Den industriella samarbetsorganisationen SKGS, där samtliga stora basindustrier ingår, ger årligen ut rapporter om det bedömda elbehovet i industrin på sikt. I den nya rapporten fortsätter SKGS att justera ned elbehovet ett snäpp jämfört med tidigare prognoser.
– Att efterfrågan är lägre beror framför allt på att industrin skjuter fram sina satsningar, men det finns också projekt som har lagts ner, vilket är första gången vi ser i våra undersökningar. Det är främst batteritillverkning som inte är kvar och totalt omfattar det 5 TWh som inte kommer att genomföras, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
– Att projekt flyttas fram bromsar svensk tillväxt, och det är viktigt att vi verkligen får den här elektrifieringen på plats, säger han vidare.
Omogna marknadsförutsättningar
En viktig förklaring till att projekt skjuts framåt i tid är att företagen möter omogna marknadsförutsättningar för sina produkter.
– Tidigare var det elnätanslutningar som var det stora hindret och företagen ville komma fram snabbare än vad som var möjligt. Nu ser bolagen att det finns ett större inslag av avvaktan där marknaden inte är mogen och inte vill betala en premie för gröna produkter. Det är en stor skillnad mot tidigare undersökningar, säger Johan Bruce.
Han pekar därför på vikten av politiker i Sverige och EU håller fast vid mål för klimatomställningen, eftersom efterfrågan på gröna produkter är direkt beroende av att klimatpolitiken ligger fast.
En del industriföretag har hamnat i ett moment 22 där de inte kan köpa en tomt om de inte vet att de får elanslutning, men de får inte elanslutning eller tillstånd om de inte har en tomt.
Totalt bedömer alltså den svenska basindustrin att de kommer att fördubbla sin elanvändning från dagens nivå på 46 TWh till 93 TWh till 2035. Efterfrågan kommer framför allt från bolag inom stål- och metallsektorn (7–29 TWh) och raffinaderier/elektrobränslen (1–17 TWh), medan gruvnäringen och skogsindustrin står för mer måttliga ökningar. För kemiindustrin förväntas den ökade elanvändningen framför allt ske efter år 2035.
Långsamma tillståndsprocesser
Bolagen ser även kapacitetsbrist i elnäten och långsamma tillståndsprocesser som hinder för sina planer.
– Det pågår samtidigt mycket arbete i dessa frågor, bland annat har Svenska kraftnät infört en process där de gör en mognadsgradsbedömning av projekt, vilket gör att omogna projekt flyttas neråt i kön och mer färdiga projekt flyttas fram. Det är något vi har efterfrågat, säger Johan Bruce och fortsätter:
– Men nu när det tillämpas har en del industriföretag hamnat i ett moment 22 där de inte kan köpa en tomt om de inte vet att de får elanslutning, men de får inte elanslutning eller tillstånd om de inte har en tomt. Men där arbetar vi tillsammans med Svenska kraftnät, Energiföretagen och Accelerationskontoret för en förändring.
En annan fråga som industrin ser som en risk är att de inte ska få til
lgång till tillräckligt mycket effekt. Totalt handlar det om ett ökat behov från dagens 5 200 MW till 11 800 MW inom tio år. Detta samtidigt som AI-center just nu har ansökningar hos Svenska kraftnät på omkring 8000 MW.
– För att klara detta måste det till ny elproduktion, men också en ökad effektreserv på kort tid, säger Johan Bruce.
– Det behöver bland annat byggas mer landbaserad vindkraft. Där upplever jag att viljan finns och flera av våra medlemmar vill själva bygga vindkraft, men det är samtidigt svårt att få tillstånd, där det kommunala vetot och Försvarsmakten stoppar många projekt. Här är det viktigt att politiken underlättar för kommuner att säga ja till vindkraft. Det är en nyckel för att fler vindkraftsprojekt ska bli av.
Oro för AI-center
Att det nu tillkommer en mycket stor efterfrågan på effekt från AI-center är något som bekymrar svenska industriföretag.
– Det finns en stor oro att effekten inte ska räcka till, men också att datacenter ska gå före i kön eftersom de kommer in just med en ganska hög mognadsgrad från början, medan industriföretag kan ha projekt som tar fem år bara att få miljötillstånd.
– Så här behöver vi ha en dialog med hela branschen och med nätägare hur vi hanterar det här på bästa sätt.
Johan Bruce lyfter också fram Svenska kraftnäts pågående regeringsuppdrag där de ska peka ut särskilda områden för olika typer av verksamhet.
– Det skulle exempelvis kunna handla om att en plats med en djuphamn är lämplig för stålindustri, medan datacenter passar bättre i närheten av en stad där man kan använda restvärmen och där industrier inte alltid är lämpliga. Det kan bli ett viktigt verktyg framöver, säger Johan Bruce.
Läs rapporten Industrins elbehov till 2035” – en kartläggning.
Ann-Sofie Borglund
