Det är ingen slump att fjärde generationens fjärrvärme ligger i Halmstad. Den nya tekniken i Ranagård är utvecklad på Högskolan i Halmstad, som länge legat i fronten när det gäller fjärrvärmeforskning.
En av dem som utvecklat den fjärde generationens fjärrvärme (4GDH-3p) är Helge Averfalk, lektor på Högskolan i Halmstad. Forskargruppen började skissa på lösningen redan 2016.
– Vi funderade på hur man skulle kunna förbättra förutsättningarna för framtidens lågtemperatursystem, och då kom vi fram till ett par punkter där den första handlar om att bygga på systemet med ett tredje rör. En framledning och två returledningar, säger Helge Averfalk.
– Syftet med det tredje röret är att källsortera cirkulationsflödet så att det inte blandas med leveransflödet, en sorts varmhållningsfunktion i distributionsnätet.
Kortare uppvärmningssäsong
Om kunden har ett värmebehov blir det ett leveransflöde till ordinarie returledning, om kunden inte har värmebehov men behöver varmhållas blir det ett cirkulationsflöde till tredje röret. Behöver det värmas upp med ny värme så shuntas värme in från det överliggande nätet.
– Det blir ännu viktigare framöver eftersom uppvärmningssäsongen blir kortare i takt med att husen blir mer energieffektiva. I ett vanligt fjärrvärmesystem måste varmvattnet cirkulera i nätet för att upprätthålla temperaturerna, vilket höjer returtemperaturen.
Systemets modifikation baseras utöver tredje röret också på mer effektiva värmeväxlare (längre termisk längd), lågtemperaturssystem hos kunderna, till exempel 45–30 grader som dimensionerande temperatur för radiatorsystem, samt lägenhetscentraler.
Men det sistnämnda är inte installerat i Ranagård, utan istället har man säkrat att höga returtemperaturer från byggnaders varmvattencirkulation källsorteras till tredje röret via extra värmeväxlare.
Minskade värmeförluster
Idag är drygt 250 bostäder i Ranagård uppkopplade till trerörssystemet och resultaten är lovande. Genom det nya systemet i Ranagård har Halmstad Energi och Miljö (HEM) kunnat hålla nere temperaturerna rejält, både på framdriften och i returen.
Vi minskar värmeförlusterna och kan föra in andra typer av värme i systemet som inte baseras på förbränning. Det blir ett mer hållbart system till en lägre kostnad.
– Vi har hittat orsaker som har lett till sämre prestanda, men det har gått att lösa efter lite detektivarbete. Nu har vi – tillsammans med Halmstad Energi och Miljö – testat systemet under ett par kalla vintermånader och vi ligger nära en returtemperatur på 30 grader, säger Helge Averfalk.
Och det är de låga temperaturerna som är mest intressanta.
– På så sätt minskar vi värmeförlusterna och kan föra in andra typer av värme i systemet som inte baseras på förbränning, till exempel restvärme, solvärme eller geotermisk värme. Det blir ett mer hållbart system till en lägre kostnad.
Men än så länge är fjärde generationens fjärrvärme dyrare, enligt Helge Averfalk.
– Det är lite dyrare men det får man nog räkna med när man gör något för första gången. Industrin har inga färdiga produkter för detta system, utan man måste ta fram skräddarsydda lösningar. Men det är viktigt att ta denna utvecklingskostnad, för på sikt är vinsten lägre kostnad för värmetillförsel.
Johan Wickström
