Vart femte år går invånarna i de 27 EU-länderna till valurnorna för att lägga sin röst till EU-parlamentet. Ja, valdeltagandet är i och för sig inte så högt, i snitt hälften av de cirka 350 miljoner röstberättigade medborgarna deltog i förra valet, 2019. Men kanske blir det skillnad i år när valet går av stapeln den 6–9 juni.
Det står mer på spel genom den spända omvärldssituationen och kriget i Ukraina. Utvecklingen innebär också att energifrågan seglat upp som en allt viktigare fråga – inte minst ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv, utöver de klimatmässiga ambitionerna.
– Historiskt har energiområdet legat lite utanför de centrala politikområdena inom EU, men det har ändrats under senare år. Energioberoende och säkerhet är väldigt centrala frågor, och de är också nödvändiga för EU:s konkurrenskraft, säger Julia Lindholm, Energiföretagens representant i Bryssel.
Utveckling genom kriser
Just industriell konkurrenskraft gentemot USA och Kina är en central fråga inom EU. Hjälper eller stjälper de gröna initiativen detta och hur mycket får omställningen kosta?
Julia Lindholm har arbetat cirka 15 år runt och i närheten av EU-parlamentet och kan se de långsiktiga trenderna.
– EU utvecklas genom kriser. Finanskrisen under 2008 tvingade fram ny lagstiftning. Detsamma under coronapandemin, och nu senast under energikrisen 2022 där man tog fram lösningar för att få ner elpriset. Till exempel genom gemensamma inköp av gas och regler för att spara energi.
För gemene man kan det kanske vara svårt att alltid se på vilket sätt som EU har inflytande över politiken, men faktum är att runt tre fjärdedelar av alla nya svenska lagar har sin grund i EU-beslut och direktiv. Det börjar med att EU-kommissionen lägger fram förslag som sedan bearbetas av EU-parlamentet i diskussion med Ministerrådet innan rättsakten slutligen klubbas och antas.
Hög klimatprofil
Den nuvarande kommissionen med Ursula von der Leyen som ordförande har genomgående haft en hög profil i energi- och klimatfrågorna. Under 2020-21 sjösatte man den Gröna given och Fit for 55 (att minska utsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 2005). Och efter utbrottet av Ukrainakriget har fler initiativ tillkommit, till exempel Repower EU.
Men nu inför valet finns det tendenser att stödet till klimatsatsningarna börjat minska.
– Klimatpolitiken har haft ett starkt stöd i EU men mot slutet av mandatperioden har det stora konservativa blocket EPP börjat svänga. Vissa menar att det går för fort och att industrin inte hänger med. Även von Leyen är inne på den linjen, säger Julia Lindholm
Ursula von der Leyen vill gärna bli återvald och nu går hon en balansgång mellan vänster- och högerblocket.
– Hon måste vara lagom sval kring klimatambitionerna för att locka högerblocken samtidigt som hon inte får gå för långt så hon missar stödet från till exempel Spanien som trycker hårt på klimatfrågan.
Det ser ut som att partierna längst ut till höger ökar mest och de är kritiska mot klimatinitiativen, så det kan bli svårare att hitta kompromisser framöver.
Hitta majoriteter
Vid EU-valet kommer totalt 720 delegater att väljas in, varav 21 från Sverige. I parlamentet ingår partierna i större partigrupper, där EPP är störst. Här ingår moderaterna och kristdemokraterna. Det finns ingen beständig opposition utan det är upp till parlamentet att hitta sin egen majoritet i olika frågor.
Hittills har stödet för klimatfrågorna varit relativt högt i parlamentet (runt 56 procent), men enligt färska opinionsmätningar kommer det skifta efter valet och sjunka till runt 46 procent.
– Det ser ut som att partierna längst ut till höger ökar mest och de är kritiska mot klimatinitiativen, så det kan bli svårare att hitta kompromisser framöver, säger Julia Lindholm.
För att få igenom sin politik gäller det att vara duktig på att få ihop majoriteter. En analys från EU Matrix, en plattform för analys av EU-politik, visar att liberala och socialdemokratiska partiernaär betydligt bättre på att få igenom sina frågor, kanske för att partierna högerut inte prioriterar energi och klimat i så stor utsträckning.
Men med en förskjutning högerut kan det givetvis bli svårare att få igenom klimatbesluten.
Två centrala utskott
Vissa partier är kritiska mot Fit for 55 – kan detta paket rivas upp?
– Det är komplicerat och kan bara göras av kommissionen. Men jag tror inte på ett sådant scenario. Däremot ska lagarna uppdateras om klimatmålen revideras. Då kan man se över särskilt utsatta sektorer som till exempel jordbruket, säger Julia Lindholm.
För att få ett ökat inflytande inom EU när det gäller energi- och klimatfrågorna är det två utskott som är centrala: miljö- och folkhälsoutskottet samt industri- och energiutskottet.
Hur bra är de svenska EU-politikerna på att lyfta energifrågor?
– De flesta prioriterar inte energifrågan tyvärr. Jag tycker att partierna ska uppmuntra sina ledamöter att sitta i dessa utskott. Detfinns andra utskott med begränsad lagstiftning som traditionellt lockat, till exempel utrikespolitik, säger Julia Lindholm som avslutar med en uppmaning till regeringen.
– I sommar avgår troligen klimatkommissionären Kadri Simson från Estland. Jag tycker att Sverige borde ta chansen att nominera en svensk till denna viktiga post.
Läs mer om hur de svenska riksdagspartierna ser på sex centrala energifrågor.
Johan Wickström
