Kinnekulle Energi, med bas i Götene i Västra Götaland, har ett elnät som täcker drygt 7 000 kunder, varav ett antal större industrikunder.
– Vi fick signaler från Ellevio att det är tajt med utrymme i ovanliggande nät och att vi kan få svårt att få tilldelning av effekt. Samtidigt är det flera större industrier i Götene kommun som växer och som har en prognos på nära dubbelt uttag av el de närmaste åren. Detta sammantaget gjorde att vi initierade en lokal flexmarknad, säger Jacob Eriksson, affärsområdeschef infrastruktur på Kinnekulle Energi.
– 17 av våra största kunder utgör 75 procent av vårt effektuttag, så vi såg att det fanns goda möjligheter att jobba med flex.
Fyra stora kunder deltog
Kinnekulle Energi tillfrågade de största kunderna om att vara med i flexmarknaden. Industriföretagen Dafgårds, GKT och Nolato samt aggregatorn CheckWatt valde att delta. Livsmedelstillverkaren Dafgårds har stora flexmöjligheter då de kan växla bränsle mellan el och HVO, vilket gör att de kan sänka sitt uttag från elnätet under en längre tid.
– De kan teoretiskt köra med HVO hur länge som helst, så det är en extremt bra flexresurs. De kan bränsleväxla upp till 5 MW vilket är betydande i vårt elnät, säger Jacob Eriksson.
CheckWatt ingår i flexmarknaden med sina batterier, så där finns flexmöjligheter på 0,5 MW.
– Av CheckWatt och Dafgårds har vi köpt tillgänglighet och flexibilitet i den stunden vi behöver den och de timmar vi behöver den, säger Jacob Eriksson.
Vi har tecknat villkorade avtal med ett antal nya kunder som kanske egentligen inte skulle få plats utan att utöka abonnemanget. Det innebär att vi kan utnyttja elnätet mer effektivt.
Sänkta effektuttag under bestämda timmar
Därutöver har Kinnekulle Energi ett avtal kallat MaxUsage med GKT och Nolato. MaxUsage är en avtalsform som används inom Effekthandel Väst och som innebär att leverantören sänker sitt effektuttag till en bestämd nivå under specifika timmar och får en löpande ersättning för detta.
I den lokala flexmarknaden i Götene ingick transportföretaget GKT med sin kyllager. Genom att köra den anläggningen under natten i stället för på morgonen kunde de flytta last från höglasttid till låglasttid. Plastindustrin Nolato ingick med sina laddstolpar och genom att stänga av dessa vissa timmar kunde de minska användningen under höglasttid.
– Dessa två bolag har bidragit med omkring 150 kW. Den här typen av avtal tror vi dock kommer att konkurreras ut i samband med att vi inför effekttarifferna nästa år. Då kommer kunderna förhoppningsvis att anpassa sitt uttag efter effekttariffen, säger Jacob Eriksson.
Villkorade avtal med nya kunder
Flexlösningen med de fyra aktörer som ingått i flexmarknaden bygger på frivillighet och har kompletterats med villkorade avtal.
– Vi har tecknat villkorade avtal med ett antal nya kunder som kanske egentligen inte skulle få plats utan att utöka abonnemanget. Det innebär att vi kan utnyttja elnätet mer effektivt. Effektutrymme utanför höglastperioder kan nu till viss grad utnyttjas eftersom vi kan flexa bort effekttopparna när det är som störst belastning på elnätet.
Resultat av flexmarknaden under vintern 2024–2025 visar att marknaden har fungerat bra. Man lyckades få fram en ökad kapacitet med 125 MWh, varav 19,5 MWh aktiverades, och dessutom frigjordes 81,7 MWh inom ramen för MaxUsage-avtal
– Tekniken fungerar bra. Det som är en utmaning är snarare att hitta rätt affärsmodeller för oss och kunderna, att organisera resurserna på ett effektivt sätt, men även att skapa förtroende hos kunderna, säger Jacob Eriksson.
Arbetar vidare med automatisering
Nu arbetar Kinnekulle Energi vidare med att utveckla sin flexmarknad. Det handlar dels om att automatisera flextjänsterna, där hittills mycket har gjorts manuellt, dels om att erbjuda en ny typ av avtal för flexibla anslutningar.
Denna avtalsform utgår från ett nytt regelverk från EU. Det innebär att elnätsbolaget kan ansluta kunder till elnätet även om det inte finns full nätkapacitet, dock under villkor att kunderna enbart kan få el när det finns tillgängligt.
– Då kan man utforma avtalet så att kunden exempelvis får en lägre anslutningsavgift och en tariffutformning som ser lite annorlunda ut där kunden har accepterat att vi inte utökar ovanliggande nätabonnemang och att man som kund inte alltid kan ha tillgång till el, säger Jacob Eriksson.
– Där ett sådant avtal skulle fungera är exempelvis energilager, värmeverk och vätgasproduktionsanläggningar. Vi har långt gångna avtalsförhandlingar med att ansluta fjärrvärme och ett batterilager, så det hoppas jag att vi kan vara klara med inom kort. Tillsammans med de andra flexåtgärderna innebär detta att vi får ett extremt effektivt nätutnyttjande. Vi höjer drastiskt nyttjandegraden med vårt elnät, avslutar Jacob Eriksson.
Läs mer om hur man löser effektutmaningen i Götene.
Ann-Sofie Borglund
