Solen strålar i småländska Vimmerby och Åbro Bryggeris tio hektar stora solpark producerar el för fullt denna aprildag. Ytterligare aktivitet pågår på en plattform intill, där en lastbil häller ut asfalt till en av de sista gångvägarna som kvarstår innan bryggeriets vätgasanläggning ska invigas.
– Just nu testkör vi anläggningen. Vi har transformator och elektrolysör på plats, liksom kompressor, teknikrum och fyllstationer, berättar Johannes Gutman, teknikchef på Åbro Bryggeri, med viss stolthet.
Projektet började egentligen 2022 när bryggeriet projekterade sin solpark på 7,5 MW (motsvarande 14 fotbollsplaner). Redan från början räknade man med att en anläggning av den storleken skulle ge ett betydande elöverskott under delar av dygnet och året. Därför skulle det också behövas ett sätt att både flytta energi över tid och ta ned effekttoppar.
– Vi gjorde en förstudie kring just vätgasproduktion. Och redan under tiden som vi byggde solparken lämnade vi in en ansökan till Klimatklivet för stöd till en investering i en vätgasanläggning. Det fick vi också, på 45 procent av den ursprungliga budgeten.
Det motsvarade 19,6 miljoner kronor, vilket bland annat har gått till att finansiera grundplatta, elektrolysör och kompressor. Den sammanlagda notan har samtidigt vuxit under projektets gång och ligger enligt Åbro Bryggeri i dagsläget på omkring 55 miljoner kronor.
Utöver solparken på 7,5 MW har Åbro Bryggeri ytterligare paneler om 0,6 MW på taken. Samtidigt drar den egna produktionen bara 1,5 MW, så överkapaciteten är betydande. Här kommer den nya vätgasanläggningen väl till pass, med en elektrolysör om 1 MW som förväntas kunna producera omkring 450 kilo vätgas per dygn.
Johannes Gutman beskriver dessutom satsningen som fullt skalbar. Utrymme och omgivande infrastruktur finns redan på plats för att på sikt kunna bygga ut anläggningen till 3 MW, genom att sätta dit ytterligare två elektrolysörer och en extra kompressor. I nästa steg planerar de sedan att koppla på en bränslecell och köra tillbaka lagrad energi in i verksamheten när solen inte lyser.
Det är väl bara bra om man faktiskt kan använda elen på ett bättre sätt än att exportera den till en mättad marknad för bara kaffepengar.
Utöver ren gasproduktion har företaget redan byggt in värmeåtervinning för att höja verkningsgraden. Värmen från vätgasproduktionen ska i nästa steg återföras som återvunnet, förvärmt varmvatten till bryggeriets egen produktion. Öl bryggd med återvunnen värme från vätgastillverkning, med andra ord.
– Utöver värme får vi också syrgas som ett sidoflöde från anläggningen. Vi har inte någon färdig plan för vad man kan göra med den, men många bra idéer. Man skulle till exempel kunna använda den till fiskodlingar, föreslår Johannes Gutman.
Ökar motståndskraften
Några av de ädlaste motiven till satsningen är förstås klimatnyttan liksom att man gör resursflödena mer cirkulära. På samma gång handlar det självklart om att bygga bort en del av känsligheten för de volatila elpriserna – samt att öka motståndskraften i en mer osäker omvärld.
Elektrolysören har enligt Åbro Bryggeri en verkningsgrad på uppemot 75 procent före värmeåtervinning. Med återvunnen värme hoppas bolaget kunna lyfta den med ytterligare kanske 5–10 procentenheter. Även om kritiker tidvis pekar på energiförluster menar Johannes Gutman att detta måste vägas mot alternativet – att sälja solelen billigt när marknaden redan är mättad.
– Det är väl bara bra om man faktiskt kan använda elen på ett bättre sätt än att exportera den till en mättad marknad för bara kaffepengar. Vissa timmar får man till och med betala för att sälja elen.
Bryggeriet ser dessutom tydliga marknadssignaler från kundsidan. Systembolaget, som är Åbro Bryggeris största kund i Sverige, ställer krav på miljödeklarationer, transporter och ständiga förbättringar. Därmed blir energiomställningen inte bara en intern kostnadsfråga, utan också en konkurrensfråga.
– Vi måste ju miljödeklarera, och Systembolaget lyfter miljöfrågan högt på sin agenda, förtydligar Johannes Gutman.
En central del i projektet har från början också varit transporterna. Åbro Bryggeri har egna lastbilar och återkommande in- och uttransporter och ser i teorin stor potential i att använda den egna vätgasen som drivmedel. Med dagens dimensionering uppskattar Johannes Gutman att produktionen skulle kunna räcka till uppemot 15 lastbilar som tankar en gång per dag.
Men här tar utvecklingen stopp – inte på grund av tekniken på bryggeriet, utan omvärld och regelkrångel.
– Det största hindret just nu är att staten helt enkelt inte är redo för det här. Det finns inte några riktiga skatteregler för vad som gäller när man tankar vätgas och hur man ska beskatta det.
Problemet, menar han, är att regelverket i dag behandlar olika tekniska lösningar helt olika. En lastbil med traditionell förbränningsmotor som går på ren vätgas riskerar att beskattas som om den körde på smutsig naturgas, medan en bränslecellslastbil kan bli skattefri. Något som självfallet gör det mycket osäkert för marknadens aktörer att våga investera i vätgasfordon och -infrastruktur.
– Det finns ett stort glapp i systemet här som behöver täppas till.
Fokuserar mer på energilagring
Därför har Åbro Bryggeri tills vidare backat från lastbilsspåret och fokuserar mer på energilagring och framtida elproduktion via bränslecell. Samtidigt efterlyser företaget betydligt långsiktigare avsiktsförklaringar och strategier från regeringen och andra aktörer än vad som har varit fallet fram tills nu.
Det handlar dels om den fasta infrastrukturen – med fler tankstationer och tydliga marknadssignaler för tung trafik – dels om regelverket kring själva anläggningarna. Sverige saknar fortfarande en nationell vätgasstrategi och enligt Åbro Bryggeri finns det inte tillräckligt tydliga riktlinjer för hur sådana här projekt ska byggas.
– Det finns inte några riktiga krav. Reglerar man sådant här tidigt får man också hög klass på anläggningarna som byggs och mindre risk för misslyckanden som blir kostsamma för hela samhället.
Tillståndsprocessen har varit lång och stundtals svår att överblicka, inte minst eftersom Klimatklivets tidskrav skulle mötas på samma gång som utrustning behövde beställas och tillstånd bli klara. Samtidigt förmedlar Johannes Gutman en övervägande positiv bild av de lokala myndigheterna.
– Lokalt har det varit väldigt lätt i våra myndighetskontakter – alla har varit väldigt intresserade och har tyckt att det här är jättekul. Engagemanget runt projektet har varit högt.
På säkerhetssidan möter Åbro Bryggeri samma invändningar som i stort sett hela vätgasbranschen: oro för explosioner, läckage och Hindenburg-liknande associationer. Johannes Gutman menar att mycket av bilden bygger på historia och symbolik, inte på dagens tekniska verklighet. Han pekar på att vätgas är en extremt lätt gas som snabbt stiger och späds ut.
– Bensin är farligt, men det hanteras inte riktigt som att det vore det. Vätgasen är ju en av de mest lättlösliga gaser vi har. När det kommer i kontakt med syre blir det ganska ofarligt väldigt snabbt, så det är svårt att orsaka en antändning.
Det är en chansning, för ingen vet förstås vartåt det svänger. Men vi tror på det här.
Just eftersom vätgas är så lätt sprider sig explosioner av gasen uppåt, inte åt sidan, vilket ytterligare minskar riskerna för omkringliggande samhällen.
Flera säkerhetsinstallationer finns dessutom i anslutning till anläggningen. Johannes Gutman demonstrerar till exempel en trafiksignal kopplad till känsliga sensorer för lastbilar som ska backa in till fyllstationen. Ute på plattformen där elektrolysören och kompressorn står ståtar en hög åskledare, och på båda sidor om lastbilsparkeringen är tjocka betongväggar resta.
Säkerheten är därmed tryggad. Hållbarhetsnyttan är tydlig och möjligheterna till energimässigt oberoende har ökat. Samtidigt är det förstås osäkert om modellen fungerar fullt ut. Johannes Gutman är själv öppen med att det är en chansning.
– Det som är motiverande är att man från företagets sida vill göra en sådan här miljöstrategisk investering. Det är en chansning, för ingen vet förstås vartåt det svänger. Men vi tror på det här. Vi kör, fullt ut, säger Johannes Gutman.
Åbro Bryggeri:
Antal anställda: 258Omsättning: 2,0 miljarder kronor. (2024)Produktion:
78 miljoner liter öl.
Inklusive cider, läsk och vatten: 109 miljoner liter.Energiproduktion:
Solel: Ca 8 Gwh per år.
Vätgas: Max 164 ton per år.
Joakim Rådström
