Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. O3 åter i drift efter åtta månaders reparation
Den 2 november kopplades Sveriges största kärnkraftsreaktor – Oskarshamn 3 (03) – åter till elnätet efter knappt åtta månaders reparation, vilket kommer lägligt med tanke på den stundande vintern. Det var vid den årliga revisionen i slutet av mars som man upptäckte ett defekt rör i anslutning till reaktortanken.
Rörets placering gjorde att kapning, bearbetning samt insvetsning av en ny rördel fick utföras med hjälp av med specialanpassade robotar i olika steg.
– Tillsammans med flera leverantörer har vi genomfört ett omfattande arbete med att utreda orsaken, återställa anläggningen och redovisa våra slutsatser, säger Andreas Roos, produktionschef på OKG.
I år firar för övrigt reaktorn – som producerar cirka 11 TWh el per år – 40 år. Det var den 3 mars 1985 som O3:an första gången kopplades in i det svenska elsystemet.
2. Ny rapport: Så kan Sveriges elsystem klara extrema vädersituationer
Hur ska elsystemet utvecklas fram till 2035 innan nya kärnkraft är på plats? Och hur ska elsystemet klara extrema och utmanande situationer? Det har olika forskargrupper analyserat tillsammans med Energiforsk under det senaste året, vilket vi också skrivit en del om tidigare i Tidningen Energi.
I veckan presenterade Energiforsk en slutrapport inom ramen för sitt forskningsprojekt Nepp: Så får industrin tillräckligt med el till 2035.
Slutsatsen är att Sveriges elsystem kan leverera el när och där den behövs även om efterfrågan skulle öka kraftigt till 2035. Lösningen är gasturbiner, batterier, import från andra länder och minskad förbrukning under de timmar utmaningen är som störst.
Men om elsystemet ska dimensioneras för att alltid kunna hantera extrema väderhändelser ökar kostnaden kraftigt, enligt rapporten.
– Sverige står inför ett val: Hur extrema situationer vill vi att elsystemet ska kunna hantera och hur mycket är vi beredda att betala för det? Staten behöver göra en avvägning mellan kostnad och nytta av hög leveranssäkerhet, i synnerhet vid extrema väderhändelser, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.
3. Ingen grön gödselfabrik i Luleå – på grund av otillräcklig effekttilldelning
I veckan blev det klart att satsningen på att tillverka fossilfritt konstgödsel i Luleå läggs ned. Det var den spanska industrikoncernen Fertiberia som tillsammans med Lantmännen och Nordion Energi planerat att bygga en gödselfabrik i Luleå, där naturgasen skulle ersätta med grön vätgas.
Vätgasen var tänkt att produceras i anslutning till Vattenfalls vattenkraftverk Letsi i Jokkmokk och sedan ledas i pipeline till Luleå.
Men nu meddelar alltså företagen bakom satsningen att man lägger ned projektet på grund av otillräcklig effekttilldelning i Letsi. Fabriken – en investering på cirka 20 miljarder kronor – skulle behövt cirka 4-5 TWh el (motsvarande cirka 3 procent av Sveriges elanvändning) och skapa cirka 500 nya jobb.
Nordion Energi som ansökt om att få bygga vätgasledningen från Letsi till konstgödselfabriken uppger att de inte lägger ned sina planer för att utveckla infrastrukturen utan att de just nu analyserar i vilken takt de ska arbeta, enligt SvT.
4. Holmen får 1,1 miljard kronor för att bygga vindkraft
Skogsbolaget Holmen fortsätter att satsa på egen elproduktion. Företaget har redan idag ett 20-tal hel- eller delägda vattenkraftverk och två vindkraftsparker, som sammantaget levererade 1,7 TWh el under 2024 (cirka 60 procent av koncernens samlade elanvändning).
I veckan blev det klart att Holmen får låna 1,1 miljarder kronor av Europeiska Investeringsbanken (EIB) för att bygga ut vindkraft i norra Sverige. Där kommer efterfrågan på el öka genom nya växande och energikrävande industrier, skriver EIB i ett pressmeddelande, och bidra till Sveriges mål att nå nettonollutsläpp till 2045.
För någon vecka sedan presenterade Holmen för övrigt sin kvartalsrapport, vilken visade att företagets energiaffär hittills under året gått svagt med ett minusresultat på 23 miljoner konor, jämfört med + 255 miljoner kronor under motsvarande tid 2024. Anledningen var de låga elpriserna, skriver företaget i sin bokslutskommuniké.
5. Svart i tv-rutan ger uppmärksamhet åt energins roll
Kanske har ni märkt att tv-skärmen blivit helt svart i veckan under något reklamavbrott. Bakom detta kommunikationsinitiativ står Eon med sin kampanj ”Utan energi stannar Sverige” – en satsning som syftar till att belysa energins avgörande roll i samhället. Den svarta rutan ska få tittaren att reflektera över hur mycket i vardagen som är beroende av ett fungerande energisystem.
Förkampanjen är startskottet på en större kommunikationssatsning som ska skapa förståelse för hur viktigt energisystemet är för samhället och för individen.
– Vi vill påminna om något vi ofta tar för givet, nämligen att energin finns där när vi behöver den. Genom kampanjen vill vi skapa medvetenhet kring energins betydelse i människors vardag, säger Cecilia Böhm, Director Brand, Corporate Communication & Public Affairs på Eon Sverige.
Förkampanjen kommer att rulla i media under vecka 45–46 samt på utvalda utomhusytor, dagspress och radio.
Läs mer om kampanjen.
Veckans samarbete: Kraftringen och Truls Möregårdh
Man kan plocka fram många superlativ när man pratar om pingisstjärnan Truls Möregårdh. Men en gemensam nämnare är hans oerhörda energi vid pingisbordet. Så vad passar bättre för denna numera världsbekanta Eslövbo än att teckna samarbetsavtal med det lokala energibolaget, Kraftringen.
Det nya samarbetet, som presenterades i veckan, kommer att fokusera på att inspirera unga till hållbara val och ett aktivt liv samt lyfta fram vikten av att tänka långsiktigt – oavsett om det gäller idrott eller energiomställning. Bland annat kommer Truls Möregårdh vara ambassadör för Kraftringens energitävling, Spänningssökarna, som riktar sig till ungdomar i nionde klass.
– Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med Kraftringen. Med vårt samarbete vill jag inspirera fler unga att våga satsa på sina drömmar, tänka innovativt – och samtidigt ta ansvar för framtiden, säger Truls Möregårdh.
Johan Wickström
