Under de senaste åren har diskussionerna om elnätsföretagens intäktsreglering varit intensiv. Sedan 2012 tillämpas en förhandsreglering som innebär att Energimarknadsinspektionen (Ei) inför varje tillsynsperiod (fyra år) beslutar om de intäktsramar som bestämmer hur stora intäkter elnätsföretaget får ta ut under perioden.
Principen är att elnätskunderna ska betala ett ”skäligt pris” samtidigt som elnätsföretaget får täckning för sina kostnader och ges ”en rimlig” avkastning.
Samtidigt står det svenska elsystemet inför stora utmaningar med fördubblad elanvändning på sikt – vilket ställer väldigt stora krav på elnätsföretagen och kräver bra investeringsförutsättningar.
Successiv utveckling
Nuvarande regleringsmodell har sedan starten utvecklats successivt som en följd av ändrade regelverk och nya omvärldsförutsättningar, och har även varit föremål för många tvister.
I december 2022 meddelade Ei att man ville ändra regleringsmetod för perioden 2024–2027, men efter ett antal juridiska turer gick domstolen på elnätsföretagens linje och de gamla principerna behölls.
Men från och med nästa regleringsperiod – 2028–2031 – räknar Ei med att nödvändiga lagstiftningsändringar ska vara genomförda och att det ska kunna bli ändringar. Nu har Ei presenterat ett nytt förslag på hur den framtida regleringen ska gå till för att instäktsramarna ”bättre ska avspegla nätföretagens faktiska kostnader”.
Och som första punkt vill man – liksom i sitt tidigare förslag från 2022 – ändra principen för hur elnätsföretagens anläggningar, kapitalbasen, ska värderas.
Idag värderas ett elnätsföretags anläggningar utifrån en kapacitetsbevarande princip som motsvarar vad anläggningarna skulle kosta att bygga idag. Nu vill Ei istället att anläggningarna värderas utifrån anskaffningsvärdena, alltså vad anläggningarna kostade vid köptillfället – en så kallad förmögenhetsbevarande princip. Men vid övergången mellan de olika metoderna ska de befintliga anläggningarna dock behålla sitt värde.
Vi menar att våra förslag till förändringar ger elnätsföretagen förutsättningar att genomföra nödvändiga investeringar i elnätet samtidigt som elnätskunderna möter rimliga nätavgifter.
Ändrad hantering av anslutningsavgifter
En annan viktig del handlar om hur anslutningsavgifter ska hanteras i regleringen. Idag räknas anläggningar som tillkommit i samband med anslutningen in i kapitalbasen och anslutningsavgifterna ingår i nätverksamhetens samlade intäkter, som begränsas av intäktsramen.
Men Ei föreslår nu att ett avdrag motsvarande inkomster från anslutningsavgifter ska göras på intäktsramen och att anslutningsavgifterna inte ska ingå i avstämningen av intäkterna mot intäktsramen – i likhet med vad som gäller ”i de flesta andra europeiska länder”.
Vidare vill man ändra principen för ”löpande påverkbara kostnader”, som idag baseras på historiskt utfall. Här vill Ei istället att intäktsramen baseras på en prognos som sedan stäms av efter periodens slut.
I det nya förslaget ingår också ändrade metoder att beräkna företagens avkastning på kapitalbasen och att införa tydligare incitament för kostnadseffektivitet.
– Vi menar att våra förslag till förändringar sammantaget ger elnätsföretagen förutsättningar att genomföra nödvändiga investeringar i elnätet samtidigt som svenska elnätskunder möter rimliga nätavgifter. Vi ser fram emot synpunkter från berörda aktörer, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei.
Kritik från Ellevio
På Ellevio, ett av landets största elnätsföretag, är man bekymrad över signalerna om att Ei vill ”strama åt” modellen för hur intäkterna ska regleras.
– Ett sänkt tak skulle få små effekter på hushållens nätkostnader men leda till dramatiska konsekvenser för förmågan att finansiera nätutbyggnaden, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.
– Vi anser att den nuvarande regleringsmodellen i stort sett är bra. Men den har vi kunnat rekordinvestera i ett nät som måste restaureras och utvecklas för en framtid med dubblerad elanvändning.
Samtidigt menar han att hushållens situation är viktig att ha i åtanke när modellen utformas:
– Det ekonomiska trycket på hushållen måste tas på allvar. Vill vi skydda hushållen från kostnadsökningar bör vi snarare diskutera det faktum att mer än hälften av hushållens elkostnader utgörs av elskatt och moms, säger Henrik Bergström.
Vi behöver nu analysera det här på djupet för att kunna få en uppfattning om den sammanlagda effekten.
Energiföretagen vill se konsekvensutredningar
På Energiföretagen välkomnar man att Ei ger mer information om den kommande inriktningen, så att man får möjligheter att lämna synpunkter och bidra till den slutliga utformningen.
– Vi kan konstatera att vi på en övergripande nivå i stort delar uppfattning om vad regleringen syftar till. Med tanke på de omfattande förändringar som aviseras vill vi återigen poängtera vikten av att de föregås av noggranna konsekvensutredningar och att metodbyten så långt det är möjligt sker på ett sätt som bibehåller stabilitet i förutsättningarna, säger Energiföretagens elnätsansvarige Tomas Malmström.
– När det gäller konsekvenserna av den tänkta inrikt
ningen bedömer Ei själva att olika åtgärder kan leda till både ökning och minskning av intäktsramarna. Som vanligt sitter svårigheten i detaljerna och vi behöver nu analysera det här på djupet för att kunna få en uppfattning om den sammanlagda effekten av de föreslagna förändringarna, säger Tomas Malmström.
– Förutom nivån på intäktsramarna handlar det om att rimliga och korrekta styrsignaler ska ges i de olika incitament som finns inbyggda i modellen.
För att inriktningen och den preliminära metoden ska kunna genomföras krävs ändringar i ellagen samt i tillhörande förordningar. Regeringen har aviserat att en proposition kommer i höst. De berörda företagen kan innan dess lämna synpunkter till Ei fram till den 15 september.
Läs hela förslaget här.
Johan Wickström
