Det kan svänga snabbt på elmarknaden. December präglades av låga spotpriser och ovanligt höga temperaturer. Och en del väderprognoser förutspådde att även januari skulle bli mild med fortsatt låga elpriser.
Men istället har det blivit tvärtom. Januari har varit tre grader kallare än normalt, vilket lett till att den svenska elförbrukningen ökat med 10–15 procent och därmed har elpriserna gått upp en hel del.
Systempriset på elbörsen i januari landade på en dryg krona/kWh, jämfört med cirka 50 öre/kWh i januari 2025. Samtidigt var elpriserna generellt väldigt låga under fjolåret, framför allt i norra Sverige.
Nya förutsättningar
Väderomslaget har även gjort att elprognoserna förändrats. I december pekade terminspriserna på den finansiella elmarknaden att systempriset under första kvartalet 2026 skulle hamna på cirka 65 öre/kWh, men nu ser det ut att bli runt en krona per kWh istället, enligt en ny analys från Bixia.
– På bara några veckor har förutsättningarna förändrats helt. När elförbrukningen stiger kraftigt är det vattenkraften man vänder sig till, vilket ger producenterna möjlighet att höja priserna. Det gör att elpriserna för hela vinterkvartalet väntas bli minst 40 procent högre än i fjol, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen – flödena in och ut i vattenkraftens dammar – ligger nu på minus 20 TWh, enligt Bixia, vilket är hela 30 TWh lägre än i fjol. Ju svagare hydrologisk balans desto högre elpriser, eftersom det finns mindre vatten tillgängligt för elproduktion. Senast läget var lika ansträngt var under vintern 2022–2023.
Vi har inte sett några extrema pristoppar under månaden, tack vare att kärnkraften har varit igång till 100 procent.
Mindre prisskillnader
Att det har varit kallt även i Europa har drivit upp bränslepriserna, vilket också påverkar elpriserna i Skandinavien till viss del.
– Vi tar inte igen det här underskottet på bara några veckor. Vi kommer att gå ur vintern med låga nivåer i vattenmagasinen och det lär påverka elpriserna åtminstone ända fram till sommaren, säger Johan Sigvardsson.
En annan tydlig trend under månaden är att prisskillnaderna mellan elområdena varit ovanligt små. Det beror på att elpriset har stigit kraftigt, särskilt i norr där januari i fjol låg på 24 öre per kWh men i år landade på 85 öre/kWh.

– Medelpriserna för januari kommer landa på högre nivåer än förra året, men ändå ligga ganska normalt för en kall januari. Det som dock sticker ut är de mycket högre priserna i norr än normalt. En delförklaring kan vara den nya Aurorakabeln till Finland, men framför allt vindstilla och kallt väder, säger Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.
– Vi har dock inte sett några extrema pristoppar under månaden, tack vare att kärnkraften har varit igång till 100 procent. Det har bidragit till att stabilisera elsystemet.
Enligt Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, är den svaga hydrologiska balansen en viktig faktor bakom de utjämnade priserna.

– En svag hydrologisk balans innebär ofta dels att de svenska elpriserna närmar sig de på kontinenten, dels att prisskillnaderna mellan de vattenkraftsdominerade elområdena i norr prismässigt närmar sig högprisområdena i söder, säger Christian Holtz.
– I detta avseende är dagens situation inget undantag och vi ser att terminsmarknaden för februari nu indikerar de lägsta prisskillnaderna mellan Norden och kontinenten på nästan två år, och håller vädret i sig tror jag att skillnaden kommer att krympa ytterligare.
Stigande gaspriser påverkar
Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, instämmer i stort men pekar också på ytterligare en viktig faktor i sammanhanget: gaspriset i Europa, som sätter marginalpriset på elmarknaden i pressade situationer.
Den europeiska fyllnadsgraden i gaslagren ligger nu på strax under 45 procent – vilket är drygt 11 procentenheter lägre än vid samma tid i fjol och bara 5 procent högre än under energikrisen 2022.
– Under de senaste veckorna har gaspriset stigit med runt 40 procent. Det hänger dels ihop med kallare väder på kontinenten och därmed ökad efterfrågan, dels på att de europiska gaslagren är betydligt lägre än normalt. Och höga gaspriser innebär högre elpriser när vinden mojnar. Det är väldigt troligt att vårens elpriser blir högre än i fjol, speciellt mot bakgrund av den starka hydrologin då, säger Magnus Thorstensson.
Elprisprognos januari-mars (öre/kWh)
System 52 100
SE1 18 71
SE2 17 70
SE3 64 98
SE4 80 110
Källa: Bixia