Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Kyler huset med saltlager

Innovation I Göteborg finns ett av världens första energilager med fasändringsmaterial. Än så länge är det betydligt dyrare än att lagra med vatten, men detta kan kanske ändras i framtiden.

Dela artikel

Energilagret laddas med kyla under natten. Då cirkulerar kalluften genom smala rör tills saltet stelnar. På bilden syns det lilla kyllagret där lösningen testas. Foto: Sofia Sabel.

Fastigheten A Working Lab på Chalmers-området, ägs av Akademiska Hus och består av moderna kontor, men är också en arena för innovation. Ett de mer innovativa inslagen är det dock få som känner till – energilagret som ligger i källaren, vilket är det tredje kyllagret i världen med fasändringsmaterial.

Fasändring innebär att ett material ändrar fas från exempelvis fast till flytande. När materialet byter temperatur eller ändrar fas avger det energi. I lagret på A Working Lab har man använt sig av salt som fas-ändringsmaterial.

– Fördelen med ett fasändringsmaterial är att man kan bygga mycket mindre energilager än med exempelvis vatten och man kan också få bättre kontroll på temperaturen, säger Angela Sasic Kalagasidis, biträdande professor i byggnadsfysik vid Chalmers.

Lagret ser ut som en vit container och kan lagra 190 kWh. Energilagret laddas med kyla under natten – då cirkulerar kallvatten från en central kylanläggning genom smala rör (värmeväxlare) tills allt stelnar, vilket sker vid omkring 11 grader.

Under dagen ersätts delar eller hela kylbehovet i byggnaden med den extra kylenergi som lagrats i tanken. Då cirkulerar det varma vattnet (cirka 18 grader) från kylbafflar i huset genom rör i tanken medan salterna smälter och tar upp värmen i huset.

I byggnaden bredvid finns ett likadant energilager, men i ett betydligt mindre format.

– Där testar vi olika lösningar innan vi använder dem i det stora lagret, berättar doktoranden Pepe Tan.

Att få fram en optimerad design och drift med minimala förluster har krävt många timmars modellering. Projektgruppen har också varit i kontakt med flera företag för att undersöka olika fasändringsmaterial. Det har varit tidskrävande att bygga ett helt nytt slags energilager och det medför även stora utvecklingskostnader, där bland annat pengar från Energimyndigheten och EU har bidragit.

Akademiska Hus, som äger kyllagret, ser stora fördelar i att kunna lagra kylenergi när kylproduktionspriserna är låga. Att sedan använda kylenergi/effekt när produktionspriserna är höga sammanfaller ofta med höga utsläpp av koldioxid, vilket ger Akademiska Hus både pris- och miljöfördelar.

Ann-Sofie Borglund