Intäktsramarna för elnätsföretagen sätts i förväg och har skärpts till successivt de senaste åren. Kalkylräntan före skatt (avkastningen) har sänkts från 6,5 procent 2012–15 till 2,16 procent under 2020–23. En viktig anledning är den så kallade intäktsramsförordningen som infördes 2018 och som i detalj föreskriver hur kalkylräntan ska räknas ut utifrån till exempel riskpremier och inflation.
När intäktsramarna för 2020–2023 beslutades hösten 2019 överklagade 120 av landets 175 elnätsbolag sina beslut. Och nu har förvaltningsdomstolen i Linköping gett bolagen rätt. Besluten om intäktsramar rivs upp och skickas tillbaka till Energimarknadsinspektionen för ny prövning.
Strider mot ellagen
Domstolen skriver att vissa delar av intäktsramsförordningen strider mot ellagen och EU:s tredje elmarknadsdirektiv. Anledningen är att myndigheterna ska kunna fatta oberoende beslut och inte påverkas av regeringen, till exempel genom förordningar. Domstolen slår även fast att det finns en praxis om hur ellagen ska tolkas och hänvisar också till rättsliga beslut kring det svenska gasnätet för att understryka sitt beslut.
– Vi tycker att det här är en tydlig och bra dom som slår fast viktiga rättsprinciper. Det välkomnar vi, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät på Energiföretagen.
I domen står det också att intäktsramarna ska baseras på ett ”framåtblickande, långsiktigt och stabilt perspektiv”. Det handlar till exempel om hur man ska beräkna en riskfri ränta, som är en av de viktiga parametrarna i förordningen.
– Om man beräknar denna utifrån ett historiskt perspektiv med tioåriga statsobligationer bakåt i tiden blir räntan väldigt låg. Men det är ju inte ett framåtblickande perspektiv, säger Tomas Malmström.
Även elnätsföretagens regulatoriska risk ska beaktas när intäktsramarna bestäms, enligt domslutet.
– För att klara de stora och viktiga investeringarna i elnätet kopplat till elektrifieringen och energiomställningen behöver vi ett långsiktigt och stabilt regelverk, konstaterar Tomas Malmström.
Svårare att investera
Bland elnätsföretagen som överklagat finns bland annat kundägda Södra Hallands Kraft:
– Det är en bra dom, inte minst principiellt. Besluten stred ju mot lagen, säger Tommy Karlsson, vd på bolaget.
Han säger att Södra Hallands Kraft haft en ganska god marginal innan inom elnätsverksamheten, men med de nya ramarna 2020–2023 skulle läget bli annorlunda.
– Det blir betydligt svårare att investera. Vi är en ekonomisk förening där våra kunder är våra ägare. Men vi kommer ändå få det tufft. Vi måste satsa på elnäten 40–50 år framåt i tiden med alla de nya krav som ställs.
Även Sollentuna Energi och Miljö (SEOM) hör till de företag som överklagat den nya intäktsramen.
– Det här är lite som en boxningsmatch, rond 1. Det är viktigt att förordningar inte får strida mot lagen. Vi överklagade mest för att vara lojala mot elnätsvärlden, säger Johan Fält, elnätschef på SEOM.
Företaget ligger dock bra till med sina investeringar och har inga planer på att höja avgifterna, enligt Johan Fält:
– Vi har ju turen att vara en liten kommun till ytan med med goda markförhållanden och närhet till Svenska kraftnäts anslutningspunkter. Men den här ryckigheten i regleringen är olycklig. Bolag som sitter på kanten vågar kanske inte investera. Jag hoppas på att den elnätsdialog som inletts mellan branschen och regeringen kan leda till något mer stabilt.
EI ska analysera domen
Energimarknadsinspektionen ska nu analysera domen och se hur man går vidare. Myndigheten har tre veckor på sig att överklaga domen (till den 19 mars).
– Jag är överraskad men ändå inte. Det här var en möjlig utgång, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.
– Vi håller på och ser vad som är nästa steg. Jag kan inte säga så mycket mer i dagsläget. Det är tråkigt med dessa processer – jag skulle önska att vi kunde ha en mer stabil reglering som tydligare väger kundernas intresse mot företagens intresse.
Parallellt med de svenska rättsprocesserna pågår ett EU-mål, där EU-kommissionen öppnat ett ärende mot Sverige på grund av intäktsförordningen, som enligt kommissionen strider mot elmarknadsdirektivet. Den svenska regeringen har motsatt sig denna tolkning och hänvisat till ett liknande fall som pågår mot Tyskland, där en dom väntas under våren. Ett preliminärt yttrande från EU:s generaladvokat i januari pekar på att Tyskland kommer att fällas. Om så blir fallet kan det även påverka den svenska intäktsramsförordningen.
Intäktsramens posterIntäktsramens storlek baseras på fyra poster:Kapitalkostnader: kostnader för tillgångar hos företaget, till exempel själva elnätet.Löpande påverkbara kostnader: kostnader för ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten – till exempel driftkostnader för anläggningar, mätning och övervakning.Löpande opåverkbara kostnader: kostnader för överliggande nät, nätförluster och myndighetsavgifter.Kvalitet: förbättring eller försämring av elkvaliteten medför tillägg respektive avdrag i elnätsföretagens intäktsram. Elkvaliteten handlar huvudsakligen om hur många och långa elavbrott det blir.
Johan Wickström
