Forskningsprojektet, som initierats av Energiforsk, har pågått i två år och belyser klimatförändringarnas påverkan på det svenska energisystemet. Forskarna – från Chalmers, SMHI, IVL, Profu och Energiforsk – har också undersökt vilka åtgärder som krävs för att minska de negativa effekterna av klimatförändringarna.
Inte sedan 2007 har en så heltäckande klimatstudie med koppling till energisystemets gjorts. Med dagens förbättrade klimatmodeller och fler klimatsimuleringar har forskarna kunnat göra fördjupade analyser och också tydligare beskriva vad som är robusta indikatorer på klimatförändringarna och vad som är mer osäkert.
I projektet har forskarna undersökt klimatförändringarnas påverkan på vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, bioenergi, fjärrvärme, fjärrkyla och elnät. Två olika scenarier för energisystemet har använts – ett basscenario som utgår från Energimyndighetens långsiktiga scenario och ett klimatscenario som bygger på elbehovsutvecklingen från elbranschens färdplan och som också följer målen i Parisavtalet.
Klimatet påverkar hela energisystemet
Studien visar att klimatförändringarna påverkar alla delar i energisystemet, men om uppvärmningen håller sig en bit under två grader är detta hanterbart ifall energibranschen tar hänsyn till klimatförändringarna i sina kommande investeringar.
– Det görs inte i tillräckligt hög utsträckning i dag, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, som menar att oftast diskuteras energisatsningar och klimatanpassningsåtgärder i parallella spår.
Med tanke på de enorma investeringar som energibranschen kommer att behöva göra – enligt forskningsprojektet NEPP behöver drygt 1 000 miljarder kronor investeras i elnät och elproduktion till 2050 – är det väldigt viktigt att dessa satsningar tagit hänsyn till klimatförändringarna, så att de är framtidssäkrade.
Fjärrvärme är en del i energisystemet som förväntas påverkas mycket av klimatförändringarna. Detta eftersom temperaturen ökar och uppvärmningssäsongen blir kortare. Det leder också till att potentialen för kraftvärme minskar. Fram till 2040 beräknas fjärrvärmeunderlaget minska med 3–5 TWh och elproduktionen från kraftvärme minskar med 0,5 TWh.
– Energibolagen behöver vara medvetna om det varmare klimatet när de planerar för nya investeringar. Samtidigt kan det leda till en ökad efterfrågan på kyla och här kan energibolagen bredda sin affär med fjärrkyla, säger Jenny Gode, som varit huvudprojektledare för detta forskningsprojekt.
Fler ledningsbrott på grund av nederbörd
Även andra delar i fjärrvärmesystemet kan påverkas av klimatförändringar. Det förväntas blir mer nederbörd i form av regn och en ökad risk för översvämningar, vilket bland annat kan orsaka ledningsbrott på grund av markförskjutning.
Fjärrvärmeproduktionen påverkas dessutom av tillgången på biobränsle och studien visar att bioenergi påverkas både negativt och positivt av klimatförändringarna. Det förändrade klimatet kan leda till en ökad tillväxt av skogen, samtidigt som torrare marker och försämrade markförhållanden kan försvåra uttag av biobränslen.
En annan del i energisystemet som kommer att påverkas är elnätet och ett stabilt elnät är i sin tur en förutsättning för övriga delar i energisystemet. Det är därför helt centralt att det fungerar. Klimatförändringar som kan påverka elnätet handlar både om hastiga händelser som ökade risker för avbrott, till exempel blixtnedslag, och mer långsamtgående händelser vilka kan leda till avbrott genom ökad risk för is, blötsnö, skogsbränder och värmeböljor. Det är främst de regionala och lokala elnäten som påverkas av detta, stamnätet är inte lika känsligt. Redan idag vädersäkras alltmer av det lokala elnätet och detta behöver fortsätta.
Fler studier behövs
Kring vattenkraft och vindkraft finns däremot betydande osäkerheter och där har Energiforsk nyligen startat ett par fördjupningsprojekt för att få mer kunskap hur klimatets förändringar påverkar tillrinningen av vatten och variationen i det framtida vindklimatet.
Kärnkraften däremot är robust mot klimatförändringar och driftförutsättningarna bedöms bli påverkade endast marginellt.
En viktig slutsats av projektet är att energibranschen behöver ta mer hänsyn till klimatförändringarna när de planerar och utvecklar morgondagens energisystem. Samtidigt behövs det mer kunskap för att komma så rätt som möjligt i kommande scenarier och dess konsekvenser.
– Det finns ett fortsatt stort forskningsbehov där vi behöver fler och mer detaljerade klimatberäkningar för att kunna undersöka vad klimatförändringarna får för påverkan på energisystemets olika delar och i sin helhet, avslutar Erik Kjellström.
Fakta:Projektet ”Klimatförändringarnas konsekvenser för energisystemet” har pågått i två år och avslutades i mars 2021. Projektet har initierats av Energiforsk och haft en budget på 5,6 miljoner kronor. I projektet har forskare och experter från SMHI, Chalmers, Profu, IVL och Energiforsk ingått. Resultatet visar på hur klimatförändringarna kan påverka energisystemets olika delar och vilka åtgärder som behövs för att minska de negativa effekterna.
Ann-Sofie Borglund
