Det var i februari i år som Energimarknadsinspektionen (Ei) presenterade sin rapport om hur elmarknadsreglerna i EU:s Ren Energipaket ska införas i Sverige. Totalt handlar det om över 100 lagändringar, stora som små, som enligt plan ska träda i kraft den 1 januari 2021. Bakgrunden är den snabba utvecklingen av elmarknaden: mer decentraliserad produktion och en ökande andel förnybar el kräver större flexibilitet.
I paketet föreslås bland annat att nya aktörer ska introduceras på marknaden, till exempel aggregatorer och energigemenskaper. Elnätsföretagen ska regelbundet utveckla nätutvecklingsplaner och planera för att använda nya tjänster som efterfrågeflexibilitet och stödtjänster. Och kundskyddet stärks bland annat genom att brytavgifter för rörliga avtal tas bort och att det blir mer utförliga krav på fakturainformation.
Det finns många utmaningar, till exempel kring balansansvaret. Catherine Lillo, ansvarig för slutkundsmarknad på Energiföretagen.
Under våren har regeringen skickat ut Ei:s mastiga förslag (758 sidor) på en remissrunda och nu har svaren kommit in. Bland annat från Energiföretagen.
– Som helhet är vi positiva, regelverket behöver anpassas till de nya förutsättningarna på marknaden. Men vi är kritiska till hur man formulerar vissa av förslagen. Speciellt anmärkningsvärt är att det saknas ordentliga konsekvensanalyser för hur marknaden kan komma att påverkas i det fall konstruktionen av regelverket brister, säger Catherine Lillo, ansvarig för slutkundsmarknad på Energiföretagen.
Som exempel pekar hon på de nya flexibilitetsmarknaderna, som väntas få en betydelsefull roll enligt direktiven.
– Det här är helt nya företeelser så man behöver testa dem noggrant och se hur de fungerar innan regelverken slås fast. Nu finns det ju pilotprojekt som vi kan följa, men de är inte färdigutvecklade än. Vi tror på en stegvis utveckling av flexmarknader.
Även de nya marknadsaktörerna är omgärdade av en del frågetecken, menar hon, till exempel aggregatorrollen som ska kunna samla flera kunders efterfrågeflexibilitet och/eller produktion.
– Rätt använd kan aggregering vara ett bra verktyg för att öka flexibiliteten. Men det finns många utmaningar, till exempel kring mätning och validering och hur balansansvaret ska utformas. Det här behöver förtydligas och utredas mer.
En annan viktig del rör kundskyddet. Enligt förslaget ska alla kunder – från privatkunder till större industrier – ha samma skydd.
– Det är stora skillnader mellan kundgrupperna och därför anser vi att kundskyddet behöver anpassas därefter. Det är orimligt att begära att en stor professionell elinköpare som elintensiv industri har samma kundskydd som en hushållskund. Det kan få stora konsekvenser för elhandelsföretagen och de elavtal som erbjuds på marknaden, säger Catherine Lillo.
Klicka på bilden för att öppna den i en förstorad ruta
På Energimarknadsinspektionen (Ei) menar man att det nya regelverket överlag gör marknaden mer effektiv.
– Nu blir det ett mycket större fokus på marknaden än tidigare. Regelverket klargör att aktörer ska vidta marknadsåtgärder innan man gör andra insatser. Samtidigt tydliggörs kundernas roll bättre, säger Therése Hindman Persson, chefekonom på Ei.
Som ett av de viktigaste förslagen lyfter hon fram kraven på att elnätsföretagen ska ta fram nätutvecklingsplaner, där de ska planera för investeringar och inköp av flexibilitetstjänster.
Men hur rimmar då dessa satsningar med intäktsregleringen, där elnätsbolagen inte får avkastning för tjänster på samma sätt som för nätinvesteringar?
– Ei har redan i februari 2020 lämnat förslag till regeringen som syftar till att incitamenten ska bli bättre. Vi vill ju att nätföretagen ska vidta de åtgärder som är mest effektiva för att lösa problemen, oavsett om det är hårdvara eller en tjänst, säger Therése Hindman Persson.
När det gäller aggregatorernas roll tror hon att de kommer få stor betydelse för landets prosumenter.
– Det kan vara svårt för enskilda hushåll att delta på marknaden, men aggregatorer kan slå samman många mindre resurser, till exempel elbilsladdare. Aggregatorerna ska också vara ekonomiskt ansvariga för de obalanser de orsakar på marknaden.
Energiföretagen menar att det saknas grundliga konsekvensanalyser till många av förslagen – hur ser du på det?
– När det gäller nya lagförslag så har vi med indikativa konsekvensanalyser i slutrapporten. Efter att vi lämnade våra förslag till regeringen har dessa gått ut på remiss. Det är först när det slutliga lagförslaget presenteras i en proposition som den fullständiga konsekvensanalysen också presenteras. Detta steg i processen färdigställs på departementet, säger Therése Hindman Persson.
Nu sitter departementet och analyserar förslagen och remissvaren. Nästa steg är en proposition som troligen lämnas under första halvåret 2021. Det innebär att regelverket inte kommer hinna att vara på plats till årsskiftet, som direktivet stadgar.
”Bra med nya funktioner på marknaden”
Det är bra med nya innovativa inslag på elmarknaden. Men de nya aktörernas roll måste definieras, säger Stefan Braun, vice vd på elhandelsföretaget Bixia.
Bixia är ett elhandelsföretag som ägs av sex kommunala energibolag och som omsätter 5,5 TWh el, varav 3 TWh är lokalproducerad förnybar el. I den meningen är företaget redan i dag en slags aggregator som samlar många mindre producenter. Men Bixia har också ett balansansvar.
– Det är bra att få in nya funktioner på elmarknaden och oberoende aggregatorer kan spela en viktig roll för flexibiliteten. Men det gäller att få till en effektiv samverkan mellan aggregatorn och den som har balansansvar, säger Stefan Braun, vice vd på Bixia.
Han är överlag positiv till det ”innovativa förhållningssättet” i de nya förslag som Energimarknadsinspektionen presenterat utifrån EU-direktiven. Men han har synpunkter på vissa delar.
– Att vidga kundbegreppet är lite komplicerat. Många större näringsidkare har specialavtal. Här tycker jag Ei går utöver vad direktiven stadgar.
Även den utökade fakturainformationen är han tveksam till.
– Syftet är vällovligt, men risken är att man överbelastar fakturan och gör den ännu krångligare än vad den många gånger är. Dessutom interagerar elbolaget med kunderna på en mängd andra sätt utöver fakturan, säger Stefan Braun.
Att elpriskollen.se får en utökad omfattning är bra, menar Stefan Braun, men han pekar också på risken att jämförelseverktyget ställer krav på hur erbjudandet utformas.
– Det är viktigt att vi kan jämföra priser, men det är ju inte bra om elpriskollen styr produktutbudet. I vissa fall kanske inte erbjudanden mellan två aktörer är jämförbara.
Johan Wickström
