Takten i den gröna omställningen behöver öka ytterligare menar oppositionspartierna kd, sd och m i den gemensamma budgetreservation som klubbades igenom av riksdagen under onsdagen, den 25 november.
Den största nyheten ur energipolitisk synvinkel är den kraftfulla satsningen på bio-CCS (avskiljning och lagring av koldioxid). Med den nya budgeten utökas ramen med 30 miljarder kronor för bio-CCS under perioden 2026–2046.
Tidigare hade regeringen ett anslag på 6 miljarder till 2040, men oppositionen menar att denna ”återhållsamhet” riskerar att driva upp priserna på de kommande auktionerna på bio-CCS.
– De här är väldigt positivt anser vi. Det ligger i linje med vad vi har efterfrågat. Nu finns det förutsättningar för fler auktioner och att uppnå de ambitioner som Klimatpolitiska vägvalsutredningen tagit fram – att ta bort 2 miljoner ton koldioxid per år, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
Kan man lita på att denna satsning blir kvar i framtiden?
– Det är klart att det är lite ryckigt i politiken nu. Men jag uppfattar att det finns en tydlig politisk enighet kring bio-CCS. Det är inget parti som varit emot det. Det handlar mer om vilken takt man velat genomföra det. Jag tror det blir svårt att dra tillbaka det i efterhand, säger Erik Thornström som även hoppas på att avfalls-CCS kan inkluderas i systemet framöver.
Energimyndigheten får nu fem miljoner kronor extra för att förbereda auktioner och regelverk kring bio-CCS. Målet är att få igång auktioner till hösten 2022.
Även när det gäller laddinfrastruktur blir det en förstärkning på sikt. För 2022 ligger anslaget på 600 miljoner kronor i stödpengar för att bygga laddinfrastruktur (samma som i regeringens budget), men till 2023 höjs stödet till en miljard kronor. Även infrastruktur för tunga transporter ingår i denna satsning, som ska vara teknikneutral och gälla både laddstationer och vätgasstationer.
I budgeten slopas också investeringsstöden till energieffektivisering i flerbostadshus samt hyres- och studentbostäder. Motiveringen är att detta är åtgärder som ändå skulle blivit av.
– Vi tycker att det här stöden har varit problematiska i och med att de gynnat konverteringsåtgärder i energisystem, till exempel investeringar i värmepumpar och solel. Det blir en snedvridning på värmemarknaden. Stödet borde begränsas till byggnadens egenskaper och energibehov – inte till att styra bort från fjärrvärme, säger Erik Thornström.
Johan Wickström
