Elnätsavgifterna fortsätter att öka men i lägre takt än fjolåret. Mellan 2025 och 2026 ökade landets elnätsföretag sina avgifter med i snitt 8 procent, vilket är en minskning med knappt 3 procentenheter jämfört med året innan. Totalt har elnätsavgifterna ökat med i snitt 26 procent på tre år, visar Nils Holgersson-gruppens årliga sammanställning.
Elnätsbolagen som har infört effektavgifter har i genomsnitt ökat priserna med 10 procent att jämföra med 4 procents ökning bland dem som inte infört modellen.
De högsta elnätsavgifterna finns fortsatt i södra delen av landet. Men skillnaderna i avgifter kan skilja sig betydligt.
Den största avgiftshöjningen står Mölndal Energi för med 46,8 procent. Även Mälarenergi har gjort stora höjningar i flera av sina nät, knappt 30 procent. Men det finns också exempel på motsatsen. Till exempel har Gävle Energi sänkt elnätsavgiften med drygt 9 procent i Hofors och Alvesta Elnät har sänkt med drygt 8 procent.
Ökade krav på elnät
Att investeringskostnaderna ökat är en naturlig följd av elektrifieringen och de ökade kraven på elnäten, menar Energiföretagen. Elnäten är gamla och måste anpassas och byggas ut.
– De svenska elnätsföretagen investerar omkring 30 miljarder kronor per år, vilket också helt naturligt avspeglar sig i prisernas utveckling. Investeringarna ger resultat i mycket hög leveranssäkerhet och få avbrott för Sveriges elkunder, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.
Dessutom påpekar han att elnätsföretagens intäkter är reglerade och bestäms av Energimarknadsinspektionen (Ei).
– Intäktsramarna får inte vara större än vad som behövs för att ge skälig kostnadstäckning och en rimlig avkastning. Effektavgifterna påverkar inte dessa ramar och syftar inte till högre totala intäkter, säger Tomas Malmström.
Nils Holgersson-gruppen är ett samarbete mellan flera av landet största bostadsföretag och har sedan 1996 redovisat kostnader för värme, el och vatten/avlopp i landets kommuner.
Läs hela undersökningen här.
