Bara några kilometer norr om Norrköping, på Händelö intill Bråviken, ligger Eons kraftvärmeverk Händelöverken. Närmaste grannar är ett naturreservat med vackra ekbackar och Agroetanol, som är Lantmännens anläggning för bland annat etanoltillverkning.
Samarbetet mellan Eon och Agroetanol har pågått sedan 2000 och kallas numera Händelö Eco-Industrial Park (HEIP). Den industriella symbiosen, där flera aktörer drar nytta av varandra, är enligt aktörerna på Händelö ett föredöme och borde uppmärksammas mer. Och kanske ökar intresset.
– Ni är dagens andra externa besök. Vi har i snitt ett besök varannan vecka så det är ganska många som är intresserade, säger Jonas Lind, produktionschef för Eon Händelöverken.
Det finns visserligen flera exempel på industriell symbios, både i Sverige och i andra länder. Men det är ovanligt med kartläggningar av deras förutsättningar, hur de etableras och fungerar. Forskning ska nu ändra på det genom att Linköpings universitet, med hjälp av bland andra Norrköpings kommun och Cleantech Östergötland – ett nätverk för gröna näringar – gör en kartläggning av verksamheten.
– Det är lätt att bli hemmablind men det som produceras här har i global jämförelse väldigt hög klimatprestanda. Det är viktigt att vi når ut med att det finns ett sådant bra och klimateffektivt bioenergissystem, säger Ian Hamilton, som är senior rådgivare på Cleantech Östergötland.
Den industriella symbiosen fungerar enligt följande: restprodukter och avfall driver Eons kraftvärmeverk som producerar fjärrvärme för Norrköping med omnejd men även el i ångturbiner. När ångan passerat turbinerna leds en del av den under högt tryck vidare till Agroetanols bioraffinaderi genom ett 700 meter långt stålrör. I bioraffinaderiet utnyttjas ångans värme för att omvandla spannmålsstärkelse till etanol, som framför allt används för inblandning i bensin och diesel för lägre koldioxidutsläpp. Ångan används dessutom i flera andra processer och står för 85 procent av bioraffinaderiets hela energibehov. Den skickas sedan i kondenserad form tillbaka till kraftvärmeverket. Vattnet håller då fortfarande en viss värme och förs ut på fjärrvärmenätet.
Vid etanoltillverkningen produceras också protein som blir djurfoder och koldioxid som bland annat används inom livsmedelsindustrin. En tredje produkt ska lanseras under första kvartalet 2023, enligt Agroetanols affärschef Martin Engström. Det handlar om att separera ut mer vegetabiliskt protein från raffinaderiprocessen. Detta ska ske i en ny produktionsanläggning som byggts för 800 miljoner kronor.
HEIP
Samarbetet HEIP består av Eon, Norrköpings kommun, Nodra, Norrköpings Hamn och Linköpings universitet.
– Genom att separera och koncentrera veteproteiner tar vi fram en produkt som är bra för livsmedelsindustrin. Veteproteinerna kan användas till flera olika saker. Till exempel för att ge vegetabilier som ska likna kött en bra textur. Men också för ett bra proteininnehåll eller för att baka ett luftigare bröd, säger Martin Engström.
Förutom spannmål används numera även livsmedelsrester som råvara till etanol. Bland annat utgånget bröd och annat som annars skulle kastas. Sammanlagt använder Agroetanol 70 000 ton sådana produkter i sin tillverkning.
Livsmedelsrester är ett exempel på vad som utgör den ekonomiska basen i den industriella symbiosen. Andra exempel är restprodukter från skogsbruk, träavfall och hushållsavfall från staden. Helt enkelt sådant som det finns liten eller ingen efterfrågan på. Detta omvandlas till varor med stor efterfrågan, till exempel drivmedel, värme, djurfoder och el.
För att en industriell symbios ska fungera och utvecklas krävs samarbete. Martin Engström betonar samarbetet med Norrköpings kommun, som bland annat står för en stor del av bränslet till kraftvärmeverket i form av insamlat avfall från invånarna.
Kommunen har också spelat en viktig roll i mark-, plan-, vatten-, och hamnfrågor, menar han.
– Tillgången till färskvatten och hanteringen av avlopp är kritiska faktorer för oss. Vi är också beroende av mycket plats för framtida utveckling av vår anläggning. Där har kommunen styckat av mark och svarat väldigt bra på våra önskemål. Samarbetet med hamnen, som är kommunens, är en annan viktig fråga.
Hamnen har stor betydelse för samtliga aktörer på Händelö. Till exempel kommer stora delar av Agroetanols råvaror in via hamnen och produkter som etanol och koldioxid går ut samma väg. Enligt Eons Jonas Lind kan hamnen få ännu större betydelse, eftersom mer gods förväntas gå med båt i framtiden. Han ser dessutom att hamnen kan bli en ännu mer integrerad del av produktionen på Händelö när sjöfarten blir mer elektrifierad.
– Utvecklingen går ju mot en högre grad av elektrifiering av både fartyg och hamnar.
Något som saknas i den industriella symbiosen är biogas. Det finns dock en anläggning, ägd av Svensk biogas, som tidigare tagit tillvara restprodukter från Agroetanol, men i dagsläget produceras ingen gas.
– Vi hoppas på en återstart men det måste fungera kommersiellt, säger Jonas Lind.
På sikt kan det finnas ytterligare resursflöden som skulle kunna bli en del av den industriella symbiosen. Spillvärme från andra industrier kan vara ett exempel enligt Jonas Lind.
Även Ian Hamilton ser sådana möjligheter.
– Det är en resurs som till exempel lantbruket skulle kunna använda för växthusodling. Det är ett effektivt sätt att öka den inhemska matproduktionen men kräver nytänkande från både industri och lantbruk. Odlingsytorna kommer inte att finnas där vi är vana att se dem.
Det är lätt att bli hemmablind men det som produceras här har i global jämförelse väldigt hög klimatprestanda.
Martin Engström ser också stora möjligheter med nya produkter som kan öka klimatnyttan med den industriella symbiosen. Plast från etanol, så kallad bioplast, är en tänkbar produkt.
– Vi kan visa på möjligheterna men det behöver inte vara Agroetanol som tillverkar bioplasten. Det handlar om att ersätta sämre produkter med bättre, vilket är precis vad vi gör inom energisymbiosen. Vi har redan kommit väldigt långt och har världsledande klimatprestanda på våra produkter.
Jonas Lind sammanfattar:
– Den grundläggande affärsidén i allt det här är att ett plus ett blir mer än två. Helst tre.
HändelöverkenHändelöverken har fem pannor och två turbiner och producerar följande:Värme: 900 GÅnga: 500 GWEl: 250 GWFjärrkyla: 7 GW
Johan Granath
