Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Batteriparker på 5 GW har fått grönt ljus
Batteriutvecklingen rullar vidare i snabb takt. Hittills har det varit svårt att få en bra överblick över alla anläggningar, men i veckan presenterade branschorganisationen Green Power Sweden en sammanställning över hur många storskaliga batteriparker som fått klartecken av länsstyrelserna under perioden 2021–26.
Totalt handlar det om 5 GW batterilager (tre gånger mer än Stockholms effektbehov) med en lagringskapacitet på 10 TWh som fått grönt ljus. Det innebär inte att alla kommit i drift än så länge, men det säger något om potentialen och intresset. Drygt 80 procent av de ansökta parkerna är belägna i södra delen av Sverige, SE3 och SE4 – flest i Västra Götalands-regionen.
– Batterilager är elsystemets egen schweizerkniv som bidrar till stabilitet, planerbarhet och lägre kostnader. Den snabba utbyggnaden gynnar elektrifieringen, säger Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden, i en presskommentar.
I rapporten föreslår Green Power Sweden fem åtgärder för att säkerställa maximal nytta av batterilagren, bland annat vill de ha en nationell strategi för batterilager liksom ett ändamålsenligt regelverk och avskaffad dubbelbeskattning.
2. Stockholms stad köper 50 000 ton minusutsläpp i tio år
Marknaden för minusutsläpp från bio-CCS-projekt är fortfarande lite i sin linda. Men i veckan blev det klart att Stockholms stad har beslutat att köpa permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergi motsvarande 50 000 ton per år i femton år.
Detta gör Stockholms stad till den femte största köparen i världen av permanenta minusutsläpp. Men det är ändå en ganska liten mängd jämfört med Microsoft som köper 500 000 ton minusutsläpp per år i tio år av Stockholm Exergi.
– Stockholms stad ska vara territoriellt klimatpositivt 2030 och helt fri från fossila bränslen 2040. Genom köpet tar Stockholm en global ledarroll bland klimatambitiösa städer. Det är en viktig signal i tider när den gröna omställningen behöver accelerera för att motverka klimatkrisen, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholm, i en presskommentar.
Satsningen på minusutsläpp ska komplettera stadens arbete med att minska de fossila utsläppen och syftar till att motverka de utsläpp inom bolagskoncernen som är mycket svåra eller alltför kostsamma att undvika.
3. Studsvik vill bygga ny kärnkraft i Nyköping
Intresset för att bygga småskaliga kärnkraftreaktorer (SMR) har ökat rejält under senare år. Nyligen lämnade svenska Blykalla in en ansökan om att bygga sex reaktorer i Gävle och i mars lämnade Kärnfull Next in en ansökan om att bygga 1200-1 600 MW SMR-kapacitet i Valdemarsvik.
Under måndagen (25 maj) lämnade Studsvik, som även äger Kärnfull Next, en ansökan till regeringen om att etablera mellan 600 och 1 400 MW ny kärnkraftskapacitet i anslutning till bolagets befintliga kärntekniska anläggning i Nyköpings kommun. Förutsatt att tillstånden beviljas siktar bolaget på kommersiell drift av de första reaktorerna under 2030-talet.
– Sverige har beslutat att bygga ny kärnkraft, och landet behöver ny planerbar och fossilfri kapacitet i en omfattning vi inte sett på en generation. Få platser i landet är så väl rustade att bidra som Nyköping, säger Karl Thedéen, vd på Studsvik.
Studsvik grundades 1947 som AB Atomenergi, det statliga bolag som fick i uppdrag att bygga upp Sveriges kärnkraftskompetens. Allt sedan starten har företaget verkat från Nyköping där man har en forskningsreaktor och säljer olika typer av tjänster med koppling till kärnteknik till operatörer och tillsynsmyndigheter världen över.
4. Eon ansluter 200 MW till AI-center i Sollefteå
Att landets AI-center slukar mycket el känner väl de flesta till vid det här laget. Som ett exempel på det blev det i veckan klart att Eon Energidistribution har tecknat ett avtal med det isländska datacenterbolaget atNorth om en elanslutning på 200 MW till en ny AI-anläggning i i Hamre, utanför Sollefteå.
atNorths datacenter i Hamre kommer enligt bolaget att bli nästa generations mega-anläggning, specialbyggd för högdensitetsarbetsbelastningar. I anslutning till etableringen kommer ett innovationscampus etableras.
– Dagens avtal markerar ett betydande steg framåt för atNorth och för Sollefteå. Vi står inför en kritisk tidpunkt där en oöverträffad tillväxt av megastora datacenter måste matchas av hållbar, skalbar digital infrastruktur, säger Eyjólfur Magnús Kristinsson, vd på atNorth.
För Eons del innebär anslutningsavtalet att tillstånds- och projekteringsarbete tar vid. En ny fördelningsstation ska byggas i Hamre och en fem kilometer lång 130 kV luftledning dras mellan området och stamnätsstationen i Nässe. Anslutningen ska vara färdigställd i god tid till driftsättning av anläggningen som beräknas ske under hösten 2028.
– Etableringen innebär en viktig framtidssatsning för Sollefteå kommun. Vi är redan idag en av Sveriges stora producenter av fossilfri el, och genom den här satsningen skapas förutsättningar för att mer av den energi som produceras här också används lokalt, säger Emelie Wrede (C), kommunstyrelsens ordförande, Sollefteå.
5. Ny prognos: Pressad elmarknad under resten av året
De nordiska elpriserna har hittills varit betydligt högre i år än under förra året motsvarande tid. Och det lär fortsätta så enligt en ny analys från det nordiska elhandelsföretaget Mind Energy.
Kombinationen av volatila gasmarknader, svaga hydrologiska förhållanden och strukturella förändringar ökar risken för högre elpriser i hela Norden under resten av året.
Vattennivåerna är på den lägsta nivån på tio år, och enligt Mind Energys meteorologer är det osannolikt att det blir en normalisering av den hydrologiska situationen under sommaren. Företagets meteorologer bedömer att det är hög risk att det blir torrare och varmare väder än normalt i både Europa och Norden i sommar, med värmeböljor som följd.
Det skulle få en tydlig påverkan på den redan sköra nordiska kraftmarknaden, med följden att vattenbalansen försvagas ytterligare inför uppvärmningssäsongen. Eventuella värmeböljor i Tyskland eller Frankrike kan också öka efterfrågan på gas kraftigt, vilket kan leda till priseffekter i Norden. Om Frankrike drabbas av en allvarlig värmebölja i sommar kan det även påverka kylningen av de franska kärnkraftverken, vilket driver upp energiefterfrågan ytterligare.
– Vi ser en tydlig uppbyggnad av stress på den nordiska kraftmarknaden. Låga vattennivåer, stigande gaspriser och ökad väderrisk i kombination har potential att driva upp priserna kraftigt och öka volatiliteten under det kommande året, säger Lasse Kamp Simonsen, elmarknadsanalytiker på Mind Energy.
Johan Wickström
