Det svenska fjärrvärmenätet är omkring 2 500 mil, räknat som dubbelrör. Dessa rör har en livslängd på 30–70 år. För energiföretag är det ekonomiskt viktigt att kunna utnyttja infrastruktur så länge som möjligt, men det handlar också om att kunna ha en fortsatt hög leveranssäkerhet till kunderna.
För att nå dessa mål krävs en effektiv underhållsplanering och ett selektivt utbyte av utslitna delar. Eftersom rören ligger i marken är det svårt att veta i vilket skick de olika rören är.
– De flesta energibolag utgår främst från den uppskattade livslängden som tillverkaren har uppgett när fjärrvärmerören är nya, säger Nazdaneh Yarahmadi, som är forskningsledare på Rise, på enheten Infrastruktur Utveckling, och docent i polymerteknologi.
Internationellt forskningsprogram
2012 startade hon ett internationellt forskningsprojekt om fjärrvärmerör för att undersöka hur fjärrvärmesystem ändras med tiden under olika driftsförhållanden och hur man kan uppskatta livslängden på fjärrvärmerör. För att ta reda på det fanns en äldre europeisk metod där man utsatte röret för 170 grader. De höga temperaturerna skulle påskynda nedbrytningen och leda fram till ett testresultat inom en relativt kort tid.
– Men metoden var fel, säger Nazdaneh Yarahmadi bestämt.
– Ingen som forskade om fjärrvärme hade undersökt hur de kemiska nedbrytningsprocesserna sker i materialet eftersom de hade en bakgrund som maskiningenjörer. Men när jag undersökte materialet ur ett kemiskt perspektiv så upptäckte jag att den befintliga metoden gav felaktiga resultat.
– 2014 presenterade vi resultatet på en internationell konferens. Då var det flera forskare i publiken som reste sig upp och sa att den befintliga metoden fungerar och att de hade arbetat med den i 30 år, berättar Nazdaneh Yarahmadi.
Fyra år senare kontaktade samma forskare Nazdaneh Yarahmadi och undrade om de kunde arbeta tillsammans, för då hade även de accepterat de resultat som de kommit fram till liknande resultat som Nazdaneh och hennes grupp.
Liksom vid biopsi är ingreppet minimalt när vi tar ut ett litet prov av isoleringsmaterialet för vidare undersökning i laboratoriet.
Mobila verktyg
Det är allmänt känt att den svagaste delen i fjärrvärmeröret är där PUR-skummet möter det varma stålröret och att god vidhäftning mellan dessa ytor är avgörande för rörets funktion. Detta beror på att PUR-skummet med tiden bryts ner av värmen från medieröret. Det leder så småningom till förlust av vidhäftningen som i sin tur leder till sprickor och läckage. Denna kunskap har varit central när forskare, från Rise, har utvecklat den nya fälttestmetoden för statusbedömning av fjärrvärmerör.
– Metoden heter PipeOpsy och är den enda metod som kan användas i stor skala till en relativt liten kostnad. Den kräver endast mobila verktyg och kan användas i fält utan att fjärrvärmenätet behöver stängas ned, vilket är en stor fördel, säger Nazdaneh Yarahmadi.
– Namnet på metoden är tänkt att bli associerad med biopsi på människor. Liksom vid biopsi är ingreppet minimalt när vi tar ut ett litet prov av isoleringsmaterialet för vidare undersökning i laboratoriet.
Flera moment
Metoden består av flera olika moment. Den omfattar mätning av vidhäftningsstyrkan och av värmeledningsförmågan, för att se hur röret mår. Varje rör testas på sju olika ställen och från varje test tas prover av isoleringsmaterialet för kemiska analyser i laboratorium för att mäta graden av nedbrytning. Den avslutande delen handlar om att reparera hålet, vilket görs kort tid efter mätningen genom att täta hålet med en plugg. Detta är viktigt för att förhindra att vatten utifrån tränger in i isoleringen.
– Vi har gått från forskning till innovation och kommersialisering. Metoden har hittills använts i flera europeiska länder och vi planerar att använda den för andra fjärrvärmebolag i Europa och i USA.
– Nu genomförs metoden av Rise, men vi arbetar för att fler ska kunna använda den och bli licensierade genom att få utbildning. Det förutsätter att de är tränade av Rise, för det är ju oerhört viktigt att metoden används på rätt sätt och att det inte heller skadar fjärrvärmeröret. Vi måste också ha rätt slags information och data för att kunna göra beräkningar, betonar Nazdaneh Yarahmadi.
Informationen som fås fram i metoden används för att energiföretagen ska kunna planera sitt underhåll (asset management) av fjärrvärmerören. Vilka rör som ska undersökas bestäms av energibolagen och de utgår huvudsakligen från hur gamla röre är, temperaturprofilen och driftsförhållanden.
Ann-Sofie Borglund
