Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Nordiskt samarbete för att nå klimatmålen

De nordiska länderna siktar på att bli klimat­neutrala. Nu ska en forskagrupp ta reda på vad som krävs för att klara målet. Fler faktorer än tidigare ska undersökas, till exempel den politiska utvecklingen.

Foto: Shutterstock.

I januari 2019 skrev statsministrarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige under en gemensam deklaration att Norden ska arbeta för att bli klimatneutralt. På uppdrag av de nordiska länderna bildades nyligen ett konsortium som ska visa hur detta ska bli verklighet.

Experter från nio nordiska forskningsorganisationer ska under Energi-forsks ledning arbeta med projektet, som ska vara klart i mars 2021. I projektet kommer olika scenarier att arbetas fram som till en del bygger vidare på tidigare projekt, bland annat två samarbeten mellan IEA och nordiska forskare som publicerades 2013 och 2016.

Fler faktorer vägs in
Nytt är att analysen ska ta hänsyn till fler faktorer än vad som gjorts i tidigare studier, där kostnadseffektivitet vägt väldigt tungt. Nu inkluderas osäkerheter i politik, tekniska förändringar, ekonomiska utsikter och samhällsförändringar. Målet är att göra en mer fullständig energisystemanalys, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk, som är projektledare för studien:

–  Vi kommer att analysera olika vägar att nå målet. Vi behöver bättre förstå hur faktorer som är svåra att förutse kommer att påverka oss, exempelvis den politiska utvecklingen i Tyskland och Polen samt förändringar inom övriga EU och resten av världen. Vi försöker också ta höjd för sånt som vi inte kan förutse, men som vi tror kan inverka.

Vinnare och förlorare
Tidigare studier visar att fördelningseffekter, inte absoluta kostnader, förmodligen är det största hindret för att nå målen:

– Vi får helt enkelt nya vinnare och förlorare i det framtida samhället jämfört med idag. Den absoluta kostnaden för att nå klimatneutralitet är däremot hanterbar. Kostnaden handlar inte i huvudsak om ören per kilowattimme, utan mer om hur medborgare påverkas, säger Markus Wråke.

Ett delmål med projektet är att stärka samarbetet mellan de nordiska forskarna och att ta fram en gemensam och öppen uppsättning data- och energimodeller som ska täcka alla relevanta delar av det nordiska energisystemet. En databas ska upprättas för delning, lagring och uppdatering av nordisk energistatistik.

– Vår ambition är att modellerna och databasen ska vara öppna och tillgängliga för andra. På så sätt kan framtida analyser ta sin utgångspunkt i det här materialet.

Marie Kofod-Hansen