Gärna vindkraft – någon annanstans. Så kan mångas inställning sammanfattas, enligt Karin Hammarlund som har arbetat och forskat i ämnet sedan början av 1990-talet. Hon är just i färd med att uppdatera rapporten ”Vindkraftens påverkan på människors intressen” på uppdrag av Energimyndigheten.
– Det finns undersökningar som visar att 80–85 procent av svenskarna är positiva till vindkraft som energikälla. Men vill du ha en vindkraftspark en halvmil från sommarstugan? Många svarar nog nej på den frågan, säger Karin Hammarlund.
Problemen med vindkraftverken är att de är drygt 200 meter höga och att de kan tyckas vara fula, onaturliga och låta för mycket. Men Karin Hammarlund har också identifierat ytterligare en faktor som kan orsaka problem:
– Själva byggandet går så snabbt! Du ser kanske inte när fundamentet byggs. Men vindkraftverken kan under gynnsamma förhållanden uppföras på några få dagar, och sedan står det där. Det blir nästan lite chockartat.
Det var komplexiteten kring vindkraften som fångade Karin Hammarlunds intresse redan när hon skrev sitt examensarbete.
– Jag förstod ganska snart att vindkraft kan väcka otroligt starka känslor. Det finns många sorgliga exempel på där hela bygder ligger i fejd för att man tycker olika. Vi känner uppenbarligen mycket för landskapet, och vi har rätt att tycka till.
Sverige har ratificerat den europeiska landskapskonventionen, som säger att medborgarna ska vara delaktiga i beslut som rör landskapet. Det är bara ett krux:
– Vi saknar bra metoder för att göra folk delaktiga. Medan Trafikverket analyserar ett landskap, dess värden och funktioner inför stora infrastrukturprojekt saknar energisektorn motsvarande standard, säger Karin Hammarlund.
Hon efterlyser större kreativitet hos vindkraftsprojektörerna när det gäller att skapa nya lösningar, och tycker också att de borde kunna ställa krav på myndigheter och länsstyrelser att ta fram fungerande planeringsunderlag.
– Kanske kan vi placera vindkraft i ytterkanten av städerna vid industriområden och ringvägar, så att städerna förtätas och vindkraftverken därmed vaktar den viktiga jorden? Kan vi placera vindkraft så att vi skapar rekreationsstråk i ett otillgängligt odlingslandskap?
Det är fortfarande viktigt att få med sig de som bor i området för att hitta de bästa lösningarna och för att förstå vilka landskapets viktigaste värden och funktioner är.
– Om vi involverar fler i planeringsunderlaget kan vi fatta klokare beslut. Samtidigt är fler informerade och kan vila i att vi har gjort vårt yttersta i arbetet med att beskriva de värden som är viktiga ur deras perspektiv, säger Karin Hammarlund och tillägger:
– Folk behöver inte älska tillståndsbeslutet, men de ska förstå vad det grundar sig på och vara förberedda på förändringen.
Malin Age
