Varannan månad gör opinionsföretaget Novus undersökningar av vilka politiska sakfrågor som svenska väljare tycker är viktigast. Under hösten 2021 gick energipolitiken från en tiondeplats till en sjundeplats i svenskarnas prioritering av viktigaste politiska sakfrågan. 2022 steg engagemanget ytterligare och som högst låg frågan trea på ”topplistan”.
Men under senare delen av 2024 och i år har intresset falnat. Novus senaste undersökning för augusti 2025 visar att energipolitiken fortsatt går kräftgång och nu ligger på trettonde plats.
Vad är det som har hänt?
En plånboksfråga
Peter Blid, rådgivare på Novus, menar att det i stor grad handlar om en plånboksfråga:
– Energipriserna drog iväg hösten 2022, vilket sammanföll med valrörelsen, och det var ett extremt fokus även på kärnkraftsfrågorna på olika sätt. Så det enkla svaret är att svenskarnas plånbok har hänt, säger Peter Blid.
– Det sved ju väldigt mycket att vara elkonsument under den där hösten och då dansade den frågan upp och låg på topp tre under augustimätningen och även i september. Sen var det också diskussionen om priserna i olika elområden och södra Sverige och kapaciteten för olika energislag.
Det betyder dock inte att energin numera är en oviktig fråga.
– Vi pratar ju hela tiden om det ändå – vad som händer med våra olika kärnkraftverk, havsvindkraftverken och behoven kring laddinfrastruktur. Men det som har hänt under tiden är att det har kommit andra områden som har pockat på av naturliga skäl: kriminalitet och skjutningar liksom beredskaps- och försvarsfrågor har dominerat både folks vardagsliv och medierna.
– Så det är klart att det hänger ihop med hur medierna har bevakat de frågorna. Energi har inte riktigt klättrat tillbaka till den nivån av dignitet, utan den ligger liksom bara och puttrar på.
Kommer det en knuff uppåt där vi har höga priser under flera månader, då kommer energifrågan att göra sig påmind igen.
Tidöpartiernas kampanj påverkade
Sören Holmberg, professor på statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och därtill en av grundarna av SOM-institutet, tror inte heller att intresset minskat, men att energipolitiken fick stort fokus genom den så kallade tvåstegshypotesen.
– Först händer någonting bland opinionsbildare, debattörer och politiker. Så småningom kommer det ut i media, och sen vaknar också väljarna.
När det gäller energifrågans uppsving under 2021–22 så hade det väldigt mycket att göra med Tidöpartiernas, och främst Ebba Buschs, effektiva kampanj som startade före valet 2022, förklarar han.
– Ebba Busch kunde ju knappt säga någonting utan att säga kärnkraft först. De hade också draghjälp av att koppla kärnkraften till de höga energipriserna som rådde, säger Sören Holmberg.
– Det var en väldigt framgångsrik kampanj, för man lyckades ju få en tydlig övervikt för att vi ska fortsätta satsa på kärnkraft i Sverige. Och den opinionen förstärktes väldigt tydligt under valet 2022.
Men sen dess har de kärnkraftspositiva rösterna sjunkit tillbaka och det pratas också mindre om det, menar Holmberg. Nu har det istället handlat mer om hur dyrt det är att satsa på kärnkraft och hur lång tid det tar att bygga verken. Likaså har folkets ovilja att satsa på uranbrytning på svensk mark bidragit till att det inte är lika populärt att driva frågan just nu.
– Så det är rätt spännande vad som kommer att hända inför valet 2026 – med kärnkraften kontra de andra alternativ som finns. Det vill säga vind- och solkraft som är mycket billigare och snabbare att få fram.
Peter Blid tycker också att det ska bli intressant att se vad som händer med opinionen när valet närmar sig.
– Vilka delar är det som kommer göra sig påminda i valrörelsen? Är det kärnkraft och vindkraft, är det prisnivåerna eller prisområdena, eller är det framtida elbehov?
På kortare sikt kan även en tuff höst påverka mätningarna, menar han.
– Kommer det en knuff uppåt där vi har höga priser under flera månader, då kommer energifrågan att göra sig påmind igen.
Jan Hallman
