1. ”Vi skulle kunna bygga ny havsvindkraft på 3 till 6 år”
Hur ska man hantera gapet mellan industrins förväntningar på låga elpriser och kostnaden för ny elproduktion?
Det var en av huvudfrågorna i Skyborn Renewables seminarium Elens gordiska knut: kan staten låsa upp investeringarna i havsvind? För övrigt det enda seminariet i hela Almedalen som tog sin utgångspunkt i havsvindkraft, enligt moderatorn Mikaela Kotschak.
Sigholms elmarknadsexpert Arne Bergvik la ut ramen för de efterföljande paneldiskussionerna genom att ge en bakgrund kring de relativt sett låga elpriserna idag och den kommande efterfrågeökningen på el inom industrin som kan leda till en utmanande situation för elköpare inom tio år. Men det går att hantera genom en klok portföljstrategi, menade han.
– Marknaden är osäker, men som företag bör man höja blicken och planera i förväg. Idag ligger priserna på 18–67 öre/kWh beroende på elområde. Om tio år kommer det troligen ligga på cirka 69–87 öre/kWh. Det finns mycket pengar att tjäna på att förhandssäkra sina elinköp, och då vet du vad priserna blir också, säger Arne Bergvik
En av de stora elköparna i landet är LKAB, vars energiansvariga Stefan Savonen menade att det krävs någon form av stöd för de företag som ställer om.
– Vår konkurrenskraft beror mycket elpriset. Ska vi lyckas med vår omställning behöver vi agera och hjälpa till så att ny elproduktion kommer på plats. Men staten måste säkerställa att vi är fortsatt konkurrenskraftiga och har råd att betala de insatsvaror som behövs för omställningen, sa Stefan Savonen.
Vi behöver en politisk viljeinriktning, som till exempel Danmark och Tyskland.
På scenen fanns också John Wernvik, hållbarhetschef på EcoDataCenter.
– Vi växer kraftigt och går från 40 MW i år och skalar upp med 80 MW per år. Vi behöver han en väldigt tät dialog angående ny kraftproduktion. Energifrågan måste även tas in som en del i regeringens AI-strategi, sa John Wernvik.
Arrangören Skyborn Renewables är en av aktörerna som kan bidra med ny kraftproduktion om de får rätt förutsättningar. Och det kan gå ganska snabbt, enligt företagets vd Niclas Broman.
– Vi skulle kunna bygga stora volymer havsvindkraft redan på 3–6 års sikt, för vi har kommit långt med våra planer och vi har lång erfarenhet från övriga europeiska marknader, sa Niclas Broman och lyfte fram företagets färska PPP-avtal med it-jätten Amazon på 600 MW, som ett exempel på att företaget är redo att leverera.
– Men vi behöver en politisk viljeinriktning, som till exempel Danmark och Tyskland. Vi skulle behöva ett riskavlyft. Om man ska ta fram en Cfd-lösning (garanterat elpris) så kan man bredda det man gjort för kärnkraftsutbyggnaden. Man behöver inte göra nåt helt nytt system för vindkraft.
2. ”Om man som nation investerat i infrastruktur kan man ta det lite lugnt i politiken”
Energifrågorna i mediedebatten är ofta kortsiktiga – veckans prisrörelser på spotmarknaden och bensinpriser till exempel. Men vad händer med de långsiktiga frågeställningarna?
Det var utgångspunkten för Göteborg Energis seminarium – Dagen efter valet: Vilka blir de viktigaste knäckfrågorna för energi-Sverige och hur löser vi dem?
– Det har varit ganska lite debatt om de långsiktiga energifrågorna inför detta val. Jag saknar en debatt om hur vi ska komma bort från fossilberoende och ta nästa steg, sa Göteborg Energis vd Per-Anders Gustafsson.
När Sverige byggde ut bredbandet så baserades det inte på internetanvändningen 2000.
Han pekade på att industrin i Göteborg – liksom i övriga landet – är utsatt för en allt hårdare internationell konkurrens.
– Därför måste vi ha ett konkurrenskraftigt energisystem. Det har vi varit framgångsrika med historiskt, men nu växer det fram system i det globala syd som satsar på sol- och vindkraft som vi ska tävla med. Vi måste tänka nytt och säkerställa att vi är konkurrenskraftiga i hela ledet från produktion, distribution till att ta tillvara på resurserna hos våra kunder.
I panelen fanns även Michelle Tun von Gyllenpalm, ansvarig för energifrågor på Svenskt Näringsliv, som betonade vikten av att staten blir mer flexibel och snabbfotad, till exempel när det gäller tillstånd där hon skickade vidare en fråga till politikerna:
– Vad ska ni göra för att Sverige ska bli Europas mest attraktiva land när det gäller tillstånd?
På tal om nationell infrastruktur gjorde hon även analogi med utbyggnaden av bredbandet för drygt 20 år sedan:
– När Sverige byggde ut bredbandet så baserades det inte på internetanvändningen 2000. Tack vare att vi byggde ut så brett, till och med till sommarstugorna, så möjliggjorde vi en massa innovation. Om man som nation investerat i infrastruktur kan man ta det lite lugnt i politiken.
3. ”Det behövs nån slags riskdelning för de stora investeringarna”
Sverige har väldigt goda förutsättningar att bli Europas mest attraktiva land för fossilfria företag. Men attraktiviteten har försvagats under de senaste åren samtidigt som den globala konkurrensen hårdnat. Hur ska det hanteras?
Det var utgångspunkten för Energiföretagens seminarium Näringspolitik – från tabu till nödvändighet i elektrifieringens tid.
– Vi har fantastiska möjligheter att bli världens ledande elektrostat, detta nya ord. Vi har redan idag 99 procent fossilfritt elsystem, sa Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Det finns många drivkrafter bakom elektrifieringen: klimatet, konkurrenskraften och säkerhetspolitiken.
– Men för att få riktig fart på utvecklingen krävs det att efterfrågan kommer igång och för att klara det behövs det en klassisk och aktiv näringspolitik och en tydlig vision från statens sida.
På plats på scenen vara även företrädare för industrin. Bland andra Kristina Olausson, chef för Public Affairs på Volvo Cars, som tycker att industrin behöver en injektion i självförtroende.
– Det sker ju mycket investeringar i svensk industri redan idag, vi har till exempel lagt tio miljarder kronor för vår nya anläggning i Torslanda. Men nån slags riskdelning kring de här stora investeringarna kan behövas, sa Kristina Olausson
– Vi behöver till exempel batteriproduktion i Europa – helst i Sverige, helst på Hisingen. Men vi kommer inte klara det själva, vi behöver ett slags ekosystem för att det ska hända.
Vår bransch betalar höga ETS-kostnader, de pengarna borde kunna gå tillbaka och användas för investeringar i omställning.
Anja Almedar, chef för Public Affairs på Vattenfall, tog upp frågan om tajming i omställning.
– Vi ställer om hela samhället från ett system till ett annat och det är inte lätt att tajma de här systemen så att de går samtidigt. Vi arbetar mycket i partnerskap för att lösa detta, men staten har en väldigt viktig roll, till exempel i att stå fast vid riktningen, nettonoll till 2045. Då behöver detta kommuniceras och vara tydligt, sa Anja Almedar.
– Och elanvändningen behöver komma igång. Staten borde kunna använda de medel som kommer in från EU ETS (utsläppshandelssystemet) till riktade insatser för de industrier som ska ställa om.
Hon fick medhåll från Kristian Ljungblad, ansvarig för Public Affairs på Jernkontoret, som representerar den svenska järn- och stålindustrin.
– Vi kan behöva nån form av riskdelning vid stora industriinvesteringar. Vi har ju haft elcertifikat och vi har det till kärnkraft och bio-CCS. Det kanske kan behövas även till industriinvesteringar. Vår bransch betalar höga ETS-kostnader, de pengarna borde kunna gå tillbaka och användas för investeringar i omställning, sa Kristian Ljungblad.
4. ”Vi kan spara både tid, pengar och resurser genom mer flex”
Hur får vi framtidens elsystem på plats – på riktigt? Det var frågan för Svensk solenergis seminarium med fokus på den snabba utvecklingen inom solel, batterier, elfordon och flexlösningar och vad som krävs för att dessa komponenter ska kunna nyttjas ännu mer i framtidens elsystem.
Ett av företagen som kommit långt inom det här området är Check Watt, vars vd Dan Erik Archer.
– Vi hanterar 20 000 energiresurser idag, totalt 300 MW, mest batterier, och de finns i princip i alla nätområden. Dessa resurser kan ju sänka lokalnätens kostnad redan nu om det hade funnits en sån prissignal, vilket de flesta inte har, sa Dan Erik Archer som beklagade stoppet av effekttarifferna.
– Effekttarifferna är i grunden bra och alla kommer tjäna på det. Men införandet var inte riktigt smidigt, så nu blir det två förlorade år i väntan på Ei:s utredning.
Jag hoppas vi får att vi får tariffmodeller som återspeglar energilagrens faktiska nätpåverkan.
Även sol- och batteriföretaget Alstra Energy var på plats, med utvecklingsdirektören Lars Hedström.
– Jag var med och byggde en av de första nätanslutna solcellsanläggningarna i Sverige för drygt 20 år sedan. Idag finns det 300 000. Det finns ett mönster under alla dessa år – tekniken har underskattats. Utvecklingen har gått mycket snabbare än prognoserna trott och än vad regelverk hängt med på, sa Lars Hedström.
– Jag hoppas vi får använda de befintliga anslutningspunkterna bättre och att vi får tariffmodeller som återspeglar energilagrens faktiska nätpåverkan. Dessutom behövr vi tydligare regelverk för att ansluta hybridparker. Då skulle vi få ett väldigt mycket högre utnyttjande av de här befintliga investeringarna.
Och det finns pengar att tjäna på en mer flexibel elanvändning. Johanna Lakso, vd på Power Circle, redogjorde bland annat för organisationens rapport om flexibilitet som kom i våras.
– Vi kan spara både tid, pengar och resurser och därmed miljöpåverkan. Om vi använder det för nätets skull kan vi spara 20–40 procents behov av nätutbyggnad, eftersom vi kan använda nätet mer effektivt. Vi skulle teoretiskt sett kunna ha 8 GW batterier till 2030 – och mycket av den flexibiliteten skulle kunna frigöras för under 25 öre/kWh.
Ett av de större energiföretagen som utnyttjar flexibiliteten redan nu är Eon, som har elva flexmarknader igång i södra Sverige.
– Vi skulle behöva ha ännu fler flexmarknader, men det är svårt med likviditeten. Denna vinter har vi handlat upp 64 MW effekt och det var alldeles för lite. Vi fick betala fem kronor/kWh plus tre kronor som aktörerna får för att vara med. Till 2035 behöver vi 700 MW flex, sa Christian Roos, ansvarig för tillväxt och kundservice på Eon Energidistribution.
5. ”Politikerna skulle behöva lära sig mer om vad vätgasen handlar om”
Under några timmar på tisdagsförmiddagen var det dags för Arena Vätgas i ruinen med ett antal seminarier på raken.
– Vad är vitsen med vätgas egentligen? Idag vill vi flytta fokus från tekniken – elektrolysörer och sånt – för att visa vad vätgasen kan bidra med i samhällsutmaningarna. I slutändan handlar det om mat, jobb och trygghet, sa Anna Wallentin på Energigas Sverige, som modererade dagen tillsammans med Anna Wolf, ansvarig för vätgasfrågor på Energiföretagen.
Ett av företagen som småskaligt testar sig fram i vätgasnischen är Fortum, som byggt en liten pilotanläggning i Finland för att testa tekniken. Nu tar man nästa steg genom att bygga en elektrolysör på 25 MW och använda vätgasen i samarbete med ett bolag som ska producera syntetisk protein.
– För oss handlar det mycket om elektrifiering och att bidra till nya industrier. Vi vill testa tekniken successivt och lära oss och skala upp och se vilka sammanhang som vätgasen kan passa in i större projekt. Vätgasen har en jätteviktig roll för att få bort fossilberoendet, sa Staffan Sandblom, som ansvarar för vätgasutveckling på Fortum.
Vätgasen kan användas till så mycket – transporter, stål och konstgödsel – och kan göra oss mer oberoende som nation.
Ett annat energiföretag som satsat på vätgas är Trelleborgs Energi som startade redan 2019 som en del i arbetet att klara kommunens nettonollmål till 2040.
– Vi har hittat två områden där det kan passa in. Dels i transportsektorn då vi har Skandinaviens största Ro-Ro-hamn. Bland annat kommer Hydri att bygga en vätgasmack inom kort. Dels handlar det om möjligheten till lagring med tanke på Skånes effektproblematik. Vi vill öka kommunens resiliens och reservkraft, sa Melinda Frigyesi-Almström, hållbarhetschef på Trelleborgs Energi.
– I vårt huvudkontor har vi solceller på taket, och överskottet lagras i batterier och vätgas och överskottsvärmen går till vårt fjärrvärmesystem. Vi testar oss fram.
Nästa person på scenen var Christer Wikner, vd på Metacon, ett företag som utvecklar och säljer system för grön vätgas. Han tycker att politikernas svala intresse för vätgasens möjligheter är svårbegripligt.
– Vätgasen kan användas till så mycket – transporter, stål och konstgödsel – och kan göra oss mer oberoende som nation. Politikerna skulle behöva lära sig mer vad det handlar om, sa Christer Wikner.
– Vi är dåliga på att backa upp framtidssatsningar. Idag är det väldigt entusiastdrivet. Man måste pussla ihop finansieringen på ett komplext sätt.
Under förmiddagen bjöds också på en genomgång av den globala vätgasutvecklingen som Elin Akinci, vd på ELS Analysis presenterade. Här kunde man bland annat se att det produceras 100 miljoner ton vätgas globalt men att bara en procent är grön än så länge – men att tillväxten är 10 procent.
Hon uppmanade också politikerna att skapa en målbild kring vilken typ av vätgasnation vi ska vara, med tanke på våra gynnsamma förutsättningar.
– En väg är ju att bli nya Norge på samma sätt som när de byggde sin oljeekonomi, men det kräver stora åtaganden från staten. Ett annat alternativ är att fokusera på en specifik sektor och stötta den. Eller så avvaktar man och ser var utvecklingen tar vägen, men då är risken att vi tappar en massa möjligheter, sa Elin Akinci.
Johan Wickström
