Det var i oktober 2024 som regeringen tillsatte Styrmedelsutredningen med uppdraget att ta fram förslag för att klara Sveriges klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt.
Det handlar både om Sveriges långsiktiga klimatmål till 2045 och vårt ESR-åtagande inom EU till 2030 – vilket handlar om utsläppen inom de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandel. I Sveriges fall handlar det främst om utsläpp från vägtransporter och arbetsmaskiner.
De svenska koldioxidutsläppen inom ESR-sektorn ska minska med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Men gapet för att nå det målet är i nuläget knappt 8 miljoner ton koldioxid och det går inte att nå målet med dagens politik, enligt utredningen. Följaktligen har utredaren Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet, och hans kolleger främst fokuserat på åtgärder inom vägtransporter.
Skärpt reduktionsplikt
Det viktigaste förslaget i utredningen är att skärpa reduktionsplikten successivt under kommande år, det vill säga att höja inblandningen av biobränsle i bensin och diesel.
Idag ligger reduktionsplikten på 10 procent, men utredaren vill höja detta till 21 procent 2028 och sedan upp till 25 procent 2030. Efter 2030 ska höjningarna fortsätta att öka. Kraven ska vara gemensamma för bensin och diesel.
Utredningen föreslår även att regeringen ska ges möjlighet att ge anstånd med reduktionspliktskravet under tider med allvarliga marknadsstörningar, och att det även ska införas ett tak- och golvpris i systemet.
Höjda skatter på fossila bränslen
Utredningen föreslår även att energiskatten på bensin höjs med 1,80 kr/liter och att energiskatten på diesel höjs med 1 800 kronor per kubikmeter från och med 2028.
Vidare föreslår regeringen ett antal ågärder för att snabba på elektrifieringen. Till exempel vill man att klimatpremien för tunga lastbilar och arbetsmaskiner förlängs och att anslaget till den nya elbilspremien höjs.
För att kompensera för prisökningarna på drivmedel föreslår utredningen även att elskatten ska sänkas med 20 öre/kWh från och med 2028.
Kritisk klimatminister
Ett par av de centrala förslagen i Styrmedelsutredningen går stick i stäv mot den förda politiken under de senaste åren. Och i en kommentar i Ekot i Sveriges Radio om utredningen är klimatminister Johan Britz (L) kritisk mot vissa av förslagen.
– Det vore ett stickspår att höja reduktionsplikten eftersom det långsiktiga svaret är att vi ska elektrifiera mer. På kort sikt behöver vi accelerera elektrifieringen, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz till Ekot.
Läs utredningen här.
Johan Wickström
