Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Hälften av klimatstöden gick inte åt
Industri- och klimatklivet är två av de viktigaste åtgärderna för att stötta energiomställningen och minska klimatutsläppen i Sverige. Under 2025 hade Energimyndigheten och Naturvårdsverket totalt 7,1 miljarder kronor att dela ut via de två stöden. Men vid årets slut fanns mer än hälften kvar i statskassan, totalt 3,8 miljarder kronor, enligt en artikel på nyhetssajten Altinget.se.
I Industriklivet fanns 3,7 miljarder kronor att dela ut, men endast 1,8 miljarder kronor gick åt. Samtidigt fick en del företag nej på sina ansökningar, till exempel Söderenergi som sökt om att få 1,3 miljarder kronor till sin planerade bio-CCS-anläggning. I veckan meddelade Söderenergi för övrigt att de pausar planerna, bland annat med hänvisning till Energimyndighetens beslut.
Både Energimyndigheten och Naturvårdsverket pekar, i artikeln, bland annat på att anslagen och bemyndiganderamen – den långsiktiga ekonomiska ramen – varierar från år till år och att det kan försvåra planeringen.
– I samband med höstbudgeten meddelade regeringen ett stort anslag, men ett minskat bemyndigande, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef på Naturvårdsverket som hanterar Klimatklivet, till Altinget.
– I vårändringsbudgeten blev det klart att vi fick ett större bemyndigandebelopp och vi kunde åter ha en ansökningsomgång i början av hösten, men det tar tid för dessa åtgärder att komma igång och medlen att börja användas.
2. Bixia: Fortsatt höga elpriser i mars
I vanlig ordning presenterar Bixia – så här i slutet på månaden – en kort analys över elmånaden som gått och vad som väntar framöver. Här konstaterar de att elpriset i norra Sverige blir det högsta någonsin för en februarimånad och landar på cirka 1 kr/kWh. I de södra elområdena hamnar snittet på cirka 1,15 kr/kWh. Anledningen till prisläget är den kyliga vintern – den kallaste på 15 år – och att tillgången på vatten och snö är betydligt sämre än i fjol.
Bixias prognos pekar på fortsatt höga elpriser under våren, trots högre temperaturer, mer vind och mindre förbrukning. Systempriset i mars väntas bli nästan dubbelt så högt som i fjol, runt 80 öre per kWh.
– Vi går in i våren med en ovanligt svag hydrologisk balans, vilket fortsätter att pressa elpriserna uppåt. Vårfloden väntas bli beskedlig och ger inte heller någon tydlig prispress. Hur priserna utvecklas längre fram beror mycket på hur mycket nederbörd vi får, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
3. Oskarshamn 3 tas ur drift under våren
Förra året stod Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3 (O3) still i åtta månader på grund av ett defekt rör i anslutning till reaktortanken. Och nu efter knappt fyra månaders drift tas anläggningen ur drift igen.
Anledningen är att tätningar på ett antal ventiler måste kontrolleras. Orsaken är att materialet runt vissa ventiler eventuellt inte skulle klara de höga temperaturer som de skulle utsättas för vid en osannolik händelse med förlust av kylvatten, skriver OKG i ett pressmeddelande.
O3 kommer inte att startas upp igen innan den planerade revisionen som startar den 28 mars. Istället kommer anläggningen tas i drift först i slutet av maj när revisionen är klar.
Spotpriserna på elbörsen har dock inte påverkats nämnvärt under veckan av stoppet, delvis tack vare rejäla vinder som under helgen kommer kunna leverera runt 10 000 MW enligt Svk:s vindprognoser.
4. Kalmar Energi lanserar smart realtidsmätare
Många elkunder tycker det är svårt att förstå hur el- och effektanvändningen påverkar den totala elfakturan. För att hjälpa kunderna på traven har Kalmar Energi nu lanserat Zap – en realtidsmätare där man kan följa sin elanvändning och sina effekttoppar direkt i en app.
Med Zap, som är utvecklad av det lokala teknikbolaget Sourceful Energy, kan kunden i realtid se när elanvändningen är som högst, till exempel när flera elintensiva apparater används samtidigt.
– Med Zap ger vi våra kunder ett konkret verktyg för att förstå och påverka sin elanvändning. När effektavgiften blir en del av elnätskostnaden är det extra värdefullt att kunna se vad som händer här och nu, säger Per-Martin Carlsson, marknadschef på Kalmar Energi.
Zap är en liten enhet som kunden ansluter till bostadens elmätare via den förberedda HAN-porten, även kallad P1, och kopplar upp mot wifi-nätet.
5. Svenska kraftnät startar elförsörjningsråd
Under tisdagen meddelade Svenska kraftnät att de ska etablera ett elförsörjningsråd. Det ska bli ett rådgivande organ som ska bistå med att samordna den långsiktiga planeringen av elsystemet.
Rådet ska bland annat ge stöd i bedömningar av var ny elproduktion, energilagring och större elanvändare bäst kan lokaliseras för att bidra till ett effektivt, hållbart och robust elsystem.
– Genom att samla kompetens från hela samhället kan vi fatta mer välgrundade beslut som gynnar tryggheten i elförsörjningen både idag och på längre sikt, säger Thomas Pålsson, generaldirektör på Svenska kraftnät, och ordförande i rådet.
Rådets ledamöter ska representera en bredd av samhällsaktörer: länsstyrelser, kommuner och regioner, näringslivsorganisationer, energibranschen och akademin.
De externa ledamöterna ska utses av Svenska kraftnät efter nominering från respektive samarbetsorganisation. Nomineringen pågår under februari och mars, och rådet planerar att hålla sitt första möte under andra kvartalet 2026. Läs mer här.
Veckans avslag
Riksdagen säger nej till delade flaskhalsintäkter
Den 11 december presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om riktlinjer för ”transeuropeisk energiinfrastruktur” för att stärka energisystemet och påskynda utbyggnaden av strategiska elnät. En del av förslaget handlade om att medlemsländerna skulle bidra med 25 procent av sina flakhalsintäkter.
Tidigare har energiminister Ebba Busch reagerat negativt på detta förslag, och i veckan kom även riksdagens näringsutskott med ett utlåtande där man gör tummen ner för EU-kommissionens idé:
”Intäkterna har genererats inom respektive medlemsstat, och utskottet anser att dessa bör disponeras i enlighet med nationella prioriteringar och behov i de egna näten. Den föreslagna ordningen kan dessutom påverka incitamenten för nätutbyggnad och investeringar på ett sätt som inte är tillräckligt analyserat”, skriver Näringutskottet.
Johan Wickström
