Efter ett par års utredande har Mölndals Energi beslutat att investera i en solcellspark i Kikås deponi, några kilometer utanför centrum. Området användes som deponi från 1930- till 1990-talet och är nu övertäckt, bland annat med aska från kommunens kraftvärmeverk. Men eftersom marken inte kan användas till annat så passar det bra med en solcellspark.
– Vi har funderat på att bygga solel under en längre tid, men det är inte lätt att hitta plats. Vi är en tät kommun med begränsade ytor. Därför passar Kikås väldigt bra, och det är ju mark som inte går att använda till att till exempel bygga bostäder på, säger Christian Schwartz, vd på Mölndal Energi.
Växande kommun
Mölndal, granne i söder till Göteborg, är en ort som växer kontinuerligt, delvis pådrivet av en kraftfull läkemedelsindustri. Till exempel har Astra Zeneca ett forskningscenter här och Investor investerar i ett life science-kluster med totalt 7 000 nya arbetsplatser.
Eleffekttopparna under vintertid ligger på 80–90 MW, medan behovet under sommaren kan gå ner till 50 MW. För att klara den lokala elförsörjningen har Mölndal Energi förutom anslutning till regionnätet också kraftvärmeverket Riskulla som har förnybara restprodukter som bränsle. Utöver detta äger man också tre vindkraftverk.
– Men i och med att Mölndal växer är det en stor styrka att kunna tillföra mer lokal effekt till elnätet. Solceller kompletterar vårt kraftvärmeverk på ett bra sätt. Kraftvärmen står ju still på sommaren då solelen kan leverera.
Solcellsparken kommer att vara ungefär lika stor som åtta fotbollsplaner med en kapacitet på 4 MW, när parken står klar 2023. Elen som produceras kommer räcka till 2 000 lägenheter årligen.
Politiskt stöd
I kommunstyrelsen, som styrs av de borgerliga tillsammans med miljöpartiet, finns det också stöd för mer solkraft.
– Det finns ett stort intresse för solel, både i kommunledningen och hos våra övriga kunder. Vi har installerat många takanläggningar, bland annat på industrier med platta tak. Just nu närmar vi oss 5 MW i installerad solelseffekt i kommunen, säger Christian Schwartz.
– Med tanke på att minimilasten under sommarhalvåret ligger på 50 MW så innebär 5 MW ett tillskott på 10 procent. På vintern är det ju betydligt mindre såklart.
Men den nya anläggningen i drift kan det bli en fördubbling av solelseffekt, vilket lokalnätet kan ta emot.
Mölndal Energi satsar 30 miljoner kronor på Kikåsanläggningen, men man räknar inte med att det blir någon kassako.
– Det är ingen stor moneymaker, men det beror lite på hur man ser på den kalkylränta man vill ha och räknar med. Våra kalkyler indikerar på ca 3–5 procents avkastning. Den största osäkerheten är hur det framtida elpriset utvecklas. Vi har räknat på dagens marknadspriser för framtida elkontrakt, men vissa prognoser pekar på ett högre pris än så på sikt.
Geotekniska undersökningar
Nu har Mölndal Energi påbörjat de inledande processerna med geotekniska undersökningar, hyresavtal och markanvisning innan själva upphandlingen och byggnationen kan ske.
– Vi ska inte välja de billigaste panelerna utan de som ger mest elproduktion för pengarna. Vi förväntar oss att paneler idag ska ge betydligt mer än de som fanns på marknaden för ett par år sedan.
Mölndal Energis elproduktionRiskulla kraftvärmeverk – 100 GWh el och 400 GWh värme per år.Tre vindkraftverk – 17 GWh/år.Solcellsparken i Kikås (beräknad produktion) – 4 GWh/år.
Johan Wickström
