När EU:s Ren Energi-paket offentliggjordes 2016 introducerades också begreppet energigemenskaper som en ny organisationsform på energimarknaden. Det finns ingen svensk juridisk definition av en energigemenskap, men det handlar förenklat om en grupp privatpersoner eller företag som samarbetar för att producera, leverera och dela förnybar el – i vissa fall ingår även ellagring och aggregering. I Sverige omfattas dessutom ofta värme och kyla i en energigemenskap, medan det i majoriteten av EU-länderna enbart handlar om el.
I EU finns idag omkring 9 000 energigemenskaper, men i Sverige finns hittills endast ett fåtal. Det kan förklaras med att Sverige har ett robust elsystem som dessutom till 98 procent är fossilfritt. Drivkrafterna är därför inte så tydliga som i en del andra länder.
Undantag tillåter delning
Ett exempel på en blivande energigemenskap är stadsdelen Tamarinden i Örebro som nu är under uppbyggnad. Området omfattar tio fastigheter med 800 lägenheter och är planerad att stå klart 2027. Lågkonjunkturen har dock lett till att flera av bostadsprojekten i området är försenade. Utvecklingen av Tamarinden bygger på ett samarbete mellan Örebro kommun, Örebrobostäder och fyra byggbolag samt Eon.
Nyligen beslutade Energimarknadsinspektionen (Ei) att det planerade elledningsnätet i stadsdelen är beviljat undantag från kravet på nätkoncession, vilket gör det möjligt att dela energin inom och mellan fastigheterna. I beslutet står det också klart att Tamarinden får ett elabonnemang per fastighet, vilket är viktigt ur ekonomisk synvinkel.
Skatterättsnämnden beslutade tidigare i år att en energigemenskap kan ha flera olika elabonnemang för solcellsanläggningar och att dessa kan bli undantagna från skatt om anläggningen har en effekt på max 500 kW. Därmed upphäver de Skatteverkets tolkning som menade att flera solcellsanläggningar i en energigemenskap skulle betraktas som en enda solcellsanläggning. Skatterättsnämndens beslut gör att det blir mer ekonomiskt att ha solceller i en energigemenskap.
"En naturlig utveckling"
– Besluten från Skatterättsnämnden och Ei innebär ett paradigmskifte för Tamarinden och i förlängningen för svenska energigemenskaper, säger Jonas Tannerstad, som är chef för el och automation på Örebrobostäder.
– För oss på Örebrobostäder ser vi Tamarinden som en naturlig utveckling på det arbete vi har gjort under många år, vilket handlar om att vi bygger in teknik i både nya och befintliga byggnader som ger husen nya förmågor.
Förmågorna handlar om lagring, styrning och produktion av energi, vilka samlas i en molntjänst. Om det finns överskott på el eller värme ska den i första hand delas inom området, sedan delas den med det övriga energisystemet.
– Molntjänsten kallar vi för hjärnan och den möjliggör för en aggregator att husen blir en del i energisystemet. Vi bygger våra tekniska system i husen på ett standardiserat sätt så att de kan prata med andra hus som har en molntjänst. I hjärnan hanteras också all mätdata som blir underlag för faktureringen som är kopplat till delningen av energi, berättar Jonas Tannerstad.
– I praktiken kan det handla om att vi har energilagring i huset och då kan vi få batterier att bete sig på ett sätt som är intressant för den lokala elnätsägaren eller Svenska kraftnät, till exempel att hålla nere effektuttaget.
Vi bygger in teknik i både nya och befintliga byggnader som ger husen nya förmågor.
Eon är involverat i utvecklingen av Tamarinden som elnätsbolag. De för diskussioner med de olika fastighetsägarna kring smart energianvändning, vad som krävs kring det interna delningsnätet och hur systemet ska kopplas ihop med det överliggande elnätet.
Kompetenta aktörer viktigt
Att Tamarinden inte behöver ha nätkoncession för sitt interna delningsnät innebär att de inte måste välja Eon som elnätsansvarig för det interna nätet.
– Det är inte klart hur det kommer att bli och vi för en diskussion om vi ska ha en roll i detta nät eller inte. Det allra viktigaste för oss är att den som ansvarar för delningsnätet är en kompentent aktör som tar ansvar för drift och underhåll av delningsnätet och kan ta ansvar för elsäkerheten, säger Christian Roos, ansvarig för tillväxt och kundservice inom Eons svenska elnätsverksamhet.
Han tycker att Tamarinden är en av de energigemenskaper i Sverige som ser mest lovande ut.
– Lyckas man i en energigemenskap använda mindre energi och effekt genom lokal produktion, lastbalansering, batterier och smart styrning, så är det en vinn-vinn-lösning. Det är bättre för kunderna, energisystemet och samhället. Där tycker jag att Tamarinden visar höga ambitioner i sitt moderna delningsnät och i sina planer kring lastbalansering, säger Christian Roos.
Mindre energi går till spillo
Eon är även involverat i arbetet som rör värme och kyla och har byggt ett traditionellt fjärrvärmenät i området. Tanken är att det sedan ska tas över av energigemenskapen och ska användas som ett lågtemperaturnät, där man kan ta vara på restvärme.
– Det är bra att Tamarinden även inkluderar värme och kyla, för där finns en stor potential kring delningen. Om du har ett överskott av elproduktion från solceller kan du redan idag sälja det till det överliggande nätet, även utan en energigemenskap, men om du har överskott på värme eller kyla så ventileras det oftast bort och där kan energigemenskapen förhoppningsvis minska den energi som går till spillo, säger Christian Roos.
Lyckas man i en energigemenskap använda mindre energi och effekt, så är det en vinn-vinn-lösning.
Enligt honom är Eon positiva till energigemenskaper när det handlar om att satsningarna kompletterar energisystemet.
– Vi tycker att det är tydligt i lagen att delningsnäten ska komplettera det befintliga elnätet och inte ersätta det. Där energigemenskaper ersätter elnätet och man knuffar över elnätskostnader på grannen är däremot inget vi vill främja, säger Christian Roos.
Flera möjliga alternativ
Hur energibolag ställer sig till energigemenskaper varierar. Mette Lager är projektledare på CIT Renergy och har projektlett en förstudie kring energigemenskaper inom Energimyndighetens nätverk för energieffektiva fastigheter Belok och BeBo.
Studien visar bland annat att flera energibolag vill se kalkyler på den systemnytta som ofta nämns i samband med energigemenskaper. En del energibolag anser också att de fördelar som lyfts fram i en energigemenskap även kan åstadkommas genom en starkare relation mellan energikunder och energibolag.
– Jag tycker inte att man ska ställa alternativen för en energikund att delta på till exempel stödtjänstmarknader eller effektmarknader mot alternativet att ingå i en energigemenskap. Flera möjliga alternativ kan finnas samtidigt och en energigemenskap kan exempelvis både bidra med förnybar energi och ökad efterfrågeflexibilitet, säger Mette Lager.
Energibolagen behöver vara mer öppna för nya former och nya lösningar.
– Energigemenskaper kan vara en del av lösningen kring hur vi stärker energisystemet och får mer aktiva energikunder, men idag finns inga direkta regler kring energigemenskaper och det är en del av problematiken. Det är också en av de tio knäckfrågor som vi lyfter i rapporten och som vi har rekommenderat att Energimyndigheten ska titta vidare på, säger hon.
Utredning om energigemenskaper på gång
Energimyndigheten fick i februari ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för energigemenskaper och om det finns behov av främjande insatser – ett uppdrag som ska redovisas senast den 2 september. CIT Renergy och Rise kommer att stå för en del av underlaget till denna utredning.
– Syftet med vår utredning är att främja och möjliggöra utvecklingen av energigemenskaper. Vi kommer att titta på vad som behövs för att fastighetsbolag och energibolag ska kunna samverka på ett sådant vis som är till nytta för energisystemet, säger Mette Lager.
– Från energibolagens sida vill somliga hålla fast vid hur det har sett ut tidigare, men de behöver vara mer öppna för nya former och nya lösningar.
Att en energigemenskap kan stå för mervärden är viktigt och något som lyfts fram i forskningsprojektet ”Systemförändring med lokalt delad energi”, där energigemenskaperna Tamarinden och Hammarby Sjöstad ingår. Det är ett tvärvetenskapligt projekt som leds av Rise och KTH och där de undersöker en rad områden kopplade till energigemenskaper. Det handlar bland annat om innovativ teknik, legala aspekter, samverkansformer och affärsmodeller.
Når högre energi- och klimatmål
Energigemenskapen som finns i Hammarby Sjöstad är initierad av privatpersoner och består bland annat av befintliga bostäder i 56 bostadsrättsföreningar. Liksom i Tamarinden ingår även i denna energigemenskap produktion av el från solceller, lagring av el i batterier samt delning av både el och värme.
– Både Örebrobostäder och Hammarby Sjöstad har arbetat strukturerat med att förbättra energi- och klimatprestanda i sina byggnader. De såg sammankopplingar av sina byggnader i en energigemenskap som ett intressant sätt att kunna nå högre energi- och klimatmål, säger Monica Axell, affärsutvecklare på Rise och projektledare för forskningsprojektet.
Vi pekar i vår förstudie på att det behövs ett regelverk som samlar lagar, skatter och incitament för att möjliggöra för energigemenskaper.
Regelverk behövs
När projektet startade 2021 satte man upp en lista på mål som de vill nå. Dessa handlar bland annat om att spara energi och effekt, nå klimatmål, att öka andelen lokal förnybar energi, spara pengar och bidra till en trygg energiförsörjning.
– Vi ser att det är centralt att alla som ska engagera sig och påverkas av energigemenskapen behöver se mervärden. Det måste inte vara ekonomiska värden, men det behöver finnas en ekonomisk vinning för att en energigemenskap ska bildas, säger Monica Axell och fortsätter:
– Sedan vi startade projektet har frågan om resiliens och trygg energiförsörjning blivit mycket viktigare och lyfts fram som en allt större nytta.
De utmaningarna man framför allt har sett i projektet är att det finns oklarheter juridiskt kring energigemenskaper.
– Vi pekar i vår förstudie på att det behövs ett regelverk som samlar lagar, skatter och incitament för att möjliggöra för energigemenskaper, avslutar Mette Lager.
Ann-Sofie Borglund
