Skellefteå Kraft ska under kommande år miljöpröva sina vattenkraftverk i linje med den nationella planen för moderna miljövillkor. Det är sammanlagt 27 vattenkraftverk med tillhörande regleringsdammar som ska omprövas fram till 2033.
Arbetet inleddes på allvar under 2020. Varje vattenkraftverk ses nu över utifrån tekniska och biologiska aspekter. Även om prövningarna sker samordnat för ett helt vattendrag så görs ofta ansökningar för varje enskilt vattenkraftverk.
Först ut är Rickleån, som ligger i Robertsfors och Skellefteå kommun, där ansökningarna ska in i domstolen senast den 1 februari 2022. I Rickleån har Skellefteå Kraft fem vattenkraftverk och fyra regleringsdammar.
Arbetet med samverkan och förberedelser för ansökan är igång, men läget är komplicerat och osäkert, enligt Susanne Öhrvall, affärsenhetschef för vattenkraft, som leder arbetet.
- Det är en utmaning att arbeta mot miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten fortfarande inte har fastlagt. Processen ligger så nära i tid för oss. Jag upplever att vi hela tiden ligger steget efter, men vi gör så gott vi kan, säger Susanne Öhrvall som berättar att arbetet lett till nyanställningar och ett ökat samarbete med konsulter.
Nedläggning av tre verk
I samband med de kommande miljöprövningarna genomförs noggranna analyser och utvärderingar av kraftverken utifrån varje kraftverks egna meriter, unika förmågor och förutsättningar.
Nu har Skellefteå kraft beslutat att ansöka om en nedläggning av tre av vattenkraftverken i Rickleån, nämligen Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors. Verken är små och har tillsammans en årsproduktion på sammanlagt 10,7 GWh och en installerad effekt på 2,45 MW. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser man inte en grund för fortsatt drift, enligt Jörgen Svensson på Skellefteå Kraft:
– Vi måste väga produktion och reglerkraft mot miljöåtgärder som förväntas. Vi har också fått indikationer på att en avveckling skulle skapa bättre förutsättningar för vattenmiljön i Rickleån. Det är aldrig enkelt att besluta om nedläggningar. Det här kommer ju att påverka miljö, kulturmiljö, närboende och andra intressen.
Skellefteå Kraft hoppas att kommunen i Robertsfors kan vara intresserade av att ta över de gamla bruksmiljöerna som finns kring de tre vattenverken.
– De här byggnaderna finns vid sidan av huvudfåran så de kan stå kvar även om de inte kommer att fungera som vattenkraftverk. Kanske kan kommunen använda dem till någon kommunal verksamhet. Vi har fått många frågor om vad det kommer att innebära för bygden och vi kommer att försöka ta hänsyn till alla intressenter så långt det är möjligt, säger Jörgen Svensson.
Oro för klass 1-verk
Miljöprövningarna är ett komplext jobb som ska ske parallellt med översyn av Natura 2000 och miljökvalitetsnormer. Susanne Öhrvall lyfter fram ett konkret exempel där hon tycker att de föreslagna miljöåtgärderna rimmar illa med hur vattenkraftverket Älglund har klassificerats:
– Älglund är klassat som viktigt för reglerbarheten i elsystemet, ett så kallat klass 1-verk. Det borde ju betyda att här ska man värna om elproduktionen och reglerbarheten, men vi är oroliga för de åtgärder som föreslås, säger Susanne Öhrvall .
– Vi bedömer att de åtgärderna inte bidrar till någon större miljönytta, men däremot kommer de att leda till ett stort produktionsbortfall och påverkan på reglerförmågan. Och det betyder att Älglund inte längre kan klassas som ett klass 1-verk, vilket är lite av ett mardrömsscenario.
Susanne Öhrvall är skeptisk till de underlag som Vattenmyndigheten utgår ifrån när de bestämmer om klassningen av status och miljökvalitetsnormerna:
– Den största risken är att miljöåtgärderna som föreslås utgår från normer som är satta från ganska skrala underlag. Vi ser att många av myndigheternas bedömningar bygger på så kallade expertbedömningar, snarare än utredningar. Vi hade gärna varit med tidigt i processen, bland annat för att kunna bidra med vår kunskap kring hur föreslagna åtgärder påverkar våra anläggningar.
”Vi måste hitta samsyn”
Miljöåtgärderna får leda till en total minskning med max 1,5 TWh eller 2,3 procent av den totala vattenkraftsproduktionen, enligt den nationella planen. Men det finns en risk att minskningen bli bra mycket större än så, tror Susanne Öhrvall:
– Vi behöver hitta en samsyn för att den fastslagna gränsen på 1,5 TWh ska bevaras. Det är även viktigt att bedömning av miljönyttan görs platsspecifikt för de åtgärder som föreslagit. Har man inte det i åtanke så är det stor risk att det här slår fel. Det måste finnas möjligheter till lägre ställda krav och undantag, precis som regeringen slagit fast i den nationella planen.
I december ska miljökonsekvensnormerna fastläggas.
– Jag önskar att vi fått de fastslagna normerna mycket tidigare i processen, nu har vi knappt två månader till att vattenkraftverken i Rickleån ska omprövas, säger Susanne Öhrvall och avslutar:
– Jag vill framhålla att vi i grunden tycker att det är bra att vi får moderna miljövillkor i vattenkraften. Det är ju också därför vi startade upp Vattenkraftens miljöfond för att kunna realisera villkoren. Jag hoppas att pengarna kommer till så stor nytta som möjligt för miljön.
Marie Kofod-Hansen
