Januari och februari har varit ovanliga kalla månader i stora delar av Sverige. Kallt väder medför ökade behov av fjärrvärme, och köldknäppen som varat fram tills för nån vecka sedan har varit extra utmanande för värmebolagen. Långa perioder av ganska kallt väder är nämligen svårare att hantera än korta perioder av väldigt låga temperaturer.
Överlag ser dock värmeproducenterna ut att ha hanterat köldknäppen väl. Ett exempel är Eon i Malmö som har levererat 60 GWh mer värme till sina fjärrvärmekunder i januari i år jämfört med januari förra året, enligt ett pressutskick. Det motsvarar uppvärmningen av omkring 2 000 till 3 000 normalstora villor under ett helt år. Samtidigt producerade kraftvärmen under januari 26 GWh el, vilket är mer än vad den gjorde under hela 2025.
Utmanande läge
Mälarenergi i Västerås målar upp en liknande bild. Jörgen Engström, avdelningschef för värmeproduktionen, säger att man producerade cirka 25 procent mer värme i januari i år än man gjorde 2025. Han tillägger att så här höga produktionsnivåer bara nåtts tre andra januarimånader sedan 1995. Även februari ser ut att nå väldigt höga siffror.
– Bränslesituationen är det ingen fara med. Dels därför att vi ser till att ha stora lager, och dels därför att hösten var rätt mild. Det operativa arbetet har dock varit rejält utmanande för våra medarbetare, och de har gjort heroiska insatser för att få allt att fungera så väl som det har gjort i kylan, säger Jörgen Engström.
– Det uppstår alltid problem när man behöver köra alla anläggningar på full effekt under längre perioder. Transportörer och brandsläckningsutrustning har fryst, till exempel.
I nödfall kan Mälarenergi ställa om sina kraftvärmepannor till att bara producera värme istället för både värme och el. Det har man dock inte behövt göra tack vare det stora energilager, i form av ett ombyggt oljelager från kalla kriget, som man tog i drift under 2024.
– Det här bergrumsbaserade energilagret kan lagra upp till 13 GWh fjärrvärme och har varit guld värt den här vintern. Vi har kunnat upprätthålla våra elleveranser och inte förvärrat det redan ansträngda läget på elmarknaden, säger Jörgen Engström.
Det uppstår alltid problem när man behöver köra alla anläggningar på full effekt under längre perioder.
Driften i Luleå har fungerat väl
I Luleå är riktigt kalla vintrar inte något ovanligt. Men även där har läget varit ansträngt, och man har precis som i Västerås behövt producera omkring 25 procent mer värme än normalt.
Fredrik Engström, chef för värme och kyla på Luleå Energi, säger att driften fungerat väl även om man behövt vara mer på tårna än vanligt. Utmaningarna har snarare kretsat kring bränslet.
– En stor del av vårt bränsle utgörs av restgaser som skickas från stålverket. Den leveransen har legat på sin fulla nivå. I övrigt eldar vi i första hand med pellets. Men vid sådan här spetskörning har vi dessvärre behövt använda ganska mycket olja också samt en del HVO100. Elpriset har gjort att elpannor kommit i andra hand, säger Fredrik Engström.
Förutom större klimatpåverkan vid den här typen av spetskörning så ökar såklart kundernas förbrukning betydligt när temperaturen är låg under lång tid. Något som också synts på fakturorna i januari.
En del kundreaktioner
– Det är aldrig roligt att behöva tillsätta olja men under de veckor på året som temperaturen drar sig ner mot minus 30 grader har vi dessvärre inget val för att hålla Luleåborna varma. Vi har fått en del kundreaktioner rörande januarifakturorna, säger Fredrik Engström.
– Många har varit extra bekymrade då de behövt hantera extra höga elräkningar på samma gång. Så där har vi fått jobba en del med att förklara för våra kunder varför det blivit så här.
Även på Luleå Energi är man nöjda med att man haft tillgång till ett energilager – en ackumulatortank med 30 000 kubikmeter hett vatten – under vintern.
– Vårt lager lagrar max 1 600 MWh fjärrvärme, vilket motsvarar ett antal timmars värmebehov. Men det kan matcha vårt kraftvärmeverks effekt. Så det har varit skönt att ha det här lagret som balans- och optimeringsverktyg, säger Fredrik Engström.
Linus Olin
