Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Svenska kraftnät siktar på ny upphandling av strategisk reserv
I början av oktober meddelade Svenska kraftnät att upphandlingen av en strategisk reserv för denna vinter har avbrutits på grund av att samtliga tre anbud låg över takpriset. Då lät det inte som att det fanns några möjligheterna att få till stånd en ny upphandling.
Men sista ordet är kanske inte sagt. I veckan meddelade Svk att de siktar på att få till en ny upphandling.
– Vi jobbar intensivt för att påbörja en förnyad upphandling av en strategisk reserv i år, säger Eva Vitell, divisionschef på Svenska kraftnät.
– Tidigare i höstas avbröt vi upphandlingen av en strategisk reserv inför kommande vinter, då ingen av anbuden mötte kraven på kostnadseffektivitet som ställs i regelverket. Det var självklart inte bra, men baserat på resultatet från den upphandlingen kan vi nu motivera användningen av en justerad metod för att utvärdera kostnadseffektiviteten.
Inför den kommande vintern är effektbalansen i Sverige starkare än på flera år enligt Svk. Men en strategisk reserv utgör en extra försäkring för att hantera extrema händelser, till exempel om en större produktionsanläggning skulle falla bort samtidigt som det är kallt väder och låg vindproduktion.
2. Lokal flexhandel ska stärka Borås elnät
Under veckan blev det klart att ytterligare en lokal flexmarknad för el drar igång, det vill säga ett system där elnätsbolag kan köpa och sälja flexibilitet för att hantera variationer i elnätets belastning
Det är Nätkraft Borås, som äger en stor del av elnäten i Borås, som under vintern drar igång ett pilotprojekt för flexhandel i sitt elnät. Sedan i våras har de undersökt förutsättningarna i en förstudie och går nu vidare i liten skala med några utvalda aktörer.
I piloten deltar två aktörer, Borås Energi och Miljö med sin kraftvärmeproduktion samt ett litet elhandelsbolag som har ett större batterilager i vårt nät.
– Det här är riktigt spännande. Det här kan bli ytterligare en drivkraft för ett smart och hållbart elnät i Borås. Om piloten går bra så är planen att fler ska kunna vara med nästa vintersäsong, säger Markus Alsbjer, chef för nätutveckling och drift på Nätkraft Borås.
Projektet sträcker sig över vintersäsongen 2025/26 och genomförs i samarbete med Flexia Consulting, ett konsultföretag specialiserat på flexhandel.
3. Premiär för Åsa Pettersson i Svt:s 30 minuter
Under torsdagen var det premiär för Energiföretagens vd Åsa Pettersson att grillas i Svt:s intervjuprogram 30 minuter med Anders Holmberg. I vanlig ordning var det en tät intervju där Åsa Pettersson bland annat fick många frågor om varför det är så viktigt med politisk enighet kring just energifrågorna.
– Energiföretagens investeringscykel är 20–30 år och ibland ännu längre. Då behöver vi veta att besluten ligger fast längre än fyra år. Annars är risken stor att man inte vågar fatta investeringsbeslut, och då klarar vi inte de långsiktiga klimatmålen, sa Åsa Pettersson.
Inte oväntat kom även frågan om kärnkraft kontra vindkraft upp på bordet. Här returnerade Åsa Petterson genom att understryka att man måste se energisystemet som en helhet.
– Det är bra att riksdagen beslutat om kärnkraftsfinansieringen. Men vi behöver veta att det beslutet ligger fast. Och vi behöver även fatta beslut om åtgärder på kort sikt, till exempel underlätta för landbaserad vindkraft, värna fjärr- och kraftvärmen och ge ett riskavlyft till den havsbaserade vindkraften. Vi behöver veta spelreglerna för hela energisystemet.
Men kan vi vara säkra på att prognoserna som visar på en fördubblad elanvändning verkligen håller, undrade Anders Holmberg.
– Det är klart att det finns osäkerheter, vi kan inte veta exakt. Men det vi vet är att vi måste fasa ut 140 TWh fossil energi för att klara klimatmålen. Elektrifieringen är inget självändamål utan till för att stötta samhällets omställning, sa Åsa Pettersson.
Kolla intervjun här.
4. Årets lyft stärker fjärrvärmen i Norrköping
Under veckan lyftes två nya 75 meter höga skorstenar på plats vid Händelöverket i Norrköping. Skorstenarna – som väger cirka 17 ton - hör till en ny rökgasrenings- och rökgaskondenseringsanläggning som Eon bygger för att göra fjärrvärmen mer energieffektiv och minska utsläppen. Omkring 95 procent av Norrköpings flerbostadshus är anslutna till fjärrvärmesystemet.
Med den nya kondenseringen kan cirka 28 MW fjärrvärme tas tillvara vilket innebär att mer energi utvinns ur varje ton bränsle. Samtidigt minskar utsläppen av bland annat saltsyra (HCl), och behovet av att tillföra ytterligare bränsle reduceras.
– Det här är ett konkret exempel på hur vi gör fjärrvärmen mer resurseffektiv. Norrköping får ökad kapacitet att möta värmebehovet, särskilt under kalla dagar, säger Jonas Lind, fjärrvärmechef på Eon i Norrköping.
Nästa steg i projektet är installation och inkoppling av systemet, följt av omfattande testkörning. Den första delen av anläggningen tas i drift under våren 2026, och slutlig inkoppling sker under hösten samma år.
5. Karlshamnsverket läggs i malpåse
På tal om effektreserv: i veckan meddelade Uniper att block 2 på Karlshamnsverket läggs i malpåse från och med den 16 november som en konsekvens av Svk:s avbrutna upphandling. Karlshamnsverket har stått för merparten av den svenska effektreserven under de senaste 20 åren. Men i och med att det inte blev något avtal för vintern finns det inga kommersiella förutsättningar att driva block 2, som kan leverera 335 NW el, skriver Uniper i ett pressmeddelande.
Malpåse innebär att block 2 konserveras och anpassas för ett längre stillestånd. En elproduktionsanläggning är enligt EU-förordningen REMIT skyldiga att anmäla ändrade förutsättningar för kommersiell drift till marknaden.
Block 3, med ungefär samma effekt, berörs dock inte i nuläget, men på sikt måste en långsiktig lösning komma på plats för fortsatt drift även av detta block, enligt Uniper.
– Det här är såklart inte den riktning vi vill se för Karlshamnsverket. Unipers bedömning är att det påverkar såväl svenska elsystemets resurstillräcklighet som elberedskap negativt, säger Henrik Svensson, kraftverkschef för Karlshamnsverket.
– Vi för fortsatt en nära dialog med både regeringen och relevanta myndigheter om situationen och möjliga vägar framåt.
Johan Wickström
