Sommaren 2019 hamnade Eon och Malmö stad i mediernas strålkastare. Under några intensiva veckor i juni blev det då förstasidesnyheter om att brödföretaget Pågens utbyggnad i staden var hotad på grund av kapacitetsbrister i elnätet. Kunde man nu inte ens bygga ut ett bageri utan problem?
Energiminister Anders Ygeman var på plats och förhandlingar inleddes, bland annat om investeringsförutsättningarna i landets elnät. Som en följd av detta landade en ny proposition på riksdagens bord några månader senare. Den handlade om att införa ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, vilket syftade på outnyttjade intäkter under tidigare regleringsperioder som nu skulle kunna användas igen.
Under tiden lanserade Eon ett sjupunktsprogram för att råda bot på de största kortsiktiga utmaningarna i Malmöregionen. Det handlade bland annat om förstärkningar av viktiga knutpunkter i elnätet och att etablera nya flexlösningar. Samtidigt inledde Svenska kraftnät sitt arbete med att förstärka stamnätet i regionen.
– Ja, det var en ganska intensiv tid då när elektrifieringen började ta fart 2018 och 2019, säger Johan Mörnstam när vi ses på Eons nya huvudkontor i Nyhamnen i Malmö.
– Det var brist på kapacitet och det lyfte vi tillsammans med att antal företag. Men genom den nya lagen fick vi bättre förutsättningar för investeringar. Vid denna tid startade vi också vår egen flexplattform, Switch, vilket avlastade elnätet.
Femdubblad investeringstakt
Idag, sex år senare, är läget annorlunda. Svenska kraftnät meddelade i början av 2025 att de höjt kapaciteten med 600 MW sedan 2020 (vilket kan jämföras med Malmös topplastbehov på 400 MW). Och på Eon är investeringstakten högre än någonsin och har femdubblats sedan 2014. Företaget investerar idag cirka 6–7 miljarder kronor per år i sina elnät och har ökat kapaciteten i sina skånska regionnät med 150 MW sedan 2020.
– Vi har en klart bättre situation idag genom investeringarna i vårt regionnät och i stamnätet. Vi har moderniserat och framtidssäkrat elnätet och vi har också en bättre styrning – och utnyttjar därmed nätet bättre, konstaterar Johan Mörnstam.
Flex kommer att vara en viktig nyckel för att optimera elsystemet och använda det mer effektivt.
Samtidigt finns det ett fortsatt stort effektunderskott i Skåne, med bara 15 procents försörjningsgrad när det gäller el. Och efterfrågan ser ut att öka stadigt.
–I vårt system har vi idag kö som innehåller 52 GW effekt där man vill ha anslutning. Projekten har olika mognadsgrad och det är inte rimligt att alla blir av. Men det säger något om omfattningen.
Allt viktigare med flexlösningar
För att klara de kortsiktiga utmaningarna kommer olika flexlösningar att vara centrala. Eon ligger långt fram inom detta område, med totalt nio olika marknadsplatser, varav tre i Skåne.
– Flex kommer att vara en viktig nyckel för att optimera elsystemet och använda det mer effektivt. Samtidigt ska man inte ställa ökad flexibilitet mot investeringar i elnätet – vi måste ha både och, säger Johan Mörnstam.
En utmaning för kommande industrietableringar i södra Sverige är dock elpriserna som har varit betydligt högre i Skåne än i norra Sverige under senare år, på grund av deras tydliga koppling till norra Europas elmarknad.
3 lästips från Johan Mörnstam
Röde Orm, Frans G Bengtsson
Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
Amerikansk jord, Jeanine Cummins
Dagen innan vi ses har Svenska kraftnät meddelat att de befintliga fyra prisområdena i Sverige bör behållas under överskådlig tid, men att Svk eventuellt ska göra en förnyad analys.
– Vi tycker att man ska införa två elområden nu, men på sikt bör ett gemensamt elområde vara målet. Ju färre elområden, desto bättre, säger Johan Mörnstam och tar fram en lapp där han antecknat elpriserna för dagen.
– Idag ligger elpriset i SE1 och SE2 på 0–25 öre/kWh, medan elen i södra Sverige ligger på 1,0–1,7 kr/kWh. Det är en väldigt stor skillnad och inte långsiktigt rimligt.
Fjärrvärmen är inne i en tuff situation på grund av de höga bränslepriserna och ökade kostnader. Samtidigt är den oerhört viktig för elsystemet.
"Använd flaskhalsintäkterna till Kraftlyftet"
Prisskillnaden sätter fingret på vikten av högre överföringskapacitet mellan elprisområdena. Men den belyser också behovet av ny elproduktion i SE4, vilket Svenska kraftnät flera gånger lyft i sina rapporter.
I en debattartikel i Dagens Industri under våren lyfte Johan Mörnstam ett antal förslag för att lösa denna utmaning, bland annat att använda Svk:s flaskhalsintäkter för att stärka fjärr- och kraftvärmen.
– Bakgrunden är att fjärrvärmen är inne i en tuff situation på grund av de höga bränslepriserna och ökade kostnader. Samtidigt är den oerhört viktig för elsystemet. En kall vinterdag kan kraftvärmen avlasta elsystemet med 7 GW, lika mycket som kärnkraften, säger Johan Mörnstam.
– Därför tycker jag att regeringens satsning Kraftlyftet skulle kunna stärkas med flaskhalsintäkter som skulle kunna användas till att ny kraftvärmeproduktion i framför allt södra Sverige. Det skulle också stärka Sveriges beredskap.
Det skulle även vara bra för Eon som nu har långt gångna planer att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Malmö när Heleneholmsverket går i pension om några år – ”det är vårt huvudspår men vi tittar även på andra alternativ”.
Johan Mörnstam
Ålder: 58.
Bor: Barsebäckshamn.
Familj: Gift, tre barn och tre bonusbarn.
Gör på fritiden: Umgås med familj och vänner, vandra, segla, åka skidor.
Energitips: Eons app Elna som har funktionalitet för både smart laddning av bilen och smart styrning av värmepump.
Johan Mörnstam lyfter även fram fler förslag för att stärka fjärrvärmen, bland annat att sänka skatten på el i fjärrvärmeproduktionen, vilket skulle kunna göra fjärrvärmen mer flexibel.
– Förra året var elpriset negativt under 7–8 procent av tiden. Om vi får en skattenedsättning för fjärrvärmeproduktionen så skulle vi kunna producera värme med el under de här tiderna och lagra värmen. Vi borde utnyttja den här ökade volatiliteten på marknaden.
Tradingdelen av energimarknaden ligger Johan Mörnstam varmt om hjärtat, som jobbat i den typen av verksamhet mellan 1999 och 2012. Det var som ekonom han en gång kom in i Sydkraftskoncernen i mitten av 90-talet – ett företag som successivt inlemmades i Eon under början av 2000-talet.
– Från början hade jag inga planer att gå in i energisektorn, men den verkade spännande och relevant för samhället, säger han.
Det är så många aspekter nu som talar för att stärka elnätet, till exempel konkurrenskraft och beredskap för Sverige.
Efter att ha varit del i ledningen av den svenska tradingdelen fick han 2007 uppdraget att vara med och centralisera hela Eons tradingverksamhet i Düsseldorf, där han sedan var ansvarig för analys och hedging av Eons elproduktionsportfölj. 2012 var han tillbaka i Sverige och under 2014–19 var han vd för Eons Energidistribution innan han blev ansvarig för hela Eons nätverksamhet i Europa (exklusive Tyskland).
Många turer till Bryssel
Sedan våren 2023 är han vd för Eon i Norden, tillika ordförande i den europeiska elnätsorganisationen EDSO (European Distribution System Operators).
– Det blir många turer till Bryssel och mycket lobbying gentemot EU-kommissionen. Det är så många aspekter nu som talar för att stärka elnätet, till exempel konkurrenskraft och beredskap för Sverige, säger Johan Mörnstam.
– De här utmaningarna – att bygga ut elnätet snabbt – finns i hela Europa. Problemställningarna är lika men utgångspunkterna är olika. I Sverige har vi ju i princip en fossilfri elproduktion, vilket särskiljer oss.
Eon har dock övergett mycket av sin egen elproduktion. Den 1 januari 2016 avknoppades de konventionella kraftverken (vattenkraft och kärnkraft) till ett nytt bolag, Uniper, och 2020 sålde man av sina förnybara produktionsslag till RWE.
Idag är det tre ben i verksamheten: Networks (elnät), Infrastructure Solutions (fjärr- och kraftvärme) samt Retail (elhandel och kundlösningar).
– Vi har genomgått flera stora transformationer som speglar elmarknaden och är idag ett downstreamföretag nära kunden, med totalt 50 miljoner kunder i Europa.
I Sverige är man det största elnätsföretaget, tvåa när det gäller fjärrvärme och det tredje största inom elhandel.
– Elhandelsdelen är ju tuff och konkurrensutsatt. Här arbetar vi med att utveckla nya smarta kundlösningar där vi även försöker använda nya affärsmodeller. Det handlar till exempel om smart laddning och smart värme, där man kan styra sin värmepump, säger Johan Mörnstam.
Jag trodde aldrig att jag skulle stanna i energisektorn hela mitt liv – men så har det blivit.
Sverige har bra grundförutsättningar
Eon har dock nyligen reviderat sin strategi något. I december beslutade Eon att man skulle sluta sälja värmepumpar och solcellslösningar.
– Vi konstaterade att de här marknaderna har varit volatila och fragmenterade. Det är hög konkurrens och många små aktörer, och vi var inte konkurrenskraftiga här. Men vi tror ju fortfarande på solceller som en viktig del i det framtida energisystemet.
Kommer Sverige att klara nettonollmålet till 2045?
– Jag är optimist och tror att det finns goda förutsättningar. Vi har ett fossilfritt energisystem, en hög grad av digitalisering och en helt unik samverkan mellan företag, akademi och politiker.
– Det är bra grundförutsättningar. Samtidigt borde vi kunna göra saker lite snabbare och kanske inte alltid bokstavstolka alla EU-direktiv, säger Johan Mörnstam innan vi följer med honom i hissen upp till taket till kontoret med utsikt över Malmös olika sidor.
– Det händer så mycket i Malmö nu och vi är mitt inne i energiomställningen. Det är spännande och jag lär mig nya saker varje dag. Jag trodde aldrig att jag skulle stanna i energisektorn hela mitt liv – men så har det blivit.
En miljon kunder i Sverige– I Sverige levererar Eon el, värme och energilösningar till drygt en miljon hushåll och företag. Runt om i Sverige arbetar runt 3 500 medarbetare, inklusive dotterbolagen.
– Verksamheten är indelad i tre affärsområden Energy Networks (elnät), Energy Infrastructure Solutions (fjärr- och kraftvärme) och Energy Retail (elhandel och smarta energilösningar).
– Eon i Sverige är en del av den internationella energikoncernen Eon SE med huvudkontor i Essen, Tyskland. Inom koncernen arbetar runt 70 000 personer i 17 länder.
Johan Wickström
