I Effektrapporten 2025 har konsultföretaget Sweco, på uppdrag av Ellevio, kartlagt hur den nationella effektbalansen utvecklas i Sverige till 2035 och 2045.
Ett av länen som påverkas absolut mest av elektrifieringen är Västra Götaland, där det blir dramatiska förändringar både när det gäller elbehov och effektbehov. Drivande för denna utveckling är kemiindustrin, elektrifieringen av hamnar, batteritillverkning samt transporter. Denna utveckling väntas framför allt ske runt Göteborg, Mariestad, Lysekil och Stenungsund.
Stort importbehov
Den 5 juni genomfördes ett regionalt seminarium med representanter från näringsliv och energibolag om rapportens slutsatser gällande Västra Götaland.
– Det är en alarmistisk rapport när man tittar på effek
tbalansen i Västra Götaland och det stora importbehov vi kommer att ha både regionalt och på Sverigenivå för att klara de stora variationerna, säger Anders Berger, ansvarig för samhälls- och myndighetskontakter på AB Volvo, vid seminariet.
– Det här måste vi så snart som möjligt motverka. Vår största enskilda elförbrukare är gjuteriet i Skövde, vilket är hjärtat i Volvo för det är där man gjuter motorblocken till lastbilar och bussen. Den verksamheten kan inte gå ner – det skulle få enorma konsekvenser. Vi måste se till att det i alla lägen finns en stabil och konkurrenskraftig elförsörjning, säger han vidare.
Olika scenarier
I rapporten har man undersökt de långsiktiga scenarierna både med en hög och snabb elektrifiering och med ett lågt och långsamt elektrifieringsscenario. I högscenariot ligger Norrbottens län högst vad gäller elanvändningen, medan Västra Götaland kommer på andra plats. I lågscenariot är det däremot Västra Götaland som ligger i topp.
Det som skiljer Västra Götaland från Norrbotten är att i Västra Götaland förväntas den största andelen av den ökade efterfrågan komma från befintliga företag och de förväntas genomgå en omställning oavsett scenario. Det handlar dessutom om ett flertal bolag som genomför elektrifiering, medan det i Norrbotten är ett fåtal stora nya projekt som leder till den stora efterfrågan på el.
Sannolikheten är därmed större att satsningarna blir genomförda i Västra Götaland. Ytterligare en faktor som talar för en ökad elektrifiering i Västra Götaland är att där finns lång erfarenhet av produktion och användning av vätgas, vilket sker inom processindustrierna i regionen.
Sårbart läge för industrin
För Västra Götalands del är det framför allt två delar i rapporten som sticker ut. Dels den dramatiska ökningen av elanvändning de kommande tjugo åren, dels att effektbalansen försämras på ett påtagligt sätt.
Vi behöver helt klart mer investeringar i elnäten, men vi behöver också lösningar på kort sikt och vi kan få gasturbiner på plats till 2029.
Vid höglasttimmar 2045 kan Sverige ha ett effektunderskott på upp till 10 GW. I Västra Götaland beräknas ny elproduktion komma från havsbaserad vindkraft och solkraft, men trots det kommer effektbalansen att försämras. Det handlar om underskott under höglasttimmarna som pendlar mellan cirka – 1 000 och – 6 000 MWh/h. Eftersom mycket av elanvändningen i Västra Götaland kommer från kritiska processer inom industri och transport innebär detta en påtaglig sårbarhet.
Redan idag har Västra Götaland en negativ effektbalans under hela året, men underskotten kommer att förvärras successivt och 2045 är effektbalansen mycket negativ. Under större delen av året kommer importbehovet att vara konstant högt eftersom efterfrågan kraftigt överstiger den inhemska produktionen.
– Vi kommer att ha produktionen i en del av landet, medan den stora konsumtionen kommer att vara i en andra delar av landet, så vi kommer att behöva bygga ut infrastrukturen så att elen och effekten når kunden, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio och fortsätter:
– Det kommer att behövas enormt mycket elnätsinvesteringar för att möjliggöra detta. Omkring 70 procent av dessa investeringar handlar om att reinvestera i nät och produktion för att bibehålla den kapacitet som finns i landet idag.
Gasturbiner kan vara en del av lösningen
Det handlar även om investeringar i produktion.
– Vi behöver helt klart mer investeringar i elnäten, men vi behöver också lösningar på kort sikt och vi kan få gasturbiner på plats till 2029, säger Per-Anders Gustafsson, vd på Göteborg Energi.
Gasturbiner lyfts också fram i rapporten som en viktig del i att minska effektproblematiken och där har man antagit att 300 MW gasturbiner kan komma på plats till 2035, men enligt Per-Anders Gustafsson kan en del gasturbiner alltså vara på plats redan om fyra år.
Att det är bråttom är något som påpekas flera gånger under seminariet liksom att det behövs snabbare tillståndsprocesser och mer regional samverkan. Där lyfts ”Mariestadsprojektet” fram som ett bra exempel. Det handlar om tillståndsprocessen för Volvo AB:s kommande batterifabrik i Mariestad där Ellevio ska ansluta en 130 kV-anslutning och där alla tillstånd blev godkända på sex månader. Denna process brukar normalt ta upp till två år.
Viktigt med dialog
Batterifabriken i Mariestad beräknas bli av de stora elförbrukarna i Västra Götaland framöver. När produktionen är i full drift kommer den att kräva drygt 400 MW el, vilket motsvarar omkring hälften av elbehovet i Göteborg idag.
– I Mariestadsprojektet hade vi en utmärkt dialog med Ellevio och det behövs en nära dialog i sådana projekt och då kan man mycket lättare leta sig fram till effektivare processer, menar Anders Berger och han får medhåll av Johan Lindehag.
– Låt oss samtala som vi gjorde i Mariestadsprojektet också för hela det här länet. Vi kan inte låta industrin vänta på energisektorn och tvärtom, utan vi måste bygga så mycket infrastruktur för el, elproduktion och flex som möjligt. Det är vad som händer nu vad som avgör hur det ser ut 2045, säger Johan Lindehag.
Ladda ned Effektrapporten 2025.
Ann-Sofie Borglund
