Vätgasen kommer få en nyckelroll i klimatomställningen, framför allt för att fasa ut fossila bränslen i industrin men eventuellt också inom transportsektorn. Det sjuder av industriprojekt i hela landet som är beroende av grön vätgas, som ska produceras av fossilfri el genom elektrolys av vatten.
Men hur ska denna vätgasstruktur utvecklas, hur ser samspelet ut med elinfrastrukturen och vilka är de stora utmaningarna för att få det att rulla?
Det är några av frågorna i Energimyndighetens delrapport om vätgas som nu presenterats – en rapport som också innehåller en kartläggning av den spirande vätgasmarknaden.
– Det här är ett stort och omfattande uppdrag. Vätgasen är lurig och har så många ansikten. Stora aktörer som Hybrit och LKAB har ju helt andra förutsättningar och behov än de som söker bidrag för vätgastankstationer, säger Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten.
Väntar på gasmarknadsdirektivet
Samtidigt är det lite tidigt att dra ut detaljerade riktlinjer då hela branschen sitter och väntar på EU:s gasmarknadsdirektiv som väntas komma i slutet av april eller början av maj.
Men när EU släpper detta gäller det att agera snabbt, enligt Energimyndigheten.
– Den viktigaste slutsatsen i vår rapport är att tillsätta en statlig utredning (SOU) så fort som möjligt när gasmarknadsdirektivet kommer. Vi behöver ha tydliga riktlinjer och ansvarsroller på plats och en förvaltningsteknisk infrastruktur, säger Gustav Ebenå.
– Idag finns det för mycket osäkerhet, inte minst för de mindre företagen. Vem ska de ringa och fråga? Man behöver veta vem man ska prata med.
I Energimyndighetens uppdrag har också ingått att titta på om det eventuellt behövs styrmedel för att främja vätgasen.
–Det är möjligt att det behövs ett stödsystem, men det går inte att ta ställning till detta idag. Det är så mycket osäkerheter. I nuläget är det mycket viktigare att få lagstiftning på plats och utse ansvariga myndigheter.
Ibland kan det vara mer effektivt att flytta på gas än el. Det gäller att hitta sätta att optimera detta på.
60-tal större vätgasprojekt
I delrapporten gör man också en analys hur behoven ser ut. Idag finns ett 60-tal större vätgasprojekt i tidiga faser, exklusive vätgastankstationer. Elektrolyskapaciteten 2050 beräknas bli cirka 22 GW i myndighetens referensscenario (vilket kan jämföras med Sveriges effektbehov under topplasttimmar som brukar ligga på runt 25 GW).
Tittar man närmare på vätgaskartan ser man hur olika kluster har format sig: dels i Norrland med stålsatsningarna, dels på Västkusten med kemiindustrin, dels på delar av östkusten med elektrobränslen som huvudfokus.
Idag finns ett gasnät enbart i sydvästra Sverige. Hur blir det i framtiden – är det ett rikstäckande vätgasnätverk som kommer att byggas upp?
– Jag tror inte att vi får ett heltäckande nätverk i början, utan det kommer nog vara lokala och regionala nätverk som sedan succesivt kanske byggs ihop till något mer heltäckande. Men vätgasmackarna kommer inte att sammankopplas med pipelines, där blir det ungefär som dagens bensinmackar: att man kör ut bränslet med lastbilar.
Synergierna mellan el och vätgas
I rapporten tittar man också på hur synergierna mellan el- ochvätgasmarknaden kan bli. En slutsats är att det oftast ger mer nytta att bygga elledningar eftersom elbehovet är jämnare. Å andra sidan är det lite billigare och enklare att bygga gasrör.
– Här behöver vi optimera så att man kan dra nytta av synergierna mellan el och vätgas. Ibland kan det vara mer effektivt att flytta på gas än el. Det gäller att hitta sätta att optimera detta på. Det behöver finnas aktörer som har ansvar för de här delarna så att de kan mötas för bästa möjliga optimering, säger Gustav Ebenå.
Även när det gäller flexibiliteten i elsystemet kommer vätgasen ha en central roll, dels genom att den kan lagras i stora bergrum (som i Hybrit), dels genom att de elslukande elektrolysörerna kan dras ner och upp utefter behov.
– Jag brukar säga att vätgasen är lite som energisystemets Barbapapa som anpassar sig efter den plats som finns i systemet. Den är en väldigt flexibel energikälla. Och den kan också användas som reservkraft, framför allt på mikronivå i bränsleceller. Sedan är det alltid bra med dubbla distributionssystem av energi – både el och vätgas. Det skapar ju större trygghet att kunna välja mellan el och vätgas.
Kritiken mot vätgasen.
Samma dag som Energimyndigheten släppte sin analys presenterade Skandinaviska policyinstitutet en rapport under rubriken: ”Vätgasen – en grön bubbla?”.
Hur ser du på kritiken mot vätgasen?
– Jag har inte läst rapporten. Men när det gäller affärsmässigheten får aktörerna stå för den. Samtidigt behöver vi adressera ett akut och reellt klimatproblem. Det hade ju varit synd att offra klimatet på grund av dålig ekonomi, konstaterar Gustav Ebenå.
Nu fortsätter Energimyndigheten sin analys av vätgasmarknaden. I nästa skede handlar det mycket om dialog med intressenter och att utveckla samverkansplattformar. En slutrapport kommer levereras innan årets slut.
– Men redan nu föreslår vi att Energimyndigheten får en roll som nationellt centrum för vätgas för att följa utvecklingen och röja hinder inom området för att bereda vägen för en fortsatt utbyggnad. Lite på samma sätt som den nationella samordnaren för kärnkraft, säger Gustav Ebenå.
Energimyndighetens förslag för vätgasmarknaden
Ta snarast fram grundläggande regelverk för vätgasmarknad – tillsätt snarast en statlig offentlig utredning för att ta fram ett samlat förslag till reglering av vätgasmarknaden i Sverige.
Säkerställ förutsättningar för snabb kompetensuppbyggnad och uppdatering av regler för säkerhet – kunskapsuppbyggnaden behöver ske dels hos MSB, dels hos kommuner och länsstyrelser som ska tillämpa de nya reglerna.
Lägg till vätgas som eget tillsynsområde i säkerhetsskyddsförordningen – lägg till vätgas som ett eget tillsynsområde, tillsammans med övriga energislag, under Energimyndighetens tillsynsansvar.
Ge Energimyndigheten uppdrag att bilda ett nationellt centrum för vätgas
Läs rapporten här.
Johan Wickström
