Det var i mitten av juni som Kraftringens styrelse formellt tog beslutet att bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Örtofta, bredvid företagets befintliga kraftvärmeverk.
Satsningen på totalt 2,4 miljarder kronor blir den största investeringen i energiproduktion i Skåne under de senaste tio åren. Och det är ett energittillskott som är välkommet i en region med ett stort effektunderskott och stora utmaningar i energisystemet.
Under förmiddagen den 12 september togs så de första spadtagen till den nya anläggningen där inbjudna gäster inkluderade kommuner, byggentreprenörer, regionala aktörer i näringslivet och representanter från energibranschen och universitet.
Gemensamma spadtag
De första spadtagen togs gemensamt av ordförandena i Lunds, Eslövs och Lommas kommunstyrelser tillsammans med Kraftringens styrelseordförande Christoffer Akej samt vd:n och koncernchefen Sezgin Kadir.
– Kraft- och fjärrvärme spelar en nyckelroll i vårt energisystem och vi är övertygade om att den här investeringen är rätt väg framåt för att möta Skånes växande energibehov. Nu har vi äntligen tagit det första spadtaget och ser fram emot att följa bygget fram tills vi tar det i drift, säger Sezgin Kadir.
Den nya anläggningen, som byggs intill det befintliga verket i Örtofta, tas i drift 2028 och kommer stärka regionens energitrygghet samt förstärka kapaciteten i Kraftringens fjärrvärmesystem och ersätta äldre produktionsanläggningar.
Anläggningen kommer även förstärka energiberedskapen i regionen genom förmåga till dödnätsstart och ö-drift.
Ska stå klart 2028
– Kraftringens fortsatta satsningar i lokal produktion och distribution, med smarta energilösningar är alla viktiga kuggar i Lunds arbete med att nå klimatneutralitet till 2030. Ett stabilt och resurseffektivt energisystem är en nyckel för ökad konkurrenskraft och fortsatt tillväxt i regionen, säger Anders Almgren, kommunstyrelseordförande i Lunds kommun.
Det nya kraftvärmeverket, som kommer stå klart 2028, kommer tillföra 75 MW värme och 25 MW el. Bränslemixen är densamma som för det ursprungliga Örtoftaverket, det vill säga restprodukter från sågverk i form av bark och spån, flisade restprodukter från skogen såsom grenar och toppar samt återvunnet returträ.
Bränslemixen kommer variera utifrån marknadssituation, men normalfördelningen blir cirka 50 procent returträ, 25 procent grenar och toppar, 10 procent spån samt 10 procent bark.
Johan Wickström
