade kraftvärmeverken kan användas mycket mer effektivt än idag. Verken kan producera bioolja genom pyrolys och dessutom användas för att hantera effekt- och kapacitetsutmaningar, säger Gustav Melin, vd på Svebio.
Under våren 2020 lade Svebio fram en egen färdplan för bioenergi där man slog fast att bioenergi kan växa med 100 TWh till 2045 (för övrigt baserat på samma studie från Pål Börjesson), med stora ökningar inom såväl värme-, industri- och transportsektorn.
– Fossilfritt Sveriges strategi underskattar marknadens dynamik. Ökad användning och ökad handel kommer att leda till att allt större volymer kan produceras. Då kommer också kostnaderna att sjunka – även om priserna varierar blir den långsiktiga pristrenden nedåt, säger Gustav Melin.
Efter presentationen lämnades rapporten över till miljö- och klimatminister Per Bolund:
– Vi kommer ta till oss av de här förslagen. Vi måste nyttja biomassan på ett bra sätt och nu ska vi öka takten, sa Per Bolund.
Sveriges användning av bioenergi 2020 – 158 TWh varav 26 TWh import 2030 – 193 TWh varav 26 TWh import
2045 – 135 TWh (potentiellt 49 TWh export)Källa: Strategi för fossilfri konkurrenskraft
Johan Wickström
