ISverige finns cirka 275 mil fjärrvärmekulvertar – fram- och returledning i samma schakt – som byggdes under perioden 1950–1980. De äldsta systemen består av betongkulvertar med rör som är inlindade i isolering av mineralull, medan de senare som introducerades på 1970-tal är plastmantlade stålrörsledningar med skumisolering som lades direkt i marken och som dessutom har larmtrådar som möjliggör övervakning.
Dessa kulvertar väntas successivt att uppnå sin tekniska livslängd fram till 2040 och behöver då ersättas. Detta är förenat med höga kostnader.
Enligt en rapport från Sweco, som genomförts på uppdrag av Energimarknadsinspektionen och kom 2023, kan det röra sig om kostnader på omkring totalt 70 miljarder kronor. Summan är dock förknippad med stora osäkerheter, enligt rapporten. Som en jämförelse investerar fjärrvärmebolagen i dagsläget cirka 3,4 miljarder per år i näten.
Förebyggande åtgärder
På Energiföretagen har man inte gjort någon egen analys kring hur stora reinvesteringskostnaderna är, men där tror man att det finns pengar att spara med förebyggande åtgärder.
– Den uppskattade kostnaden på 70 miljarder kronor bygger på att majoriteten av de gamla kulvertarna behöver bytas ut, men det är inte säkert att det är nödvändigt. Kan man förlänga livslängden genom förebyggande underhåll på kulvertarna och rören finns det mycket pengar att spara, säger Leif Nordengren, ansvarig för fjärrvärmedistribution på Energiföretagen.
Han pekar på att många fjärrvärmeföretag arbetar med olika slags metoder och underhållsstrategier för att förlänga livslängden på sina system. Det kan handla om att undersöka och laga delar av kulvertarna samt behålla de delar som är bra. Relining är en metod som är under utveckling och som kan passa när det handlar om infrastrukturen i en utmanande miljö, som mitt i en stad eller under en järnväg där avstängning av annan infrastruktur får stora konsekvenser.
Förväntad livslängd på fjärrvärmeledningarLedningar förlagda 1950-1980 60 årLedningar förlagda 1980-talet 80 årLedningar förlagda 1990-talet– 80+ år
Större utmaningar i innerstaden
Ska man byta ut ett rör eller en kulvert som uppnått sin tekniska livslängd består den höga kostnaden av markentreprenad och rörentreprenad. Många av de äldre kulvertarna byggdes när fjärrvärmesystemen var nya i kommunerna och finns ofta i tätort och innerstadsbebyggelse. Där är utmaningarna större och innebär höga byggkostnader, i första hand för återställningsarbete, hinder av ledningar och trafikanordningar. Ytterligare faktorer som driver upp kostnaderna är kopplade till miljökrav för deponi av schaktmassor och CFC-rör vid reinvestering och nyförläggning.
– Det pågår därför projekt hur man kan återanvända schaktmassor och i Stockholm renas massorna genom ett samarbete mellan Stockholm stad och Stockholm Exergi. Fjärrvärmebolag tittar även på möjligheten till grundare förläggning av fjärrvärmerör för att därigenom minska schaktkostnader och mängden massor, berättar Leif Nordengren.
Man kan ju inte ha system som riskerar att drabbas av många oplanerade avbrott på grund av bristande underhåll och reinvesteringar.
Kostnadseffektiva lösningar
Sweco pekar på att strategierna kring reinvesteringar i fjärrvärmenätet är olika för bolagen. De stora och medelstora bolagen har mer ekonomiska muskler och har också ofta reinvesteringsplaner. De mindre bolagen har däremot inte alltid tagit höjd för sina reinvesteringar, vilket kan medföra viss osäkerhet när det gäller hur finansiering av reinvesteringar ska genomföras, men detta är ett generellt perspektiv.
– Eftersom fjärrvärmen är konkurrensutsatt är det viktigt för fjärrvärmebolagen att hitta kostnadseffektiva lösningar att ta hand om sitt nät. Det är centralt utifrån leveranssäkerhet att fjärrvärmenätet fungerar, för man kan ju inte ha system som riskerar att drabbas av många oplanerade avbrott på grund av bristande underhåll och reinvesteringar, säger Leif Nordengren.
En viktig anledning till underhåll och planerade reinvesteringar av fjärrvärmerör är just att bibehålla leveranssäkerheten gentemot sina kunder.
Svårt att bedöma skicket
En annan orsak till reinvestering eller underhållsåtgärd i fjärrvärmesystem är att äldre kulvertar och kammare, på grund av betong och armering, kan ha skador som påverkar dess bärighet. Då kan det i vissa fall vara berättigat att reinvestera i en ny kulvert och ta bort kammare och ersätta med ventilbrunnar som tar bort arbetsmiljörisker såsom skållning eller legionella vid nedstigning i kammare.
Svårigheten med att bedöma skicket på gamla rör och kulvertar är att de ligger under mark och det äldsta systemet har inte larmtrådar som indikerar när det sker läckage. Därför får man använda sig av andra metoder som omsättning av vattnet i näten, termografering, rondering och inspektioner samt inrapportering av läckage från kunder. Några bolag har prövat att söka och verifiera misstänkta läckage med specialutbildad hund.
– Även att få tag i rätt personal och entreprenörer som ska göra jobbet kan vara en utmaning, säger Leif Nordengren.
Förväntad livslängd på fjärrvärmeledningarLedningar förlagda 1950-1980 60 årLedningar förlagda 1980-talet 80 årLedningar förlagda 1990-talet– 80+ år
Ann-Sofie Borglund
