Civilplikten för elförsörjningen, som lades ner 2008, återinfördes av regeringen i januari. Bakgrunden är att Svenska kraftnät i oktober 2023 fick i uppdrag att analysera behovet av civilplikt inom elförsörjningen, och i sin utredning förordade en aktivering.
Det beror framför allt på det allvarligt försämrade säkerhetspolitiska läget och kriget i Ukraina, säger Ann-Sofie Fahlgren, ansvarig för elberedskap på Svenska kraftnät.
– Elförsörjningen är ett prioriterat mål för antagonister. Och elförsörjningen är grunden för mycket av den samhällsviktiga verksamhet som bedrivs.
– Så i bakhuvudet har vi haft med vad som händer i Ukraina. Hur attackeras elförsörjningen där? Vad har försvarsberedningen för medskick och – framför allt – vad kan ge ett stort resultat på kort tid?
Två prioriterade yrkesgrupper
I ett första led är det två områden som bedömts som lämpliga att förstärka. Det handlar främst om personer som ska reparera skadade elledningar och stationer samt tekniker för att kunna bemanna viktiga vattenkraftsanläggningar.
– Vi har i utredningen samverkat väldigt mycket med branschaktörerna och sållat ut var man skulle kunna tillföra personer genom kortare utbildningar. Och då är det de här två områdena som vi har vaskat fram, eftersom de skulle kunna leda till en snabb och viktig förstärkning av elförsörjningen.
Myndigheten har också konstaterat att det finns en hel del specialistkompetenser som också skulle behöva stärkas upp vid höjd beredskap.
– Då kan det vara it och systemkompetenser eller kontrollrumspersonal och så vidare. Men de kräver djup och ständigt uppdaterad kunskap om just det systemet och just den anläggningen, så det är inte lämpligt för en kortare utbildning, säger Ann-Sofie Fahlgren.
De vi tänker ska förstärka elproduktionen eller elverksamheten jobbar idag med andra saker. Kanske de har jobbat med elförsörjning förut.
1 000 personer ska gå utbildningen
Svenska kraftnät kommer under 2025–2028 att skriva in 1 000 personer, som ska genomgå en repetitionsutbildning. Det innebär att man behöver rätt erfarenhet och utbildning i botten. På sikt behöver ytterligare 5 000 personer kallas in.
Vilka är det som kan kallas in?
– Vi kommer att begära in uppgifter från olika utbildningsanordnare hos både myndigheter och yrkeshögskolor, så att vi får en lista där vi kan göra ett urval. Det arbetet kommer att vara klart någon gång under nästa år, och sen kan folk få kallelser att inställa sig för att utredas.
Är det risk att den dagliga verksamheten hos energibolagen kan påverkas om personal blir inkallad?
– Nja, de som redan jobbar i elproduktion och nätverksamhet har den allmänna tjänsteplikten. De ska gå till jobbet som vanligt och många av dem är ju krigsplacerade i sin organisation av arbetsgivaren. De vi tänker ska förstärka elproduktionen eller elverksamheten jobbar idag med andra saker. Kanske de har jobbat med elförsörjning förut eller så har de på något annat sätt rätt kompetens och utbildning i botten, säger Ann-Sofie Fahlgren.
Vill se en utvidgad plikt
Emma Johansson, som är ansvarig för säkerhetsfrågor hos Energiföretagen, är mycket nöjd med att plikten återinförts.
– Ja, absolut! Det är något vi har varit med och lobbat för att få till stånd. Det är jättebra att regeringen hörsammat området. Vi ser detta som ett första steg med återaktivering av civilplikten, men sen vill vi se en utvidgad plikt till fler yrkeskategorier, säger Emma Johansson.
– Jag hoppas också i förlängningen att elförsörjningen får samma status som den militära värnplikten så att vi får hela paketet med grund- och repetitionsutbildning.
Hon tror inte att det kommer bli några problem att få med folk på plikttåget.
– Dels är det ett antal som har hört av sig till mig och sagt att de var civilpliktiga fram till 2008 och kan vara intresserade igen. Men även att nya yngre förmågor som inte har varit civilpliktiga visar en vilja att hjälpa till. Lojaliteten är stor inom energibranschen, säger Emma Johansson.
Jan Hallman
