Olika stödtjänster har alltid funnits på elmarknaden för att stabilisera frekvensen i elnäten. Det är framför allt vattenkraften som stått för den resursen. Men i takt med ändrade produktionsmönster, snabbare svängningar och nya internationella flöden har det tillkommit många nya stödtjänster det senaste decenniet.
Den snabba förändringen ställer krav på fler stödtjänster för att klara kraftsystemets stabilitet. Det här är bakgrunden till den nya rapport om stödtjänster som Svenska kraftnät nu lämnat in till regeringen – ett uppdrag som SvK fick i november 2020. Här har man tagit fram förslag på hur systemet med stödtjänster kan vidareutvecklas för att klara framtidens krav
Nya incitament för reaktiv effekt
Bland nyheterna märks framför allt tjänster kopplade till reaktiv effekt och spänningsreglering, vilket inte funnits tidigare. Under sommaren 2020 var bristen på reaktiv effekt (som påverkar förmågan att reglera spänningen) och rotationsenergi en utmaning för SvK, som då fick köpa in extra stöd av Ringhals kärnkraftverk för att upprätthålla stabiliteten.
– Nu har läget förbättrats avsevärt sedan 2020, men vi behöver ändå skapa nya ekonomiska incitament för att få fram reaktiv effekt. Vi ka ta fram förslag på hur detta kan implementeras i våra nättariffer. Då kan regionnätsägarna vidta åtgärder eller få med sina kunder för att öka den reaktiva effekten, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknader på SvK.
SvK ska också ta fram förslag på marknadsmässig anskaffning av reaktiv effekt.
– Vi vill testa detta i områden där det finns brist på reaktiv effekt. Det måste vara någon typ av länge avtal. Vi haf sneglat lite på National Grid i Storbritannien där man har nioåriga avtal.
Rotationsenergi på nordisk marknad
En annan aktuell utmaning är den minskade mängden rotationsenergi i det svenska kraftsystemet. Det hör samman med att det successivt blivit färre synkrona generatorer i systemet, till exempel kärnkraftverk. Under sommaren 2020 infördes tjänsten FFR som kan aktiveras väldigt snabbt (inom en sekund) och som kan täcka upp för en del av den minskade rotationsenergin
– FFR är ändamålsenlig idag, men kommer inte att räcka i framtiden. Idag har vi en viss mängd rotationsenergi men om den minskar behöver vi nya stödverktyg. Men här behövs nog en gemensam nordiska upphandlingsmodell, annars kan det bli konstiga effekter, säger Niclas Damsgaard.
Även när det gäller spänningsreglering håller en ny stödtjänst på att tas fram, vilken ska utvecklas i samråd med energibranschen under 2022.
Utöver de nya tjänsterna som föreslås finslipas också de befintliga tjänsterna inom ramen för nuvarande regelverk. Till exempel ska stödtjänsten FCR (som stabiliserar frekvensen) köpas in vi marginalprissättning istället för via budgivning genom auktion som idag.
– Det här minskar trösklarna in på marknaden och innebär att flera mindre aktörer kan komma in i systemet.
En annan, redan offentliggjord nyhet är att FCR-D införs vid årskiftet. FCR-D kan användas för att hantera överfrekvenser och det handlar då om att reglera ned förbrukning snabbt, vilket till exempel skulle kunna gynna vindkraftsbolag.
Teknikneutrala villkor
Vilka nya aktörer kan då dra nytta av de nya regeländringar som är på gång?
–Det kan röra sig om alla typer av verksamheter. När det gäller inköp av rotationsenergi kan det säkert gynna till exempel kärnkraftverk och kraftvärmeverk. Men även vindkraft i kombination med kraftelektronik. Vi är teknikneutrala, säger Niclas Damsgard.
Samtidigt som SvK utvecklar stödtjänstmarknaden är verket mitt inne i en stor omgörning av hela det nordiska balanseringssystemet och ska också implementera den europeiska lagstiftningen, ren energi-paketet. Det är många olika delar som ska hänga samman i detta komplicerade maskineri.
– De nya stödtjänsterna kommer att vara viktiga pusselbitar för att hantera kraftsystemet på ett effektivt sätt. Men vi är inne i ett kraftsystem i snabb och kraftig förändring och det här är rörlig materia. Vi måste utveckla nya metoder successivt. Det finns inget statiskt och enkelt i detta.
Johan Wickström
