Det var den 25 januari i fjol som energi- och näringsminister Ebba Busch meddelade att regeringen tillsatt en ny elmarknadsutredning. Utredningen skulle bland annat analysera och föreslå hur elmarknaden kan utvecklas för att stärka leveranssäkerheten och ge ökade incitament för ny elproduktion.
Nu ett år senare sitter utredningsgruppen och filar på konkreta förslag.
– Det kommer bli en rejäl lunta, runt 500–600 sidor. Men det är viktigare att det blir rätt än kort, säger den särskilde utredaren Bo Diczfalusy när vi träffas i utredningens lokaler i Garnisonen på Östermalm i Stockholm (det jättelika kontorskomplexet där avpolletterade generaldirektörer brukar hamna).
Den befintliga elmarknaden har i princip fungerat på samma sätt sedan avregleringen 1996, men efter de senaste årens volatila priser har många aktörer efterlyst utvecklade regler för att skapa bättre investeringsförutsättningar.
Inte så att själva grundprincipen – marginalprissättningen – ska förändras, men den kan behöva kompletteras.
Höga förväntningar
Förslagen som cirkulerat handlar bland annat om att se till att samtliga nyttor på elmarknaden får betalt och om det behöver inrättas en kapacitetsmekanism för att komplettera den så kallade energy only-marknaden, som enbart ger betalt för levererade kilowattimmar (bortsett från en del stödtjänster).
En välfungerande elmarknad är central för att det svenska elsystemet ska kunna fördubblas till 2045, vilket i sin tur är en förutsättning för att klara klimatmålen, nettonollutsläpp. Därför är förväntningarna på utredningen högt satta, från såväl regeringskansli som branschaktörer.
Det finns många förväntningar på att vi ska titta på saker som ligger utanför direktiven – men vi följer direktiven slaviskt.
Den som varit på en energikonferens under det senaste året vet att elmarknadsutredningen nästan alltid kommer på tal (”det är Bosse som ska klara biffen”).
– Det är en bra bekräftelse på att det vi håller på med är viktigt och att det är ett ansvarsfullt uppdrag, säger Bo Diczfalusy som har jobbat med energifrågor i ett halvt sekel, bland annat i regeringskansliet, på IEA och som kanslichef för Energikommissionen.
– Men en del kommer nog bli lite besvikna. Det finns många förväntningar på att vi ska titta på saker som ligger utanför direktiven, till exempel prismekanismer eller utrikeshandel. Men vi följer direktiven slaviskt, det är vår stentavla. Och det gäller att läsa verben rätt noga i direktivet – det är skillnad mellan att ”föreslå” och ”belysa”.
En rutinerad grupp
Till sin hjälp har Bo Diczfalusy fyra rutinerade utredningspersoner med lång erfarenhet från energiområdet som han har handplockat. Två ekonomer: Elon Axberg (Svk) och Cecilia Hellner (egen konsult, tidigare bland annat Vattenfall och Svk), och två jurister: Roger Husblad (Ei) och Hanna M Andersson (Foyen advokatbyrå).
Samtliga är för ovanlighetens skull samlade på Garnisonen denna sena decemberdag. Sedan några månader tillbaka är de på gång att börja skriva mer skarpa utkast till utredningen, som består av tre delar:
– att ge förslag på hur den finansiella elmarknaden kan utvecklas och se om det behövs nya riskdelningsinstrument för att ge långsiktiga investeringsförutsättningar;
– att se över och förtydliga systemansvaret för elsystemet på olika nivåer;
– att föreslå hur anvisade elavtal ska avvecklas.
I den allmänna debatten är det punkt 1 som är mest i fokus: investeringsförutsättningarna. Här ska utredningen ta avstamp i EU:s nya elmarknadsdirektiv som klubbades i slutet av 2023, där man bland annat lyfter fram så kallade dubbelriktade marginalkontrakt (Cfd-er) som ett möjligt incitament på elmarknaden. Dessa kontrakt garanterar en viss nivå på elproducenternas intäkt.
Samarbete med övriga utredningar
Det är en liknande modell som Mats Dillén föreslog i utredningen om finansiering av ny svensk kärnkraft, som lades fram i augusti. Här föreslog han bland annat ett säkrat elpris på 80 öre/kWh för ny kärnkraft, utöver riskfria statliga lån under konstruktionsfasen.
– Vi ska se om det behövs liknande – eller andra - modeller för andra kraftslag, till exempel havsbaserad vindkraft eller biobaserad kraftvärme. Mycket handlar om hur man ska fördela risken, säger Bo Diczfalusy som av naturliga skäl inte kan vara särskilt specifik om var utredningens förslag kommer landa – utan bara prata i generella termer om olika alternativ.
Utredningen har haft diskussioner med Dillén och har även samarbetat med havsvindsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande i december, där man tydligt slog fast att det inte går att bygga havsvindkraft idag utan statligt stöd.
– Det är låga elpriser och gott om el nu. Så idag är det inte så mycket som är lönsamt, men om 30 år kan det se annorlunda ut om elanvändningen ökar. Det kan nog behövas någon form av ekonomiska garantier, säger Bo Diczfalusy.
Vi behöver skriva om den svenska lagstiftningen så att den bättre speglar verkligheten och anpassas till EU-direktiven.
Förtydliga systemansvaret
Utredningen kommer också se över om elmarknadens stödtjänster kan behöva utvecklas ytterligare för att det ska gå att få betalt för fler nyttor i elsystemet, till exempel planerbarhet. Man ska även analysera Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism och se om en sådan kan bidra till ökad leveranssäkerhet. Och även undersöka hur långsiktiga elprisavtal (så kallade PPA-er) fungerar och vid behov utveckla dem.
Även om de finansiella delarna är mest i fokus i mediedebatten är det kanske ännu mer arbete med punkt 2: att förtydliga systemansvaret. Det blir i alla fall troligen utredningens största del sidmässigt, enligt Bo Diczfalusy, och en viktig del för landets elnätsföretag.
– Det är mycket legal analys i detta avsnitt. Vi behöver skriva om den svenska lagstiftningen så att den bättre speglar verkligheten och anpassas till EU-direktiven. Vi ska bland annat definiera begreppet systemansvarig och tydliggöra dennes ansvarsområden på olika nivåer. Ska till exempel alla elnätsföretag vara systemansvariga eller ska det finnas undantag.
Hur jobbar ni konkret för att ta fram förslagen i utredningen?
– Vi försöker träffa så många vi kan. Vi har gjort ett par studieresor i landet och till Bryssel för att få input och pröva tankar. Vi har också haft tre hearings – ett per område – för att få in mer input till utredningen, säger Bo Diczfalusy.
Utredningen har även en expertgrupp till sin hjälp, som är utsedd av regeringskansliet. I den finns företrädare från bland annat Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät, Energiföretagen och regeringskansliet.
– Vi skickar texter löpande till dem och stämmer av, säger Bo Diczfalusy.
Det är jätteviktigt vilka signaler som skickas. Det är ju inga aktörer som bygger ny elproduktion på chans, det behövs mer fasta spelregler.
Snart dags för slutskrivningar
Nu efter ett par månader har utredarna skrivit ihop omkring 300 sidor text. Nyligen har de varit på ett internat med expertgruppen under några dagar och finslipat förslagen ytterligare. Nu närmar man sig slutskrivningarna.
Vilka är de största utmaningarna i det här uppdraget?
– Det är att hitta en gemensam berättelse utifrån de olika delarna i våra direktiv. Att få alla delar att hänga ihop så att vi kan framtidssäkra elmarknaden och få infrastrukturen att byggas ut. Men det är väldigt många detaljer och begrepp att hantera, konstaterar Bo Diczfalusy.
– Men det är jätteviktigt vilka signaler som skickas. Det är ju inga aktörer som bygger ny elproduktion på chans, det behövs mer fasta spelregler.
Slutresultatet kommer presenteras den 25 april – då får vi se om branschens förväntningar blir uppfyllda.
Johan Wickström