Många industriprocesser är inte så digitaliserade som de borde vara. Industrins digitalisering är förhållandevis låg, säger Lars Olsson, seniorkonsult i elsystem med uppdrag för Glava Energy Center.
Från delar av processindustrin finns därför inte tillräckligt med energidata för att produktionsprocessens elförbrukning ska kunna anpassas till elnätets kapacitet. Samtidigt saknar elnätsföretag ofta översikt över industrikundens egentliga energibehov.
Bristen på samkörning av data bromsar den elektrifiering som är en bärande del i Sveriges klimatplan, menar Lars Olsson.
– Om industrins elektrifiering ska bli möjlig måste en fungerande datadelning vara på plats. Industrin behöver dela både faktiska och prognostiserade energidata med nätägaren. Idag görs inte det, säger han.
Elnät behöver data
Den utmaningen har Glava Energy Center i Värmland tagit sig an. Våren 2025 bildade man ett konsortium bestående av industriföretag, energi- och nätbolag, teknikleverantörer och systemforskare.
I en första omgång har målet varit att identifiera varför datadelningen mellan industri och elnät inte är större, något energipolitikens elektrifiering i sin konsekvens egentligen kräver.
Med finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova upprättades projektet Regional Digitalisation of Industrial Energy for Zero Emissions (RedigitiZe) som under hösten har presenterat förstudien Digitalisering av industrins elektrifiering.
Världen möts i Värmland
I förstudien tittar man närmare på det värmländska tillståndet. Värmland befinner sig mitt i det industriella paradigmskiftet kring energiomställning och elektrifiering, så tanken är att de svar man hittar också kan spegla liknande utmaningar på andra håll.
Här blandas traditionell teknologi med modern spjutspetskompetens inom stål-, skogs- och massabaserade verksamheter som sedan länge är globala koncerner. Här finns Stora Enso, Billerud, Valmet och stålentreprenören Uddeholm, en av världens ledande tillverkare av verktyg med huvudproduktion i Hagfors. Värmlands största elnätsägare är dessutom kanadensisk-svenska Ellevio.
Många företag sitter på värdefulla data och kunskap och mycket av hårdvaran och kompetensen finns redan på plats, men nyttan med att dela måste bli tydligare.
Ingen teknisk fråga
Under arbetet med förstudien stod det tidigt klart att digitaliseringens största utmaning inte främst är en teknisk fråga. Det är ingen svår uppgift att byta ut analoga och elektromekaniska mätverktyg med digitala sensorer. Det handlar mer om tid, finansiering och motivation.
– Digital teknik kan relativt enkelt beställas och installeras också i större sammanhang. Det innebär kanske att man måste skifta ut det befintliga it-systemet, men det går utmärkt att hantera om man ser nyttan med det, säger Lars Olsson.
Vissa av Uddeholms ugnar är till exempel fullpackade med sensorer för bland annat maskininlärning. Med stora mängder produktionsdata och avancerade algoritmer kan man till exempel inom underhållet förutspå kommande förlopp och hitta fel innan de uppstår.
Värdefulla industridata
Under en presentation av förstudien tidigare i höstas påpekade David Blecko, chef för energi, teknik och infrastruktur på Uddeholm, att det för industrin kan vara svårt att omedelbart se nyttan med digitaliserad elektrifiering. Ambitionen är det inget fel på men frågan är ändå ”varför,” menade han.
– Många företag sitter på värdefulla data och kunskap och mycket av hårdvaran och kompetensen finns redan på plats, men nyttan med att dela måste bli tydligare. Det handlar om incitament för att komma vidare, sa David Blecko.
Enligt Elin Sandahl, vd på cybersäkerhetföretaget Norgald som i RedigitiZe har kartlagt olika it-lösningar, är industrins digitala system mycket ojämnt fördelade. De finns ofta redan på plats men måste ”skalas och integreras med säkra gemensamma plattformar”.
Traditionellt har nätbolagen aldrig behövt ta reda på industrins processer. Från industrin får de den information de behöver i förbindelse med faktureringen, och det nöjer man sig ofta med.
Djupare förståelse behövs
Sett ur elnätens synvinkel är industrins kunskap om eldistributionens behov generellt sett låg, enligt Lars Olsson. Över lag krävs bättre samkörning av energidata med elnätet.
– Industriföretag behöver förstå hur man kan hjälpa lokalnäten att möta effektbehoven och frigöra den kapacitet som krävs för nya anslutningar och fortsatt elektrifiering, säger Lars Olsson som har bred erfarenhet av större elsystem, bland annat som vd för Karlstads Elnät, Göteborg Energi Elnät och Falbygdens Energi från 2001 till 2014.
Unika förutsättningar
Utan digitalisering av tunga produktionsprocesser blir det svårt att få översikt över industrins faktiska energiflöde, men ansvaret ligger inte enbart hos industriföretagen, framhåller Lars Olsson.
I delar av nätbranschen har man knappt sett, och kanske långt mindre förstått, industrins aversion mot digitaliserade processer, och ingen av parterna har haft behov av att lyfta frågan.
– Traditionellt har nätbolagen aldrig behövt ta reda på industrins processer. Från industrin får de den information de behöver i förbindelse med faktureringen, och det nöjer man sig ofta med, säger Lars Olsson.
Det betyder emellertid inte att det finns ett motstånd mot själva digitaliseringen. Tvärt emot är både nätbranschen och industrin positiva till mer flexibilitet i elnätet, menar Lars Olsson. De behöver däremot lära sig mer om varandras unika förutsättningar.
Potentiella affärer
Det är först när aktörer från båda sektorer kan dela samma information som man också kan komma åt den gemensamma nyttan. Då kan man skapa affärer som är grunden för den flexibilitet som idag ligger oanvänd, och potentialen är stor, enligt Olsson.
I den aktuella Energiforsk-studien Metodik för flexibilitet i elnäten, en pilotstudie på Värmlands elnät har Lars Olsson tillsammans med David Olsson, projektledare vid Glava Energy Center, identifierat en flexibilitetspotential i de värmländska elnäten på över 1000 MW från industrikunder tillsammans med elproducenter, energilager och flexibla resurser hos privatpersoner.
Bygger testbädd
På Glava Energy Center vill man nu bygga upp en kompetens som kan skapa gemensam nytta kring datadelning och förlösa den elektrifiering som idag ligger i träda. Mycket handlar om att ta fram affärsmodeller som främjar samverkan mellan branscherna men utan energidata blir det inga affärer.
– Man saknar incitament som gör det lönsamt att samarbeta kring energidata, säger Lars Olsson.
Förstudien lägger därför grunden till ett genomförandeprojekt med tester i verkliga miljöer med nyckeltal och mätetal. Målet är att sätta upp en regional testbädd av Vinnova-modell för tekniska och affärsmässiga lösningar med fokus på sektorkoppling mellan energi och industri.
Fyller tomrummet
Tillsammans med diverse aktörer vill RedigitiZe ta fram hård- och mjukvara som kan testas och utvärderas i projektet. De energidata som då kan hämtas fram ska göras tillgängliga i en ny databas där både nätbolag och industriverksamheter kan hitta nya flexible affärer i det digitala tomrummet mellan elproduktion och industriprocesser.
– Det här är sådant vi känner igen från flexmarknader och villkorade elnätsavtal, men nu satt in i ett nytt och större industriellt sammanhang. Det är inte mer märkvärdigt än att ge elektrifieringen en chans att regleras på ett smartare sätt än hittills, säger Lars Olsson.
Om industriföretag kan kompenseras för styrning av energiflödet i produktionsprocesser så kan det gynna flexibiliteten i elnätet.
Myndigheternas ansvar
Den stora utmaningen är nätregleringen. Dagens reglering gynnar varken flexibilitet eller styrning, påpekar Lars Olsson, och gör det svårt att samverka med industrin. Intäktsramen är flexibiliteten gissel.
– I nätbranschen finns affärsmodeller med inbyggda målkonflikter som är helt onödiga, som till exempel den monopolistiska nättaxan. Nätbolagen sätter priserna enligt myndigheternas taxor och det finns inget förhandlingsutrymme, säger Lars Olsson.
Nu har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med föreslagna lagändringar för en ny nätreglering som ska ge Energimarknadsinspektionen nya villkor. Tanken är att elnäten ska regleras bättre enligt dagens krav, där intäktsram och flexibilitet är centrala begrepp.
Stjälpa eller hjälpa
– Det blir mycket intressant att se hur den nya nätregleringen landar kring elektrifiering av den tunga industrin, säger Lars Olsson.
Om det blir som regeringen föreslår så kommer avkastningen för nätföretagen att försämras dramatiskt, menar han, men det kan ändå underlätta för flexibiliteten i elnätet. Det hänger på vilka kostnader för styrning av el som den nya regleringen vill tillåta.
– Om industriföretag kan kompenseras för styrning av energiflödet i produktionsprocesser så kan det gynna flexibiliteten i elnätet. Det kan i så fall bli ett incitament för bättre affärer kring digitalisering av elektrifieringen, säger Lars Olsson.
Läs studien här: Metodik för flexibilitet i elnäten.
Glava Energy Center
Sedan starten 2009 har Glava Energy Center i Arvika kommun växt till att idag vara norra Europas största innovations- och kunskapscentrum för utveckling av hållbara energisystem, både som teknisk testsite och med utbildningsverksamhet.
Det började som en spinoff av det svensk-norska solcellsföretaget REC som 2003 startade Scanmodule med tillverkning av solpaneler i tätorten Glava. Sedan dess har man genomfört fler än 80 innovationsprojekt. Idag är synfältet utvidgad till hela energisystemet, inklusive industriperspektivet.
Morten Valestrand
