Cajsa Bartusch har forskat om elkonsumenters perspektiv på omställningen av energisystemet sedan början av 2000-talet och har nyligen avslutat en delrapport om den sociala potentialen för flexibilitet inom projektet FlexAbility, som leddes av Power Circle.
– Det finns ett tydligt intresse bland hushåll att bidra med flexibilitet, men motivationen beror bland annat på boendeform, utbildningsnivå och kön. Den typiska flexleverantören är en högutbildad, medelålders eller äldre man som bor i villa, säger Cajsa Bartusch, som är universitetslektor i industriell teknik på Uppsala universitet.
För att fler hushåll ska delta aktivt krävs att elnätsbolagens tariffer utformas med hänsyn till hushållens olika förutsättningar och incitament, menar Cajsa Bartusch.
Villaägare har ofta goda förutsättningar i form av styrbara laster och ett direkt ekonomiskt incitament att bidra med flexibel elanvändning, men för hushåll i flerfamiljshus kan det fungera bättre med kollektiva lösningar via bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare, och inte minst energigemenskaper.
– Energigemenskaper erbjuder en möjlighet för dem som upplever att de inte har resurserna att gemensamt investera och engagera sig i flexibel elkonsumtion och produktion, säger Cajsa Bartusch.
– Jag vill gärna se att hushåll med lägre utbildning eller teknikvana får realistiska förutsättningar att gå samman i energigemenskaper för att minska risken för sociala klyftor kring flexibilitet.
Det finns ett tydligt intresse bland hushåll att bidra med flexibilitet, men motivationen beror bland annat på boendeform, utbildningsnivå och kön.
Hushållen vill ha kontrollen
Cajsa Bartusch är övertygad om att det behövs stödjande åtgärder från myndigheter och beslutsfattare för att öka flexibiliteten.
För att hushållen ska vara villiga att acceptera att en aktör, aggregator, styr elanvändningen är det viktigt att de tillfälligt kan återta kontrollen över styrningen vid behov. Det tenderar att vara oproblematiskt för hushållen att aggregatorn styr både ofta och mycket så länge hushållet har den yttersta kontrollen och när som helst kan stoppa styrningen om de vill.
– Många är okej med att lämna över styrningen, men de vill ha skälig ekonomisk ersättning för det.
De flesta har goda ambitioner, men med facit i hand är det ändå ekonomiska faktorer som har störst betydelse. Därför är det viktigt att den ekonomiska ersättningen upplevs som rättvis.
I mätningar om drivkrafter att använda el flexibelt i respons på prissignaler rankades viljan att bidra till en hållbar utveckling för kommande generationer först, därefter kom klimat och på tredje plats miljö. Först på fjärde plats kom ekonomin.
– De flesta har goda ambitioner, men med facit i hand är det ändå ekonomiska faktorer som har störst betydelse. Därför är det viktigt att den ekonomiska ersättningen upplevs som rättvis.
Verktygen behöver kompletteras
En del elnätsföretag har haft effekttariffer under en lång tid, men hittills har de inte lett till särskilt mycket flexibilitet, enligt Cajsa Bartusch.
– Effektavgiften och spotpriset är de prissignaler som i teorin förväntas leda till en ökad flexibilitet, men i praktiken har de en ganska begränsad effekt. Jag tror vi behöver komplettera de verktygen med olika typer av statliga styrmedel, säger Cajsa Bartusch.
– Vi vet att elvärmen bidrar mycket till belastningen på elnätet under vinterhalvåret. Varför inte reglera all elvärme i den meningen att den ska vara automatiskt styrbar vid de tillfällen när det finns behov för det? Det skulle alla vinna på.
Vad tror du krävs för att flera i samhället ska bli mer flexibla elanvändare?
– För att vi ska få med det stora flertalet tror jag att vi måste ha marknadsbaserade verktyg i kombination med offentliga styrmedel. Vi behöver automatisera flexibiliteten.
4 tips till energiföretag för att få elkunderna mer flexibla:1 Anpassa information och prismodeller – elhandelsavtal och elnätstariffer – till olika kundgrupper. Kommunicera specifika beteendeförändringar som verkligen skulle göra skillnad istället för att prata om att jämna ut elanvändningen och kapa effekttoppar i allmänhet.2 Erbjud möjligheten att välja mer dynamiska prismodeller till de aktiva, motiverade och intresserade elkunderna. Låt de gå före och visa vägen. Tillräckligt många av de passiva elkunderna kommer att följa deras exempel i takt med att det blir norm att vara flexibel.3 Möjliggör för elkunderna att kombinera elpriset och effektavgiften till en enhetlig prissignal i realtid via appar för att minska elkundernas frustration över dessa ibland motstridiga prissignaler.4 Elpriset och effektavgiften bör debiteras med samma tidsenhet och elnätstarifferna bör harmoniseras för att öka möjligheten för elkunder och aggregatorer att styra elanvändning mot båda dessa prissignaler
Marie Kofod-Hansen
